Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Den svenska staten 2019 ska inte serva Jahve

Spontant kan man tycka att det är bra att staten stöttar sådant som är av samhället önskvärt genom att dela ut pengar till det, men tänker man efter så är det inte alls någon bra idé. Jag avser att kommentera det mest uppenbara exemplet där denna goda svenska intention inte alls är till samhällets gagn - snarare tvärt om - nämligen att finansiera monoteism.

Tanken från början är att kyrkor gör bra saker, och därför ska få finansiering av staten. Sedan dess har den svenska staten blivit sekulär - dessvärre endast i ord, inte i handling, så nu brottas vi med en hel drös av oönskade konsekvenser som borde vara icke-problem för ett samhälle som lagt medeltiden bakom sig.

Islamistisk terrorism finansieras av skattemedel som ska gå till av samhället önskvärda ting, och när bidrag dras in ropar islamisterna efter bevisbörda för anklagelser om icke-demokratiska värderingar och den religionsälskande ateisten till svensk skriker "rasism!".


varför är religiösa organisationer bra för samhället? De är bra för att de gör bra saker. De engagerar ungdomar som annars skulle lyssna på WASP i meningsfulla aktiviteter.

När man kommit så långt i resonemanget måste man avgränsa vad en "religiös församling" är, annars kommer alla som gör bra saker vara berättigad bidrag. Alla kan såklart inte få bidrag, för det skulle ju vara som att bara sänka skatten och avskeda personen som fördelar tillbaka pengarna. Bidrag handlar om att omfördela pengar, från sådant som är dåligt (främst invånare och företagare) till sådant som är bra (varje osåld WASP-skiva är en bra WASP-skiva). Så hur avgränsar man?

En organisation som får projektbidrag är inte en "församling" om de inte sysslar med gudstjänst. Enligt förordning 1999:974 måste den goda gärningen begås av någon som bedriver gudstjänst eller så ska bidraget gå till själva gudstjänsten.

Ateister är ofta privilegierade människor, så frågan om allas lika värde är för min del väldigt principiell. Däremot har sekulära muslimer eller ex-muslimer alla förutsättningar emot sig. De har själva intressen som varken rimmar med guds intressen eller den svenska statens vilja att vara gud till lags. De har ofta mer gemensamt med en sekulärhumanist från Humanisterna än en imam. Men allt vårt engagemang finansieras av beskattade pengar som vi måste jobba ihop och ta ur vår egen ficka.

Tanken att det borde vara så för alla, är inte helt dum, eftersom alla rimligtvis får större förvaltningsutrymme om en mindre del av pengarna förvaltas av staten. Men om man absolut vill att det är staten som ska bestämma hur jag spenderar mina pengar, så kan man tänka sig att även sekulära organisationer kan få ett erkännande för sin insats för utsatta individers bästa. Det skulle onekligen vara till hjälp.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D