tag:blogger.com,1999:blog-23985181884059375422024-02-02T06:39:45.356+01:00Anders HesselbomAnders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.comBlogger1704125tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-33310185883117795152023-01-28T20:28:00.001+01:002023-01-28T20:28:25.341+01:00Jag har flyttat!<p> Nya inlägg publiceras här: <a href="https://ahesselbom.se/blogg/" target="_blank">https://ahesselbom.se/blogg/</a></p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-12758070722823334502023-01-24T19:53:00.001+01:002023-01-24T19:53:22.607+01:00Nyhetssändning om Broderskapsrörelsen, 1986Av en slump hittade jag ett gammalt <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kassettband" target="_blank">kassettband</a> med en jazzkonsert inspelat från Sveriges Radio P3 någon gång år 1986. Det var ganska intressant att lyssna på avbrottet för nyheter, särskilt inslaget om <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Socialdemokrater_f%C3%B6r_tro_och_solidaritet" target="_blank">Broderskapsrörelsen</a>, Socialdemokraternas slasktratt för religiösa galningar. <a href="https://winsoft.se/files/ekot_p3_1986.mp3" target="_blank">Detta sades i inslaget</a>:<div><i></i><blockquote><i>Broderskapsrörelsen har vid sin kongress beslutat kräva att föräldraförsäkringen senast 1991 byggs ut till att omfatta ett och ett halvt år. De kristna socialdemokraterna ska också verka för att kärnkraften avvecklas snabbare än vad riksdagen tidigare beslutat. Att Sverige ska ta emot fler flyktingar än idag och att den svenska vapenexporten successivt avvecklas är andra krav av Broderskapsrörelsen. Kongressen som hölls i Solna avslutades idag.</i></blockquote></div><div>Så åtminstone kristna socialdemokrater är väldigt kompatibla med dagens miljöpartister.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-5944389327897560482023-01-18T17:47:00.001+01:002023-01-18T17:47:05.087+01:00Det är hög tid att slopa barnbidragetJag anser att barnbidraget har spelat ut sin roll. Om man slopar barnbidraget, så finns det annat man kan göra för pengarna som frigörs. Sådant som verkligen gynnar den som behöver stöd.<div><br /></div><div>Svenskens fertilitetsgrad är ganska låg, omkring 1,7. För en bibehållen befolkning behöver fertilitetsgraden ligga på 2.1. 1,7 är ett snittvärde. Det finns grupper av kvinnor som skaffar färre barn och det finns grupper av kvinnor som skaffar fler barn. Den kvinna som skaffar 0-2 barn kommer att förlora betydligt mindre pengar på ett slopat barnbidrag än den kvinna som skaffar 5-6 barn, särskilt givet flerbarnstillägget. Det innebär att det ekonomiska incitamentet att sänka fertilitetsgraden inte påverkar den som redan planerat att skaffa få barn lika mycket som det påverkar den som har planerat in många barn i sitt liv.</div><div><br /></div><div>För ett barn handlar det om 1.250 kronor i månaden och för sex barn och 11.740 skattefria kronor i månaden (barnbidraget på 1.250:- gånger 6 plus flerbarnstillägg på 4.240;-) för barn under 16 år.</div><div><br /></div><div>De pengar som frigörs när Försäkringskassan inte längre behöver betala ut barnbidrag kan användas på ett par olika poster. Föräldrapenningen kan höjas kraftigt. Föräldrapenningen betalas ut under betydligt kortare tid, så den borde kunna höjas med mer än de pengar som annars hade gått ut till barnbidrag. Jobbskatteavdraget skulle kunna höjas. Jobbskatteavdraget gynnar både låginkomsttagare och arbetslinjen, och arbetslinjen i sin tur gynnar samhället i stort. Barnbidraget däremot, är ett platt bidrag. Oavsett hur rik eller fattig du är, oavsett hur mycket eller lite du tjänar, är bidraget lika stort. Det innebär att det är ett större ekonomiskt incitament för en låginkomsttagare att skaffa många barn än det är för en höginkomsttagare, eftersom barnbidraget har större chans att ersätta annan inkomst för en som tjänar lite pengar. Oavsett hur pengarna tjänas, ger bidraget ett incitament att dra på sig sådana utgifter som fler barn faktiskt är, till den som tjänar minst.</div><div><br /></div><div>Och det är den som tjänar minst som har mest att vinna på att faktiskt få behålla sina pengar - skatt drabbar ingen rik. Den hundralapp man jobbar ihop till är lika bra som den hundralapp man får i bidrag, om inte lite bättre. Den nuvarande regeringen har t.ex. stora problem med att försöka sekretessbelägga elstödet, men det är ett konstruerat problem som vi inte hade behövt att bekymra oss om, om vi hade haft sänkt skatt på el, alltså billiga elräkningar istället för dyra elräkningar med ett elräkningsbidrag.</div><div><br /></div><div>Jag anser därför att ett avskaffat barnbidrag, ett höjt jobbskatteavdrag och en höjd föräldrapenning är billigare för kollektivet, slår ut mer rättvist och gynnar arbetslinjen.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-73196388870400641442023-01-15T13:27:00.002+01:002023-01-15T14:49:25.870+01:00Är svensk matproduktion djurplågeri?I Sverige har vi i praktiken valt att succesivt avveckla vår inhemska matproduktion. Det är främst det animaliska benet (ost och kött) vi håller på att förlora. Detta sker genom skatter och avgifter, både på det bönderna producerar och på de råvaror som behövs för att producera, som t.ex. diesel. Skatter och avgifter leder till centralisering, alltså att man får färre och större aktörer, eftersom produktionen måste effektiviseras för att gå runt. I min hemkommun Lekeberg finns idag bara två mjölkbönder kvar. Är det rimligt att tänka att vi stoppar ett djurplågeri om vi får bort den inhemska animaliska matproduktionen? Nej.<div><br /></div><div>Först och främst måste vi erkänna att vi står i beroendeställning till kor. Visst är våra vilda oxar, visenten, redan utrotade, men idag har vi istället tamkor för att fylla våra behov. Även den som inte själv konsumerar varken ost eller kött, konsumerar säkerligen "vegetariska" produkter som också kräver kor, oavsett om det är gödsel på veteåkern eller E-tillsatser som utvinns från själva kossan. Frukt kräver pollinerare, och dessa lever inte på veteåkrar utan på betesmarker, helt oaktat om markerna betades av vild visent eller av tam ko. Kor behövs, helt enkelt.</div><div><br /></div><div>Ett bra sätt att säkra den framtida tillgången på kor, är att köpa svenskproducerat kött, och på köpet ser man till att stötta svenska bönder, då köttet är en extrainkomst på kossan, precis som skinnet är. Det är lite dyrare än mycket importerat kött, men svenska kor har det ofta bättre. Lagskyddet för en ko är stort i Sverige, och en uttjänad ko som avlivas och slaktas behöver inte lida. Jag rekommenderar alla att ha koll på vilka bönder som är verksamma i sitt närområde, och boka gärna in ett studiebesök!</div><div><br /></div><div>Det är inte bara svenska oxar som är utrotade, även svensk varg är borta sedan över hundra år. Men varg har man senare låtit komma in på nytt från Ryssland, och den har succesivt sökt sig nedåt i landet. Det fungerar inte lika bra nu när korna är tama, för jaktförutsättningarna har vridits till vargens favör när bytesdjuren är inhägnade. En ko som fälls av en vargflock går en plågsam död till mötes. Till viss del måste man kanske acceptera detta, men länsstyrelserna ansvarar för att hålla vargstammen kort genom licensjakten, bl.a. för att stötta bönderna. Det är trots allt inte bara mjölken, köttet och den biologiska mångfalden som försvinner när korna försvinner - i händelse av krig, är den inhemska matproduktionen i bästa fall den enda mattillgången vi har, och förutsättningarna för den måste skapas innan den krisen kommer.</div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2Q-0PrvloICI7VjMvLaCvAMh-2Mwt4d8JATFjRCc-VZACgS_eL0KmbNIHMahA3opzgNL8ApG1wTjBRLi7PQ1s9u9VbBswFxTCdtUAuE35tfPCImLIpHR-QecYNSDqZwc46G00p-adJSxdQfzNhgXlH5W7u66g8ny2fubYXYsYzsPeemtpJETA-LpL/s2048/L1030414.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="2048" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2Q-0PrvloICI7VjMvLaCvAMh-2Mwt4d8JATFjRCc-VZACgS_eL0KmbNIHMahA3opzgNL8ApG1wTjBRLi7PQ1s9u9VbBswFxTCdtUAuE35tfPCImLIpHR-QecYNSDqZwc46G00p-adJSxdQfzNhgXlH5W7u66g8ny2fubYXYsYzsPeemtpJETA-LpL/s320/L1030414.jpg" width="320" /></a></div><div><br /></div><div>Jag själv har inte möjlighet att hålla kor, men jag bor faktiskt precis bredvid en mjölkgård. Jag drar istället mitt strå till stacken som hästägare. Det ger bonden en extra inkomst i form av uthyrning av stallplats och betesmark, och även mina hästar bidrar till de öppna landskapen och den biologiska mångfald som veteåkern saknar. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. En blå regering kan göra företagande mer lönsamt och stoppa centraliseringen och avvecklingen av det svenska lantbruket.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-50621720381698424842023-01-12T19:35:00.000+01:002023-01-12T19:35:09.658+01:00Stort grattis, C!Svensk vänster har traditionellt sett varit ett parti som hållit armlängds avstånd från skattesänkarpartier som Centerpartiet (C) - förmodligen Sveriges enda skattesänkarparti. Men sedan C bestämt att de inte vill stödja en regering som också stöds av Sverigedemokraterna (SD), har de välkomnats in i vänstervärmen, trots att både S och SD, till skillnad från C, har en positiv syn på hård beskattning av medborgarna. Vem man är - SD är rasister - är viktigare än vad man vill - C vill sänka skatten.<div><br /></div><div>Nu när C har en ny partiledare med ett tungt kriminellt förflutet, måste det rationaliseras. Att fysiskt misshandla någon är ok, om det går tillräckligt med tid mellan varven. Och förresten, tog inte Ebba Busch ett strafföreläggande?</div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWvIeSX9mG8Nf2n43047ti_n2dmowUWaHuJ4xLMmGiBJpMGg2wzZY7d21qBI7LhblDUcoHUG2WtX-K6DxuEC4tBSjbXBGt4KOySB0HUpPRDzUmq2zXxEOs70ZOvnEeOGPODUD6QAsCLPfYr_r4u2S-p5SCMimu9r2Rwr3zO9ZeOehpBo7cRK-Afnyx/s800/(2)%20(2)%20Muharrem%20Demirok.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="512" data-original-width="800" height="205" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWvIeSX9mG8Nf2n43047ti_n2dmowUWaHuJ4xLMmGiBJpMGg2wzZY7d21qBI7LhblDUcoHUG2WtX-K6DxuEC4tBSjbXBGt4KOySB0HUpPRDzUmq2zXxEOs70ZOvnEeOGPODUD6QAsCLPfYr_r4u2S-p5SCMimu9r2Rwr3zO9ZeOehpBo7cRK-Afnyx/s320/(2)%20(2)%20Muharrem%20Demirok.jpg" width="320" /></a></div><div><br /></div><div>Jag tänker inte moralisera över vem som begår vilken typ av brott, för jag tror att många som försvarar C:s nya partiledare helst inte löser konflikter med våld, men jag tycker att det är sorgligt att läsa tvångsmässiga relativiseringar i sociala medier från personer som inte är förberedda för att förhålla sig till det faktum att deras goda apologeter gör onda ting. "Jamen det var ju länge sedan!"</div><div><br /></div><div>Muharrem Demirok må ha några misshandelsdomar mot sig, han må ha installerat nämndemän som enligt Sharia vill att män ska ha högre arvsrätt än kvinnor, han må ha uttryckt sitt hat mot folkgrupper på Twitter, men det var länge sedan - dagar och veckor har passerat sedan den senaste fadäsen. Tillåt mig citera Marcus Gry, vars <a href="https://twitter.com/Gryzler/status/1613532511422001153" target="_blank">åsikt</a> jag helt delar:</div><div><blockquote><i>Jag kan tycka att samtliga domar mot förtroendevalda kan vara problematiska. Men i synnerhet om de har sitt ursprung i våldsdåd. Att ge sitt förtroende till en person som utan rimlig anledning valt att skada en annan människa med våld skulle jag ha svårt för...</i></blockquote></div><div>Jag stöder vem som helst som vill befria samhället från socialism, och är därmed lika nöjd med att C har hittat en partiledare som vänstern kan stötta, som jag är missnöjd med hans moral.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-2109158179385260902023-01-06T20:02:00.004+01:002023-01-07T09:31:30.946+01:00"När man tittar på olika politiska förslag SD lagt fram så inser man att de är ett hot mot demokratin."Att vara skeptiker är farligt, för om man kritiskt granskar påståenden från <b>Det Goda Lägret™</b> kan man utsättas för ganska allvarliga anklagelser. Jag har så pass många år i ryggen att jag de som känner mig vet att det är sakfrågan som intresserar mig. En sådan sakfråga kommer från en Janne Jonsson som har publicerat ett uttalande:<blockquote><div><i><a href="https://twitter.com/janneinybo5/status/1611077975541178402" target="_blank">När man tittar på olika politiska förslag SD lagt fram så inser man att de är ett hot mot demokratin.</a></i></div></blockquote><p> Uttalandet ackompanjeras med en käck satirbild.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ0Q9W2I7gOzVEJG9zsTExZkJ1q-6yiKDS43ZCGpge6w0jr0mueYdflV9M1tZ2z5EMDpdNnRwvwdc7P_TJ-7odUg2Q5AMtbhMt31J8ZFtU8Akb-7Sl8bfTGXWPuqg786bUU7yWjLfhc7SZF-P1BnLnfVgblhKQqQIiQ8u6DMsy6U5pOjl7F35CsZli/s764/hot_mot_demokratin.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="764" data-original-width="570" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ0Q9W2I7gOzVEJG9zsTExZkJ1q-6yiKDS43ZCGpge6w0jr0mueYdflV9M1tZ2z5EMDpdNnRwvwdc7P_TJ-7odUg2Q5AMtbhMt31J8ZFtU8Akb-7Sl8bfTGXWPuqg786bUU7yWjLfhc7SZF-P1BnLnfVgblhKQqQIiQ8u6DMsy6U5pOjl7F35CsZli/s320/hot_mot_demokratin.jpg" width="239" /></a></div><p>Mannen säger "Du röstade alltså på ett parti som vill åsiktsregistrera journalister, skära ner på public service, avskaffa diskrimineringslagen, styra vilka böcker som får finnas på biblioteken, kroppsvisitera oskyldiga människor och kraftigt dra ner på allt stöd till film, musik, teater och konst?"</p><p>Hur har det med demokrati att göra? Om jag lyssnar på en LP-skiva från ett jazzfusionband som 23-åringarna på public service-bolagen aldrig har hört talas om, som lever utan bidrag, är jag då verkligen ett hot mot demokratin? Nej, demokrati är något större än gangsterrap, och jag tittar gärna på sakfrågan. Du är ett hot mot demokratin om du:</p><p><b>åsiktsregistrera journalister</b></p><p><b>skära ner på public service</b></p><p><b>avskaffa diskrimineringslagen</b></p><p><b>styra vilka böcker som får finnas på biblioteken</b></p><p><b>kroppsvisitera oskyldiga människor</b></p><p><b>minska skattefinansierade bidrag till kultur</b></p><p>Inte nödvändigtvis.</p><p><b>Åsiktsregistrering:</b> Kunskap är ofta något bra. Att ha koll på hur stor andel av Sveriges journalistkår som är höger respektive vänster är intressant. Att ha koll på hur stor andel av Sveriges skattefinansierade journalister som är höger respektive vänster är vitalt för demokratin. Transparens är bara ett hot för den som har något att dölja. Vill man inte bli granskad, så finns faktiskt möjligheten att bedriva journalistik för egna pengar. Jag, som finansiär av SVT, SR och UR, vore extremt oansvarig om jag inte ville hålla koll.</p><p><b>Public service:</b> Public service handlar inte om tvångsfinansiering, utan om journalistik i allmänhetens tjänst. Ingen kan på politisk väg "skära ner på public service", endast på tvångsfinansieringen av en specifik verksamhet, helt oavsett om den säger sig vara public service eller ej. Jag själv sysslar med public service, helt oberoende av regeringen.</p><p><b>Diskrimineringslagstiftningen:</b> Alla har givetvis sin egen bild av vem som är diskriminerad, men diskrimineringslagstiftningen reflekterar inte den särskilt väl. Att bilda opinion för att ändra på detta är ett uttryck för demokrati. Att motsätta sig den möjligheten är ett uttryck för antidemokrati.</p><p><b>Styra biblioteken:</b> Politiken styr offentligt finansierade verksamheter i det stora, tjänstemännen i det lilla. Detta har pågått långt före Sverigedemokraterna blev ett parti med riksdagsinflytande. Tvärt om, om medborgarna tvingas betala för något som inte röster kan påverka, strider det mot medbestämmanderätten.</p><p><b>Kroppsvisitering:</b> Alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Jag själv fick nyligen blåsa i en poliskontroll, min oskuld till trots. Men vägar är en plats där brott begås, vilket också kan sägas om drogförsäljningsställen. Vill du inte vara där, kan du undgå kontroll. Måste du vara där, kan du vara det utan att köra rattfull, utan att sälja droger, och så vidare. Det enda du går miste om är en P3 Guld-utmärkelse, och om det är ett problem för dig, kanske dina värderingar behöver ses över?</p><p><b>Kulturbidrag:</b> Kulturbidrag är ett sätt för regeringen att styra kulturen. Alternativet skulle vara att inte ge vissa någon konkurrensfördel genom bidrag utan låta marknaden ta hand om underhållningen. Men då skulle folket och inte makten som styrde kulturen... Varken makten själv eller dess anhängare skulle betrakta folkets inflytande som demokratiskt, men rent definitionsmässigt är det faktiskt en grej.</p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-22920974282451847592023-01-01T18:54:00.002+01:002023-01-01T18:54:23.534+01:00Hur förhåller sig kommunalskatten till andel med utländsk bakgrund?<p>Jag har kontrollerat skattesats för 2023 (<a href="https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2022/december/kommunalskatten-2023/?graph=/27084/1/all/" target="_blank">Ekonomifakta</a>) och andel utrikes födda (2021, <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/" target="_blank">SCB</a>) för Sveriges samtliga 290 kommuner. Om man kallar de 145 kommuner med lägst skatt för A, och de 145 med högst skatt för B, och dessutom kallar de 145 med lägst andel invånare med utländsk bakgrund för 1, och de 145 med högst andel invånare med utländsk bakgrund för 2, kan man dela in de 290 kommunerna i fyra grupper:</p><p>I grupp A1 ingår kommuner med låg skatt och få invånare med utländsk bakgrund. I grupp B1 ingår kommuner med hög skatt och få invånare med utländsk bakgrund. I grupp A2 ingår kommuner med låg skatt och många invånare med utländsk bakgrund. I grupp B2 ingår kommuner med hög skatt och många invånare med utländsk bakgrund.</p><p>(Utländsk bakgrund har man om man är född utomlands eller om båda föräldrarna är födda utomlands.)</p><p>I grupp A1 hittar vi kommuner som Vellinge, Kävlinge, Lomma, Höganäs och Ystad, för att dessa kommuner både har låg skatt och få invånare med utländsk bakgrund. Totalt består A1 av 49 kommuner.</p><p>I grupp B1 hittar vi kommuner som Gotland, Vansbro, Leksand, Forshaga och Arvika, för att dessa kommuner har hög skatt och få invånare med utländsk bakgrund. Totalt består B1 av 94 kommuner.</p><p>I grupp A2 hittar vi kommuner som Solna, Stockholm, Täby, Sundbyberg och Järfälla, för att dessa kommuner har låg skatt och många invånare med utländsk bakgrund. Totalt består A2 av 94 kommuner.</p><p>I grupp B2 hittar vi kommuner som Emmaboda, Kalmar, Ludvika, Trollhättan och Lindesberg, för att dessa kommuner har hög skatt och många invånare med utländsk bakgrund. Totalt består grupp B2 av 53 kommuner.</p><p>Låg skatt (A1+A2) återfinns alltså hos 49 kommuner med få som har utländsk bakgrund och i 94 kommuner med många som har utländsk bakgrund.</p><p>Hög skatt (B1+B2) återfinns hos 94 kommuner med få som har utländsk bakgrund och 53 kommuner med många som har utländsk bakgrund.</p><p>Få med utländsk bakgrund (A1+B1) återfinns i 49 kommuner med låg skatt och 94 kommuner med hög skatt.</p><p>Många med utländsk bakgrund (A2+B2) återfinns i 94 kommuner med låg skatt och 53 kommuner med hög skatt.</p><p>Avslutningsvis vill jag presentera några nyckeltal. Skattetrycket är i snitt 33,55% i kommuner med få invånare med utländsk bakgrund (1) och 32,79% i kommuner med många invånare med utländsk bakgrund (2). Andelen med utländsk bakgrund i lågskattekommuner (A) är i snitt 23,4% men i högskattekommuner (B) är andelen med utländsk bakgrund i snitt 16,7%.</p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-80574940066893606142022-12-31T12:55:00.000+01:002022-12-31T12:55:54.935+01:00Det finns flera skäl än teknikfientlighet bakom försvaret av böcker i skolan<p>PISA är en internationell studie av 15-åringars läsförståelse, matematikkunskap och kunskap inom naturvetenskap som utförs ungefär vart tredje år. År 2015 bröt Sverige en nedåtgående trend som pågått sedan starten år 2000, och lyckades även visa på ytterligare förbättringar år 2018. Exakt hur svenska elever ligger till idag, vet vi inte. Dels finns det skäl att anse att det starka resultatet 2018 är resultat av siffertätt och dels följdes aldrig resultatet upp med en ny mätning. PISA-mätningen 2021 flyttades till 2022, men blev aldrig av. Eventuellt får vi en ny mätning under 2023, men det är inte omöjligt att den negativa trenden verkligen är bruten. Givet att man antar att 2018 års resultat är korrekt, ligger vi på 17:e plats efter Kina, Singapore, Macao, Hong Kong, Estland, Japan, Sydkorea, Kanada, Taiwan, Finland, Polen, Irland, Slovenien, England, Nya Zeeland och Nederländerna. Sanningen är förmodligen aningen mer dyster, men ändå.</p><p>Det finns några skäl till att skolpolitik är intressant för alla människor, inte bara de som jobbar med skolfrågor. Alla har gått i skolan, alla har en relation till skolan, alla har en bild av vad som är en bra eller dålig skola, och den allmänna kunskapsnivån i samhället påverkar allas välstånd. Alla vill att skolan ska vara så bra som den någonsin kan vara. Men det är faktiskt med viss förskräckelse jag ser att datorlokalerna och biblioteken försvinner från fler och fler skolor. Självaste skolböckerna är på väg bort, och de allra flesta elever i årskurs 9 läser inte ens fem sidor av sammanhängande text alls under normal skoldag, oaktat om det är på papper eller på en datorskärm (persondator, smart mobiltelefon eller surfplatta). Det är detta som inom skolvärlden kallas för <i>digitalisering</i>.</p><p></p><blockquote><i><a href="https://www.lararen.se/amneslararen-svenska-sprak/lasning/forodande-manga-elever-har-aldrig-last-en-bok" target="_blank">Under en tioårsperiod från 2007 till 2017 har andelen elever som läser fem sidor eller mer av sammanhängande text på papper eller skärm under en skoldag minskat från 44 till 8 procent i årskurs 6, och från 31 till 6 procent i årskurs 9.</a></i></blockquote><p></p><p>Vi har ett problem, och visionen om vägen framåt ser väldigt olika ut hos olika människor. Tidigare socialminister och klimatminister Annika Strandhäll är en passionerad försvarare digitaliseringen, alltså att ersätta böcker med elektronisk utrustning. 21/12 gör hon följande uttalande:</p><p></p><blockquote><i><a href="https://twitter.com/strandhall/status/1605584244532658181" target="_blank">Digitaliseringsexprimentet?!?! Jo för framtiden kommer ju bli mindre digital?! Vi alla kommer återgå till blyertspenna, papper och suddgummi? Skönt att vi förbereder våra barn för vad som väntar dem.</a></i></blockquote><p></p><p>(Strandhäll nyttjar sarkasm, budskapet är att förmågan att skriva med penna på papper <i>saknar</i> värde.)</p><p>Jag är inte expert på utbildning på grundskolenivå, och det kan hända att jag har fel i min föreställning att datorlokaler, bibliotek och böcker är något bra. Men skälen till att jag försvarar dessa är inte teknikfientlighet, som ibland används som det enda tänkbara invändningen mot digitaliseringen, enligt digitaliseringens lite mer nitiska försvarare. Skälet är snarare att jag har en bild av människan som en varelse som generellt sett har ganska dålig koncentrationsförmåga och är ganska dålig på att hantera kontextbyten, och att utbildningsmiljön måste kompensera för detta.</p><p>Datorlokaler, bibliotek och böcker är tre inslag från min egen skolgång under 1980-talet, som jag i egenskap av elev, uppfattade som något väldigt positivt.</p><p>Datorlokaler erbjuder en plats avsedd för att använda datorer, vilket eliminerar behovet av att ha tillgång till en dator, en surfplatta eller en smart mobiltelefon på sin normala arbetsplats. Det innebär att en distraktion är eliminerad från arbetsplatsen, och att kontextbytet blir en fysisk handling, nämligen att resa sig upp och gå till datorlokalen när datorn behöver användas. Det innebär också att den arbetsuppgift som ska utföras på datorn (kanske skriva en algoritm som löser ett matematiskt problem, göra ett uppslag på Internet eller kanske utföra ett experiment inom geometri) potentiellt får elevens fulla uppmärksamhet, eftersom det är hela skälet till att man gick till datorn.</p><p>Och utan dator på arbetsplatsen, är böcker ett bra alternativ till att läsa på en datorskärm. Det är inget fel i sig att läsa på en datorskärm, men oavsett om du läser i en bok eller på en skärm, så är elektronisk utrustning en distraktion. När man tittar på sin mobiltelefon, blir man påmind om annat man kan ha mobiltelefonen till. Den är en kommunikationsenhet, man kan spela spel med den, man kan ta bilder och ladda upp på Internet med den, och så vidare. Denna distraktion spelar ingen roll om man bara ska läsa några sidor text, men kan bli ett problem för vissa om det är en stor textmassa som kräver koncentration som ska avhandlas. Möjligheten att läsa texten ur en bok, utan att vara omringad av elektronisk utrustning, kan alltså vara viktig för den som har lite sämre koncentrationsförmåga.</p><p>Till detta kan biblioteken ha ett bredare användningsområde än att vara kunskapsarkiv. Det kan locka till konsumtion av skönlitterära böcker, vilket inte bara är en trevlig fritidssysselsättning utan även en värdefull träning läsning och eventuellt ett tillskott till allmänbildningen och kulturella referensramar. Tänk bara på alla uttryck och parafraser som flyger över huvudet på den som inte läst Bibeln!</p><p>Med det sagt, så förstår jag att behovet av förmågan att använda papper och penna ganska enkelt kan elimineras på en arbetsplats. Personligen tycker jag att det är ganska smidigt att slippa ta med mig arbetsdatorn när jag kallas på möten, och blott anteckna ner det jag måste ta med mig på mötet i mitt block. Men jag tror på allvar att böcker erbjuder något som datorer inte gör, nämligen en potentiellt distraktionsfri textkonsumtion. Det är alltså inte så att ungdomar inte behöver lära sig att använda datorer, t.ex. att skriva BASIC-program eller göra urval i en SQL-databas, och mitt försvar av de gamla fenomenen (datorlokaler, bibliotek och böcker) har andra skäl än teknikfientlighet.</p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-13390866913667874662022-12-30T18:22:00.001+01:002022-12-30T18:22:34.379+01:00Kanske är det dags att överge det svenska språket?<div>I Malmö diskuteras nu att skolundervisningen ska ske på arabiska, för att studenterna ska tillgodogöra sig den fullt ut. <a href="https://twitter.com/FMannerheim/status/1608035685465837569" target="_blank">Trots allt, de flesta som bor i Malmö talar inte svenska</a>.</div><div><br /></div><div>Förlorar vi svenskan så förlorar vi även en viktig del av svensk kultur, men nya texter kommer då såklart inte produceras på svenska och <a href="https://www.svt.se/kultur/tecknare-forfattare-och-journalister-i-upprop-mot-kulturkanon" target="_blank">gammal kultur anses stå i vägen för den nya</a>, så det är inte något problem.</div><div><br /></div><div>Man kan ju tänka att övning ger färdighet, både när det gäller att läsa svenska klassiker och när det gäller undervisning, och att bevarandet av svenska därför inte skulle vara något problem, trots att nästan ingen behärskar den idag.</div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2ZcLB1z2lGfohTRi3GgPJHWeUo4nMwy_XrYoCKEacU5vLC48qjeGHKob_5VuJ73aTrn_gQGAqwZS4DZTIFxolHaPCAozLjv1KzuMvIwYSicmvU7TDAthyMfqMoe_f1hnMh1uWqAglPVXmi8rVr1F8U2qVqAjj3aqzGxueFE1bj7DjTAC1hGsgInVo/s535/strindberg.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="514" data-original-width="535" height="307" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2ZcLB1z2lGfohTRi3GgPJHWeUo4nMwy_XrYoCKEacU5vLC48qjeGHKob_5VuJ73aTrn_gQGAqwZS4DZTIFxolHaPCAozLjv1KzuMvIwYSicmvU7TDAthyMfqMoe_f1hnMh1uWqAglPVXmi8rVr1F8U2qVqAjj3aqzGxueFE1bj7DjTAC1hGsgInVo/s320/strindberg.jpg" width="320" /></a></div><br /><div>Men om jag får kravet att lära mig arabiska för att kunna konsumera lokal kultur, och således på smaka på min egen medicin när det gäller krav att lära sig främmande språk, kommer jag garanterat bli lite ödmjuk inför kravet att nysvenskar ska lära sig svenska - språk har inte riktigt varit min grej, om man säger så. Knappt svenskan, faktiskt. Jo, visst är jag flerspråkig när det handlar om datorprogrammering, men jag ändå ytterst ödmjuk inför det faktum att t.ex. BASIC, C#, 6502 ASM, Pascal, T-SQL eller Bash har betydligt färre och betydligt mer konsekventa regler än svenskan. Och jag har minsann försökt att lära mig tyska, utan större framgång än att jag kan beställa öl och leverera skamliga förslag till flickor. Det är allt.</div><div><br /></div><div><a href="https://twitter.com/FMannerheim/status/1608527970318307328" target="_blank">Inte alla håller med om att detta är vägen framåt</a>, och jag ser såklart en risk om att klassisk svensk kultur blir en klassfråga, men som sagt, vi ser redan idag hur värdet den tillför tappar i status. Och tyvärr har jag själv större erfarenhet av att läsa Leo Tolstoy än August Strindberg.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-21819819135523619582022-12-28T18:28:00.003+01:002022-12-28T18:28:42.895+01:00Nu har jag skummat igenom TidöavtaletJag har skummat igenom det förhatliga Tidöavtalet, och kan konstatera att vissa saker som står däri är ganska bra, eller åtminstone en bra start för att vända skutan. De sex områden som ingår i avtalet är sjukvård, klimat, kriminalitet, migration, skola och ekonomisk tillväxt. Några av de viktigaste punkterna:<div><br /></div><div>Sjukvård: Minskade regionala skillnader när det gäller tillgång till förlossningsvård och ett liknande högkostnadsskydd för tandvården som vi redan har inom sjukvården. Utökad suicidprevention för unga, och en utredning om vilka språkkrav som kan ställas på äldrevårdens personal.</div><div><br /></div><div>Klimat: Kreditgarantier för ny kärnkraft, utökad produktion av planerbar el i södra Sverige samt förberedelser för att elbehovet är högre i framtiden än idag. Havsbaserad vindkraft ska inte subventioneras av elnätskollektivet.</div><div><br /></div><div>Kriminalitet: Personer utan medborgarskap som utgör en fara ska utvisas. Visitationszoner och anonyma vittnen. Ingen straffreduktion för personer över 18 år, skärpta straff för vålds- och sexualbrott samt avskaffad mängdrabatt.</div><div><br /></div><div>Migration: Flickor, kvinnor och utsatta grupper, som t.ex. HBTQ-personer ska prioriteras som kvotflyktingar. Tuffare krav på arbetskraftsinvandring, listan över säkra länder flyttas från Migrationsverket till Regeringskansliet samt skärpt vandelskontroll.</div><div><br /></div><div>Skola: Mer fokus på svenska och matematik. Man vill att betygsinflation ska vara ett myndighetsansvar och att läxhjälp ska vara obligatoriskt där behovet finns. Läraren ska få utökade befogenheter att skapa en trygg och lugn miljö. Höjda antagningskrav på lärarutbildningen och minskad administrativ börda för yrkesverksamma lärare.</div><div><br /></div><div>Tillväxt: Allmänt förbättrade villkor för företag, förbättrade incitament at satsa på forskning. För arbetstagare ska det vara mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, och för arbetsgivare ska det vara billigare att anställa långtidsarbetslösa. Inkomstskatten ska sänkas för både arbetare och pensionärer.</div><div><br /></div><div>Detta är några russin i den kaka som avtalet utgör. Jag kan verkligen förstå många tycker att detta är <i>too little too late</i>. Det verkar som att alla, oavsett partifärg, är irriterade på att bilbränslet fortfarande är alldeles för dyrt, att elen kostar för mycket, att skatterna är för höga och att företagens villkor fortfarande är sämre i många andra västländer. Tillfälliga prisdippar på elen och tillfällig god leverans från vindsnurrorna gör ingen glad i längden, saker och ting måste fungera. Förutsägbart och ofta.</div><div><br /></div><div>Jag är fullt inställd på att regeringen Kristersson inte kommer att lösa alla problem som Sverige har dragit på sig och hela Tidöavtalet kommer definitivt inte kunna bli verklighet under en mandatperiod. Så länge kan man enkelt öka svenskens personliga frihet. Här har vi lite lågt hängande frukt i form av <a href="https://www.expressen.se/debatt/har-ar-sveriges-tio--dummaste-lagar/" target="_blank">tio lagar som borde slopas omgående</a>. Och när vi ändå är i farten, borde 2023 bli året då <a href="https://www.svd.se/a/P45n1J/frihet-ar-ingen-lyx-kristersson" target="_blank">alkoholmonopolet avskaffas</a>.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-13196786156916630852022-12-25T22:43:00.001+01:002022-12-25T22:43:15.938+01:00Epistemologiska skillnader mellan religion och vetenskap<p>Kristna fundamentalister slits mellan att å ena sidan vilja hävda att vetenskapen lämnar öppet för guds eventuella existens, samtidigt som man å andra sidan förklarar bristen på vetenskapliga bevis för guds existens med att vetenskapen inte räcker till. Men tjänar den som tror på gud att peka på vetenskapen?</p>
<iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/v3BFmoM-TVw" title="YouTube video player" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-61071226516932689482022-12-23T18:05:00.000+01:002022-12-23T18:05:32.272+01:00Owe Nilsson kan lugnt avsluta sin uppskattade karriär<p>Owe Nilsson, snart före detta mångårig journalist på TT har blivit ombedd att säga upp sig, på grund av att han är lite för öppen med sina politiska sympatier, vilket inte helt rimmar med den image TT mer eller mindre framgångsrikt försöker måla upp om sig själva. Jag har bara interagerat med Owe en gång, och det var på julafton för fem år sedan. Jag <a href="https://hesselbom.blogspot.com/2017/12/owe-nilsson-pa-tt-antirasist.html">kritiserade</a> honom för ett par nu raderade tweets med till synes rasistiskt innehåll, och han lät hälsa att jag är gränslöst korkad och en dumskalle, varpå han blockade mig. Han har en väldigt aggressiv stil när han skriver på twitter, vilket man såklart får ha, och det uppskattas av många, men Owe anser verkligen att alla tänkbara gränser är passerade när han blir ifrågasatt. Ifrågasatt av en som inte är någon! Men med det sagt, han har gjort ett jobb under många år som väldigt många människor har uppskattat, även jag.</p><p>Jag sticker inte under stolen med att hans politiska bias har varit väldigt, väldigt tydlig genom åren. Den lyser alltid igenom i texter skrivna av personer människor som har ett idolförhållande till politiker i det egna lägret och ett starkt förakt mot motståndarsidan - <a href="https://emanuelkarlsten.se/mest-retweetade-v35-2/" target="_blank">TT hade till och med belagt Owe med twitterförbud 2018</a>. Men jag tycker bättre om transparens i den bias som faktiskt finns än falska påståenden om objektivitet, som ändå bara lurar andra personer i det egna politiska lägret. När man lyckats lura sig själv att man håller på det objektiva lägret (vänstern) och mest kritiserar det subjektiva lägret (högern), är det helt klart dags att bli ledarskribent på Aftonbladet istället. Och visst gör Owe föga oväntat sorti med att hylla sin objektivitet.</p><p>Givetvis har Owes insats som objektiv journalist kritiserats från högerhåll. Hade han inte varit den inflytelserika journalist han faktiskt är, hade ingen brytt sig. Men TT:s beslut att fortsätta utan Owe är just TT:s beslut. Igen, det handlar om deras image som objektiva nyhetsproducenter. Ändå är det många <a href="https://twitter.com/ars_gravitatis/status/1605650624221220880" target="_blank">ryktesspridare</a> som nu hävdar att regeringen är inblandad i att han slutar. Regeringsföreträdare har såklart åsikter när det rapporteras osakligt, men de kan inte bestämma vem som stannar och vem som får gå från TT. Att media får kritiseras är inte alls något nytt i Sverige. Magdalena Andersson anser att pressen är <a href="https://www.svd.se/a/Q75mXV/magdalena-andersson-och-den-fria-pressen" target="_blank">lite för fri</a> för att vara henne till gagn, vilket hon absolut inte sticker under stolen med. Till detta var en av hennes ministrar, Annika Strandhäll, ett fyrverkeri av missnöje med sin omvärld på twitter varje fredagskväll. Så inget nytt under solen.</p><p>Vilken droppe var det som fick bägaren att rinna över? I ett tweet klagade han över Sverigedemokraternas nazism, vilket inte är särskilt kontroversiellt inom etablissemanget, men i samma tweet lyckades han påpeka att högerregeringen drog in stödet till Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), vilket är ett solklart exempel på partiskhet. Socialdemokraterna tog bort stödet i sin budget, högern i sin, högern vann valet. Owe Nilsson skiter högaktningsfullt i att SKMA förlorade sitt anslag, han bryr sig om att det var högern som satt i makten när det skedde. Och så vidare.</p><p>En anledning till att jag betraktar honom som intelligent är förmodligen för att jag, ur hästens mun, är korkad. Men jag ser fram emot att läsa hans texter även när de inte längre förkläds som objektiva. Sen får vi väl se om det är Aftonbladet eller ETC som tar sig an honom.</p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-63209676513229326922022-12-21T17:16:00.001+01:002022-12-21T17:16:30.385+01:00Vad är analfabetism och hur många analfabeter finns i Sverige?<p> Häromdagen hade Nyhetsmorgon på TV4 ett intressant inslag om analfabetism. Inslaget handlade om hur det är att växa upp med en förälder som är analfabet. Det handlade inte om demografi, men det nämndes i förbifarten att 800.000 personer är analfabeter i Sverige. Siffran 800.000 skapade en del reaktioner på Twitter. Vissa ansåg att den var tagen ur luften, andra ansåg att den var för låg och ytterligare andra ansåg att den var för hög, så jag undersökte saken.</p>
<iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/E4Eb5BRG1Bk" title="YouTube video player" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-60179410519725100662022-12-20T10:08:00.004+01:002022-12-20T10:08:45.494+01:00Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?<p>Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills.</p><p><b>1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns</b></p><p><b>2. Ingen vet hur gravitation fungerar</b></p><p><b>3. Religion är som filosofi</b></p><p>1. I meningsutbytet har vi redan konstaterat att vetenskap i praktiken är ateistisk, men rent formellt agnostisk. Ja, man kanske redan har bestämt sig på förhand att inte överväga magi i sina förklaringsmodeller, men jag är helt övertygad om att detta kommer att ändras när någon formulerat en vettig hypotes om övernaturligt ingripande. Vid det här laget kan vi nog lugnt konstatera att det inte kommer att hända - jag hoppas såklart att jag har fel.</p><p>2. Det finns mycket vi tror oss begripa, för vi tagit fram förklaringar som antingen kan testas och/eller är kompatibelt med annat vi tror oss veta. Det finns även mycket vi inte begriper, vilket är en chans för anhängare av en kunskapsluckornas gud. Men som jag konstaterade är det en hittills outnyttjad chans.</p><p>3. Ja, med en viktig skillnad: Filosofi måste vara internt konsekvent. Självmotsägelser och mysticism är varmt välkomna inslag inom religion, men dålig filosofi.</p><p><b>4. Kvantfysik är komplicerat</b></p><p>4. Den mänskliga hjärnan är komplicerad, därför tänker sig många att självmedvetenheten kanske är ett övernaturligt inslag i vår verklighet. Spöken, andar, själar, med mera. Kvantfysik är komplicerat, därför tänker sig många att yttervärldens beståndsdelar är orkestrerade av gudar, änglar och demoner. Det säger något om hur människan tänker, men ingenting om verklighetens beskaffenhet.</p><p><b>5. Om någon skulle bevisa att Gud finns, skulle du då tro på det?</b></p><p><b>6. Anser du mirakel inte är riktiga mirakel, utan kanske inbillning eller lögn? Det är naturalistisk bias.</b></p><p><b>7. Att påstå att de flesta påstådda mirakel antingen är har en naturlig förklaring eller en okänd förklaring, är ett cirkelargument</b></p><p><b>8. Du har en snäv definition av religion</b></p><p>5. Ja, naturligtvis. Uppenbarelser och mirakler skulle inte övertyga mig, eftersom tanken på övernaturliga väsens existens inte riktigt är kompatibel med annat som jag tror mig veta. Men ett gott argument eller god evidens, skulle få mig att ändra uppfattning, naturligtvis.</p><p>6. Ja, mirakel är förmodligen antingen inbillning eller lögn. Och även om jag är ärlig med min naturalistiska bias, som vuxit sig stark efter år av bedrägliga påståenden om magiska ingripanden, är jag inte sämre än att jag kan ändra mig. Men helt ärligt, om en vas välter omkull, ligger det närmare till hands att skylla på katten än på ett spöke, det erkänner jag.</p><p>7. Ett cirkelargument är ett argument där slutsatsen är en premiss. Det jag försökte förmedla här, är att man inte kan säga säkert att ett mirakel verkligen är ett mirakel i ordets rätta bemärkelse, innan man vet att så är fallet.</p><p>8. Nej, men här diskuterar vi bara en liten del av vad som kan betecknas som religion, nämligen religiösa dogmer som konkurrerar med naturvetenskapen om att förklara verklighetens beskaffenhet. Ämnet för diskussionen, om vetenskapen verkligen bortser från gudar och gudomliga ingripanden eller inte, är ett sådant exempel. De allra flesta vetenskapliga teorier tar inte in någon gud som en del av sin förklaringsmodell, men det finns olika religioner som gör det. Det blir naturligtvis ingen konflikt om man gör det poetiskt, vilket till och med Albert Einstein gjorde. Men det är en konflikt om man verkligen tror att gudomliga väsen ingriper, för då introducerar man en obevisad hypotes i förklaringen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate.</p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com30tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-65535864956524424642022-12-18T11:54:00.003+01:002022-12-18T11:54:43.066+01:00Nu helt plötsligt vill gammelmedia ha yttrandefrihet på TwitterJag älskar Twitter, för den ger mig tillgång till information snabbare än gammelmedia och den ger en närhet till makthavare, kändisar och journalister på ett sätt som varken Expressen eller Aftonbladet ens kan drömma om, med sina mossiga gamla webbplattformar. Sen finns det såklart en hel drös med människor som ogillar Twitter, men som håller sid där av samma skäl - de vill ha koll, de vill höra och kunna höras, och så vidare. Men oavsett vad man tycker om Twitter, så engageras man av Twitter, och man hänger på Twitter.<div><br /></div><div>Likt ett dysfunktionellt parförhållandes relation har gammelmedias relation till Twitter pendlat hastigt. När den saudiarabiske Al Waleed bin Talal Al Saud ägde Twitter stängdes personer som gav lite för stora svallvågor av. Toppstyrning är något som gammelmedia är vana med, och att exkludera personer från den viktiga mötesplats som Twitter trots allt har blivit, var helt oproblematiskt.</div><div><br /></div><div>"Twitter är ett privat företag, och som sådant får de göra precis som de vill" och "det handlar inte om censur, utan om kommersiella beslut" kunde det heta.</div><div><br /></div><div>Elon Musk lovade att göra upp med avstängningarna. I yttrandefrihetens namn skulle det vara högt till tak innan någon blev utkastad från mötesplatsen. Vill man inte veta av någon, kan man blocka den personen. Vill man ha kontroll på vem som kan läsa det man skriver, och vem som kan svara, kan man låsa ner sitt konto. Detta skulle täcka de flesta behoven att hålla armlängds avstånd till bråkstakar. Men det räckte inte enligt gammelmedias företrädare. "Yttrandefrihet är bara en omskrivning av hat och hot", så någon sådan vill vi inte veta av.</div><div><br /></div><div>Det visade sig inte ligga särskilt mycket i Musks löften om yttrandefrihet. Obekväma röster stängs fortfarande av. Samtidigt har gammeledias företrädare börjat upptäcka det vanliga människor alltid vetat om: Att bli avstängd från en viktig mötesplats, är ett stort problem för den som drabbas. Yrvakna klagas det nu på "ren och skär censur". Vi vill ha en plattform för öppen dialog och yttrandefrihet! Jag är glad över att vi utanför journalisbubblan har fått med oss journalisterna, nu väntar vi bara på att de ska upptäcka ödmjukheten.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-45457590155506295942022-12-14T19:46:00.004+01:002022-12-14T19:46:43.022+01:00Ingen kan veta om jorden är platt eller om hästar finns<p>Jag skrev <a href="https://hesselbom.blogspot.com/2022/10/ar-vetenskapen-agnostisk.html">för en liten tid sedan</a> om huruvida vetenskapen är agnostisk, specifikt i frågan om huruvida gudar finns på riktigt eller ej. Rent tekniskt är vetenskapen alltid agnostisk, men i praktiken finns det saker man <i>antar</i> att man vet. Ingen kan veta om jorden är platt eller inte, ingen kan veta om månen är gjord av ost eller ej och ingen kan veta om hästar finns. Så varför antar man att jorden är en planet, att månen inte är gjord av ost och att hästar finns? Kör man inte över folk som tror annorlunda då?</p><p>Texten gav <a href="https://hesselbom.blogspot.com/2022/10/ar-vetenskapen-agnostisk.html?showComment=1670439507999#c1632980927531062771">en kommentar</a> intressant nog att kommenteras utförligt, vilket jag gör här, ett påstående i taget.</p><p><b>Vetenskapen är agnostisk i frågan huruvida det finns gudar eller inte.</b></p><p>Rent tekniskt, ja. Men i praktiken bortser de flesta teorier från gudomliga väsens existens eller påverkan på vår verklighet. Att ett äpple faller till marken skulle såklart kunna bero på att ett övernaturligt väsen drar ner det dit, men även en gudstroende forskare kommer i praktiken att nå störst framgång genom naturalistiska förklaringsmodeller, helt utan övernaturliga hänsyn.</p><p><b>Gudomliga väsen instiftar naturlagar och definierar vår verklighet.</b></p><p>Ja, eller så gör de inte det. Om man som forskare hävdar att det skulle kunna vara så, är i sanning agnostisk. Eftersom vi inte kan veta hur det ligger till, så kan man lika gärna hålla frågan öppen? Nej, eftersom vi aldrig kommer kunna ta reda på hur det ligger till, så tittar vi på åt vilket håll evidensen pekar, och om våra antaganden om tings varande fungerar att bygga vidare på, och antagandet om gudomligt instiftade lagar möter man på sin höjd som bildspråk inom vetenskapen. Men det är ändå intressant att fundera på om guden som instiftade våra naturlagar hade något val?</p><p><b>Givet att gudar finns på riktigt, är det rationellt att tro på mirakel.</b></p><p>Ja, övernaturligt ingripande som strider mot hur verkligheten fungerar, kan säkerligen produceras av ett gudomligt väsen. Eftersom inget tyder på att några gudar finns på riktigt, borde de flesta påstådda mirakel antingen ha visat sig ha naturlig förklaring eller okänd naturligt - inte övernaturliga eller gudomliga orsaker. Och mycket riktigt är det precis det vi ser när vi undersöker påstådda mirakel.</p><p><b>Religion och vetenskap är olika fenomen, inte varandras motsatser.</b></p><p>Religion innehåller komponenter som inte vetenskap innehåller, och tvärt om. Men inom de områden där religion och vetenskap konkurrerar, som t.ex. att beskriva hur verkligheten är beskaffad och hur den fungerar, är de varandras motsatser. Vetenskapen anser att människan har utvecklats från enklare varelser för att evidensen pekar åt det hållet, att jorden är en planet för att evidensen pekar åt det hållet, att månen inte är gjord av ost av samma skäl. Och så vidare. Oavsett om man är gudstroende eller ej, kan man acceptera detta. Men när man t.ex. säger att gudar finns, att Jesus hade en gudomlig far eller att gudar instiftar naturlagar, sysslar man med något helt annat än vetenskap. Då följer man inte bevisen, då agerar man på egna föreställningar eller på auktoritetstro, vilket alltså är raka motsatsen. De flesta som säger att Jesus var guds son förstår naturligtvis att så inte är fallet, utan accepterar det endast som en dogm inom sin religion, och det måste man få göra, men jag talar om de som verkligen tror att så är fallet.</p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-55433888626083586782022-12-11T18:50:00.005+01:002022-12-11T18:50:57.991+01:00Skrytet över hindren för kärnkraft har tystnatDen pågående desinformationen om svensk elförsörjning kommer inte nödvändigtvis av illvilja, utan av tvång. Om man erkänner att energipolitiken misskötts under de senaste två mandatperioderna, så kritiserar man indirekt Socialdemokraterna, och bryter således den lojalitetsplikt som finns inom deras partikultur. Det kommer med ett pris. Annika Strandhäll fick inte jobbet som miljö- och klimatminister för att hon är expert klimatfrågor, utan för att hon under många år varit lojal mot partiet i varje offentligt uttalande. Självklart måste man så ha ett svar på varför elen idag, i ett Sverige med färre kärnkraftverk, är en klassmarkör.<div><br /></div><div>Under många år, från 1980-talet fram till för några år sedan, hade Sverige, tack vare kärnkraftverken, en överproduktion av el. Det banade väg för elektrifieringen av samhället, och det minskade koldioxidutsläppen. Dessutom var el något som alla hushåll hade råd med.</div><div><br /></div><div>Som alltid när politiken misskötts är det samhällets svaga som drabbas. En tjänsteman med en månadslön på 40.000:- bryr sig inte särskilt mycket om elräkningen helt plötsligt landar på 4000:- istället för 1500:-. För en socialbidragstagare spelar elpriset inte heller någon roll. Men för andra är det katastrof, t.ex. vanliga knegare. Jag vill kommentera några osanningar och några halvsanningar jag har kommit i kontakt med.</div><div><br /></div><div>I syfte att skydda S-regeringen från sina egna dåliga beslut, har Sveriges periodvisa nettoimport förklarats med att köp- och sälj är ett naturligt inslag på en fri internationell marknad. Det är naturligtvis sant, men ett underskott, om än tillfälligt, placerar landet i en beroendeställning till en marknad som inte är särskilt fri. I många länder, även Sverige, är staten en stor spelare i elbranschen, och privatägda bolags intressen kontrolleras genom punktskatter, och i Sverige punktmarkeras kärnkraften. En fungerande energipolitik ger en bättre position på den marknaden.</div><div><br /></div><div>Stundtals påpekas det att elen just nu är billig, och att det är vindkraftens förtjänst. Även idag kan elen faktiskt vara hyfsat billig en varm och blåsig dag, även idag har vi för det mesta en nettoexport av el. Men något som utmärker vindkraften är just att elen är billig <i>ibland</i> och att vi nettoexporterar <i>när det blåser</i>. En ökad elektrifiering av samhället, oavsett om det handlar om telekommunikation, spårvagnar, bilar eller fossilfritt stål, kräver en kontinuerligt högre elproduktion än dagens. Vanliga arbetare som betalar sin egen elförbrukning kräver kontinuerligt sansade priser istället för glesa låga momentalpriser.</div><div><br /></div><div>När kärnkraften lyfts fram som dyr brukar man styrka påståendet utan hänsyn till de punktskatter som riktas mot kärnkraftverk, trots att dessa skatter kontrolleras av riksdagen och kan ändras. Och när kärnkraften lyfts fram som långsam, räknas tid för miljöprövning in, vilket man inte gör när man beskriver tiden det tar att bygga vindkraftsverk. Dessutom pratar man mycket hellre om avfallet från en kärnreaktor än om de farliga nanopartiklar som mekaniken i ett vindkraftverk släpper ut i det hav det står i.</div><div><br /></div><div>Vi vet redan, både från teorin om utbud och efterfrågan, och från vår erfarenhet mellan 1980-talet fram till 2020, att en överkapacitet trycker ner priset. Det som utmärker den perioden är både vår kärnkraft och våra rimliga elpriser. Anledningen till att socialdemokrater och miljöpartister inte längre skryter om hur de satte hinder för världens bästa elsystem, är att detta ofrånkomligen kommer upp i en sådan diskussion. Och även SVT jamsar med. Just nu anser man att det är ett problem när två av landets kärnkraftreaktorer är avstängda på grund av reparation, men vågar inte riktigt koppla elbristen till att betydligt fler reaktorer stängts permanent i förtid. Nej, den förväntas vi tro att den beror på att det byggs för få vindsnurror. Annars är man en del av kärnkraftslobbyn.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-81626987699531277622022-12-06T19:51:00.003+01:002022-12-08T15:58:51.763+01:00Är Public Service ett skydd mot mediaankor?<div>Public Service skyddar oss inte mot mediaankor. Medborgaren förväntas vara skeptisk. Svensk Public Service förväntas använda de finansiella muskler de erhållit genom tvångsfinansiering för att sprida nyheter. Att nyheter som sprids vind för våg inte alltid är korrekta, eller inte alltid ens på något vis har någon koppling till verkligheten, har gett upphov till uttrycket <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidningsanka" target="_blank">mediaanka</a>. Problemet är naturligtvis att Public Service (i detta fall SVT och SR) sprider nyheter som helt saknar förankring i verkligheten som om det vore sanning.</div><div><br /></div><div>En SVT-klassiker är busschauffören som <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/busschauffor-tittade-pa-porrfilm-under-resa-doms" target="_blank">visade porr</a>, där "kontrollera aldrig en bra story" fick ganska stora ringar på vattnet, till den grad att chauffören fick sparken. Lite skamset kände sig SVT tvingade att påpeka att berättelsen <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/utredning-laggs-ned-visade-inte-porr-pa-bussen" target="_blank">inte var sann</a>, vilket naturligtvis aldrig någonsin hade hänt om inte den betalande medborgaren blivit uppfostrad i att ifrågasätta påståenden! Så varför inte journalister? Så varför inte tvångsfinansierade journalister?</div><div><br /></div><div>SVT skapar även egna nyheter. Efter VM-matchen mellan Marocko och Belgien slog marockanska supportrar sönder Bryssel, vilket rapporterades högt och lågt. Både SVT:s nyhetsprogram och sportprogram rapporterade, i strid med all annan media, att det var belgiska supportrar som förstörde sin egen stad. Dagen efter levererade man en rättelse som inte alls nuddade vid varför man ville skriva om nyheten för just sin publik.</div><div><br /></div><div>Även SR rapporterar gärna händelser, helt utan hänsyn till vad som är sant eller falskt, som t.ex. nyheten att Ebba Busch vill <a href="https://hesselbom.blogspot.com/2022/05/en-relevant-fraga-till-sveriges-radio.html">skjuta ihjäl muslimer</a>. Man kan alltså lugnt konstatera att Public Service gärna orsakar nyhetsankor.</div><div><br /></div><div>I folkbildningssyfte förvaltar jag en <a href="https://ahesselbom.se/publicservice/" target="_blank">hemsida om svensk Public Service</a>, och jag skulle vara ytterst tacksam för mer information. Jag publicerade sidan innan Ganman/Flam publicerade "<a href="https://www.bokus.com/bok/9789198731439/alskade-public-service/" target="_blank">Älskade Public Service</a>", så kvalitativa destilleringar därifrån är också välkomna.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-17257044563967823632022-12-02T18:20:00.003+01:002022-12-02T18:20:37.307+01:00Hur resonerar IF Metalls medlemmar egentligen?<p>Det S-märkta fackförbundet IF Metall med 300 000 medlemmar har länge bedrivit en värdegrundsbaserad kamp mot Sverigedemokraterna. Jag vet inte hur IF Metalls medlemmar röstar, men inom LO (som är den paraplyorganisation där IF Metall ingår) röstar knappt 30% på SD, vilket innebär att SD är ett betydligt mer populärt parti bland LO-medlemmar än det är bland svenskar i övrigt. Partiet fick ca. 20% av rösterna i årets riksdagsval, och har sedan dess sjunkit som en sten i opinionen.</p><p>Som S-märkt fackförbund är det klart att IF Metall anser sig ha ett problem på halsen. Hur får man bort SD-väljare från sitt fackförbund? Att bara utesluta felröstare från förbundet har inte varit helt friktionsfritt ur ett juridiskt perspektiv, så det senaste draget går ut på att ändra i förbundets stadgar så att Sverigedemokrater inte får bli förtroendevalda i förbundet. Genom denna förändring hoppas man att de 30 procenten (90 000 personer) ska säga upp sitt medlemskap i förbundet, då de ändå inte ens <i>får</i> företrädas på förtroendepost. Och därmed ska också värdegrundsproblemet försvinna.</p><p>LO använder medlemmarnas (90 000 sverigedemokrater) pengar till att finansiera Socialdemokraternas valkampanj. Det innebär alltså att det redan idag finns goda incitament för en SD-väljare att gå ur facket, ändå är LO ett SD-näste. Nu inför man ytterligare ett incitament: Du som sverigedemokrat får inte bli företrädd.</p><p>Jag har funderat på varför inte facket sänker medlemsavgiften med det belopp som motsvarar bidraget till Socialdemokraterna, och uppmuntrar medlemmarna att bli medlem i ett politiskt parti. På det viset kan medlemmarna själva välja att stötta det parti de anser bäst företräder deras intressen. Svaret är givetvis att facket företräder sina egna intressen, sin värdegrund och sina mål. Den stora frågan är därför inte varför IF Metall vill få bort 90 000 felröstande medlemmar, utan varför 90 000 felröstande medlemmar vill jobba ihop pengar till ett socialdemokratiskt maktövertagande.</p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-2133723932453711922022-11-23T19:16:00.001+01:002022-11-23T19:16:22.772+01:00Ovetbarhetsdogmen säger oss att ingen kan veta om någon gud finnsVästerländsk kristendom, eller rent av svensk kristendom, kläs gärna som mer intellektuell än den är eftersom välutbildade, välinformerade och världsvana samtida svenskar innerst inne förstår att deras tro kanske inte är särskilt vederhäftig? Från (pseudo)vetenskapliga påståenden om att gudstro skulle vara mer försvarbar för att man inte kan veta om några gudar finns eller ej (ovetbarhetsdogmen), via emotionella argument till rena rökridåer, som att ordet gud är en omskrivning för något helt naturligt - något poetiskt eller någon metafor. Det låter ju begåvat, eftersom till och med den världsberömde teoretiska fysikern Albert Einstein använde ordet "gud" i bildligt tal.<div><br /></div><div>Har man en rationell syn på tillvaron, måste man vara konsekvent i när man är skeptisk, och när man låter allt från ovetbarhet till bildligt tal ska kunna accepteras.</div><div><br /></div><div>Ovetbarhetsdogmen säger oss att eftersom vi inte kan veta om det finns några gudar eller ej, så är det inte heller irrationellt att tro på någon eller några gudar - vi kan ju inte veta om de finns! Problemet med detta resonemang är att en rationell person egentligen bör sträva efter föreställningar som är så korrekta som möjligt. Givet vedertagna definitioner så vet ingen om jorden är platt eller en planet, ingen vet om vi är skapade i vår nuvarande form i torsdags, ingen vet vilket alternativ som vann riksdagsvalet i Sverige 2022. Sådant går inte att veta, och därför borde det vara rimligt att tänka att jorden faktiskt är platt och att Magdalena Anderssons lag faktiskt van riksdagsvalet? Mycket riktigt finns det personer som tror precis så, men dessa närmar sig inte frågorna rationellt. Om vi antar att verkligheten är så som den ser ut att vara, så vinner planetteorin, evolutionsteorin och Ulf Kristerssons samarbetsregering över pankakshypotesen, skapelsehypotesen och valfuskhypotesen. Att ingen kan veta, är helt enkelt irrelevant.</div><div><br /></div><div>Att ovetbarhet ibland är viktigt handlar inte om att det finns grader i vad man kan veta, det handlar om att det finns grader i hur mycket man antingen vurmar för något (att jorden är platt) eller hur mycket man odlar konspirationsteorier mot något (planetteorin).</div><div><br /></div><div>Beträffande symboliken så får man genast mig på sin sida - om man är ärlig. För om användandet av ordet "gud" är begränsat till liknelser, så är man ateist. En troende person är inte någon som avfärdar gudars faktiska existens, samtidigt som hon använder ordet "gud" bildligt, för det är det ateister som gör. Om du verkligen tror att gud finns (i någon rimlig definition av ordet "finns") tror du att gud är något mer än en liknelse. Om ordet "finns" används om något allegoriskt, så anser ateister att gudar finns. Som begrepp, som litterära karaktärer, som religiösa föreställningar. Men den som anser att någon gud finns som litterär karaktär, behöver inte anse att någon gud finns i någon rimlig bemärkelse av ordet "finns", för det är precis det som är skillnaden mellan en troende och en ateist.</div><div><br /></div><div>Med det sagt så kan ingen veta om Stålmannen finns. Jag erkänner Stålmannens existens som litterär karaktär, men från vad vi vet om bakgrunden kring karaktären, är jag ganska säker på att han inte finns - åtminstone inte i någon rimlig bemärkelse av ordet "finns".</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-30060261974207605312022-11-20T21:48:00.005+01:002022-11-20T21:48:57.217+01:00Varför röstar man S och varför röstar man SD?Jag har länge försökt att förstå varför svensken söker sig till Sverigedemokraterna (SD), ett parti som jag förmodligen aldrig kommer att rösta på. Tittar man på gruppen svenskirakier så är SD det mest populära partiet. Jag reagerade på det, och fick förklarat för mig att "även svenskirakier kan vara rasister", vilket inte kändes som en komplett analys, om ens en särskilt begåvad sådan.<div><br /></div><div>Svensk socialdemokrati har skapats för den svenske arbetaren, och ett av uttrycken för detta är reglerna som gör att invandrad arbetskraft som tagit emot för låg lön, fått för lite semester, eller vad det nu kan vara för något, blir utvisad. På det viset kan inte invandrare förstöra arbetsvillåren på den svenska arbetsmarknaden, för den svenska arbetaren. "Svenska jobb åt svenskar" var en gammal paroll.</div><div><br /></div><div>Sedan reglerna instiftades har förutsättningarna för industriarbete raserats. Nu dignar vi på allvar under skatter, regler och avgifter. Den svenska marknaden har hanterat detta genom att styra om till mer kvalificerad verksamhet. IT-konsultation istället för gemtillverkning, mjukvara istället för häftstift och högskoleingenjörer inom kärnkraft istället för skotillverkning.</div><div><br /></div><div>Generellt sett är Sverige idag framgångsrikt i områden där stöd från utländsk arbetskraft behövs för att täcka upp vår egen bristande kompetens. Det är inte jättekonstigt att reglerna som ska säkra svenska jobb åt svenskar uppfattas som ett obekvämt spöke för den som kommer in utifrån som stöd. Den ene som arbetat hårt inom vården, efter den andre som är en nödvändig mjukvarukonsult, utvisas på grund av administrativa fel som inte alltid ens är deras eget fel, utan deras arbetsgivares. Att inflyttad arbetskraft som vill bidra till samhället inte anser sig gynnas av klassisk socialdemokrati, är inte jättekonstigt.</div><div><br /></div><div>Men hur kommer det sig att svensk socialdemokrati verkar tilltala övre medelklass och bidragstagare, medan arbetarklassen verkar söka sig till SD? SD är exempelvis mycket större bland LO:s medlemmar än de är i samhället i övrigt. Och röstar verkligen iranier på SD för att de är rasister?</div><div><br /></div><div>Jag tror att bidragstagare gagnas av ett parti som tar hand om dem som står utanför samhället, vilket Socialdemokraterna (S) gör. Detta erkänner jag samtidigt som jag måste tillstå att jag förmodligen aldrig kommer att återvända som S-väljare. Samtidigt gynnas den övre medelklassen av att det finns lite kaos "på golvet" som bidrar till narrativet att ett högt skattetryck är bra för att många behöver hjälpas. Arbetarklassen drabbas hårt av beskattning, och gynnas inte av ett högt inflöde av potentiell konkurrens till deras försörjning, men den övre medelklassen varken hotas av nyanlända eller har finansiella problem att betala för dem via skattsedeln.</div><div><br /></div><div>Den övre medelklassen är en stor grupp, så S är såklart ett stort parti. Arbetarklassen är (fortfarande) en stor grupp, så SD är rimligtvis också ett stort parti. Som jag sa, kommer jag nog aldrig rösta på SD, och aldrig upprepa misstaget att rösta S, men jag är helt övertygad om att fenomenet med S- och SD-röstandet inte är det första fenomenet någonsin man kan förstå korrekt genom att skrika "rasist" efter folk på gatan. En seriös analys behövs även här.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-34022797192198588902022-11-18T19:22:00.002+01:002022-11-18T19:22:56.461+01:00Demokratin är under ständigt hot, nu kan hädelse kriminaliserasMotion <a href="https://data.riksdagen.se/fil/D04D0945-FA79-465D-8DF5-666B104FF9F6" target="_blank">2022/23:124</a> av Hans Möller (S) handlar om att hets mot "enskilda grupper" borde kunna stoppas genom lagen om hets mot folkgrupp. Motionen till riksdagen syftar till att kriminalisera hädelse, utan att behöva ha någon hädelselagstiftelse.<div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWhXZqifbG6T1rRn7LrkEJ_Vx0Rxr1_2dNZ5ZdNdBwMEd_FHHbqiieAX129vrhl1CJZxEnWtP80ojaXJcVBOY9pDP3N_Wdt4pFVr8Sv2zxNsdRW_4GPdcD489ugJZirkUcjcpf_zAZJN80sj8qBWYtE9XwXdGuJNcVokbyaoV82xBpzk0oDWDJM3wO/s426/002ed7e8-1202-46df-a87c-8585e5b92012_320.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="426" data-original-width="320" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWhXZqifbG6T1rRn7LrkEJ_Vx0Rxr1_2dNZ5ZdNdBwMEd_FHHbqiieAX129vrhl1CJZxEnWtP80ojaXJcVBOY9pDP3N_Wdt4pFVr8Sv2zxNsdRW_4GPdcD489ugJZirkUcjcpf_zAZJN80sj8qBWYtE9XwXdGuJNcVokbyaoV82xBpzk0oDWDJM3wO/s320/002ed7e8-1202-46df-a87c-8585e5b92012_320.jpg" width="240" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Riksdagsledamot Hans Möller, Socialdemokraterna</i></div><br /><div>Frågan aktualiserades för Möller på grund av att Rasmus Paludan tilläts hålla offentliga sammankomster med antimuslimskt tema. Om detta skriver Möller:</div><div><blockquote><i>Att inte detta uppenbara hetsande än så länge lett till fällande domar och att lagstiftningen inte verkar hantera detta tillfredsställande ger vid handen att lagstiftningen bör ses över. I en tid då vi återigen ser att rasism och aktiva försök till hetsande mot folkgrupper ökar i omfattning både i det offentliga rummet och på nätet så behöver lagstiftningen hänga med i utvecklingen.</i></blockquote></div><div>Eftersom det är betraktaren som bestämmer vad hets är, så faller en hel del ansvar i hur man agerar som betraktare och mot betraktaren. Jag vill kommentera både ansvarsfrågan och betraktarens roll.</div><div><br /></div><div>Beträffande ansvarsfrågan så har Möller inte bara noterat att hädelse har kunnat utföras ostraffat i Sverige, han har också noterat att detta har resulterat i våldsamma upplopp. Rustad med sina observationer har han funderat på vad problemet egentligen är. Efter att ha avfärdat ideologier med våldskapital som problematiska, har han reagerat på religionsfriheten - den måste bort!</div><div><br /></div><div>Beträffande betraktarens roll så har vi sett exempel där Paludans antimuslimska tillställningar som sagt resulterat i våldsamma upplopp, men vi har också sett exempel där några åhörare inte alls dök upp. Om inte detta väcker frågan om personligt ansvar, så vet jag inte vad som gör det. Om du observerar att <i>nyttjandet av demokratiska rättigheter</i> får vissa att vilja <i><a href="https://omni.se/over-100-poliser-skadades-under-paskupploppen/a/28x7PG" target="_blank">döda en polis</a></i>, och då kommer till slutsatsen att problemet är <i>demokratiska rättigheter</i>, är du som Hans Möller. Då är du en idiot.</div><div><br /></div><div>Den som vill vara en del av ett samhälle för att åtnjuta dess fördelar, måste även ställa upp på nackdelarna som det innebär, t.ex. att inte alla alltid håller med dig i allt. Även om Socialdemokraterna har ordet "demokrati" i sitt namn, är Möller en viktig påminnelse om varför det partiet aldrig någonsin bör ges något inflytande över något i samhället. Så fort man skrapar på ytan blir man påmind om släktskapet med traditionell socialisms och dess syn på demokrati, och där vill vi inte landa igen.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-77817898580149051292022-11-04T16:23:00.004+01:002022-11-04T16:23:19.717+01:00Alla har en åsikt om energipolitik, för det berör allaAlla har en åsikt om skolpolitik. Inte för att alla är experter på skolpolitik, utan för att frågan berör alla - alla har gått i skolan och alla vinner på att samhället har en fungerande kunskapsförsörjning. Alla har även en åsikt om energipolitik eftersom alla behöver ha el och alla är beroende av att samhället friktionsfritt kan möta ett ständigt ökande behov av billig el - inte för att alla är experter på energipolitik. Jag har anklagats för att vara otydlig i vad jag ser som vägen framåt, och vill därför deklarera mina åsikter efter bästa förmåga.<div><br /></div><div>Ebba Busch väntas stoppa utbyggnaden av fyra stora vindkraftsparker utanför skånska kusten. Spär inte det på elkrisen? Många dåliga beslut har fattats under Socialdemokraternas vakt de senaste mandatperioderna, så alla väljare, oavsett partifärg, förväntar sig att den nya högerregeringen är lite smartare, lite mer kompetent, lite bättre och lite mer resultatinriktad. Men så stoppar vår vice statsminister ny vindkraft. Hur ska då elkrisen lösas?</div><div><br /></div><div>Vi har billig el när det blåser. Till och med galningar som Per Bolund skryter över hur billig elen är <a href="https://twitter.com/Mats0staM/status/1481384520595169292" target="_blank">när det blåser</a>, men var hittar man konstant vind? 300 meter höga vindkraftsverk ute till havs kommer att generera el även när det inte blåser någon annanstans, eftersom Östersjön alltid levererar vind på 300 meters höjd. Det innebär att om vi tar oss besväret att bygga ett 300 meter högt vindkraftsverk i Östersjön, så har vi alltid el. Vind är inte längre komplementärel, utan planerbar el!</div><div><br /></div><div>Framtida kärnkraft, om än småskalig sådan, har varit min vision om planerbar el, men eftersom små kommunala kärnkraftverk med lägre effekt än många befintliga <a href="https://www.facebook.com/medin75/posts/pfbid02LgHfuN4Vzi7oi3Zu34QB7tdE4LnRh72U4UNeBq14PduVwDfsemH5KHwLaZGJw87xl?comment_id=900154578019333&reply_comment_id=3305026023119636" target="_blank">är science fiction</a>, borde gigantiska vindkraftverk vara vägen framåt. Gärna för mig!</div><div><br /></div><div>Faktum är att jag gärna vill vara med och bygga de cirkulära murar som ska tömmas på vatten, bygga infrastrukturen och montera kraftverken. Jag inser att vi behöver mer än ett energislag, och jag älskar extravagant ingenjörskonst. Bara en sådan sak som att tanka dem med hydraulolja och glycol på den höjden, kräver sin man! Som örebroare tycker jag att jag är högt uppe när jag fikar på <a href="https://www.facebook.com/medin75/posts/pfbid02LgHfuN4Vzi7oi3Zu34QB7tdE4LnRh72U4UNeBq14PduVwDfsemH5KHwLaZGJw87xl?comment_id=900154578019333&reply_comment_id=1835430103475113" target="_blank">Svampen</a> (60 meter). Svensk cementproduktion har <a href="https://industriarbetsgivarna.se/cementkrisen/" target="_blank">inte alltid haft medvind</a>, men vindkraft kan rädda många jobb inom den branschen.</div><div><br /></div><div>Så om jag ska försöka summera min <a href="https://www.facebook.com/medin75/posts/pfbid02LgHfuN4Vzi7oi3Zu34QB7tdE4LnRh72U4UNeBq14PduVwDfsemH5KHwLaZGJw87xl?comment_id=900154578019333&reply_comment_id=1835430103475113" target="_blank">otydliga och lite luddiga vision om framtidens elförsörjning</a> så är jag för vindkraft som komplemetärel och kärnkraft som planerbar el. Trots att avfallet från kärnkraft är farligt i ett par hundra år, tror jag att nuvarande system med olja som planerbar bas, är dåligt för klimatet.</div><div><br /></div><div>Jag inser att mina åsikter är inte jättetydliga, och jag är ingen expert. Denna text summerar den åsikt jag skapat från det jag har snappat upp från media. Vindkraft är bra, kärnkraft är bra. Båda behövs, men oavsett om det är småskalig kärnkraft eller vindkraft som ska byggas på 300 meters höjd ute till havs, så är utmaningen intressant - planerbar el behövs, helt oavsett.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-72770489121148186462022-11-02T19:46:00.002+01:002022-11-02T19:46:15.643+01:00Vad beror MSB:s oförmåga på?<p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uttryckt att de önskar ett anslag på 27 miljarder kronor per år för att klara av beredskapen i dessa dystra tider. Vad kostar en myndighet egentligen?</p><p>Jag har ungefär 30 yrkesverksamma år i ryggsäcken, och de två senaste åren har ägnats åt den it-tunga Transportstyrelsen, som kostar skattebetalarna 2-3 miljarder kronor per år. Transportstyrelsen är min första offentliga arbetsgivare, jag har tidigare engagerat mig i den privata sektorn. Därmed har jag inte någon större koll på vad olika myndigheter kostar, men Transportstyrelsen redovisar alla summor på sin hemsida, så jag har aldrig behövt att fundera något över just den kostnaden.</p><p>Det måste vara väldigt lite, eftersom MSB nu vill öka sitt anslag till 27 miljarder per år? De senaste åren har MSB redovisat att Sveriges beredskap är god. I februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina, och nu är inte Sveriges beredskap längre god, så MSB vill ha högre anslag. Jag förstår det. Men förstod inte MSB att tillstånd ibland inte är rigida?</p><p>MSB har på ungefär en månad gått från uppfattningen att Sveriges beredskap är god till att Sveriges beredskap är undermålig, och därför vill man ha ett höjt anslag. Så vad kostade MSB skattebetalarna när MSB ansåg att beredskapen var god? 4 miljarder per år.</p><p>Den mest rimliga förklaringen till helomvändningen är naturligtvis att anta att SMB består av en samling idioter, som inte alls är så jäkla väl förberedda som de säger. Det kanske rent av är den hela sanningen, men är man lite konspiratoriskt lagd, skulle man kunna tänka sig att det finns en grad av inställsamhet, som av någon mystisk anledning försvunnit under den senaste månaden (som bl.a. har bjudit medborgarna på ett regeringsskifte).</p><p>För min del väljer jag att lita på MSB, men jag vill gärna veta varför beredskapen är god både under fredstid och under det drygt första halvåret under krigstid, för att sedan behöva mångdubblad finansiering. Som medborgare är det lätta att falla in i tanken att eventualiteter av krig skulle ingå i bedömningen.</p>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2398518188405937542.post-60303412068405862292022-10-29T11:08:00.001+02:002022-10-29T11:08:14.040+02:00Högerextremism tar större utrymme i statsmediaSVT har i skrivande stund 6064 sidor som handlar om politiskt extremism. 91% av dessa handlar om högerextremism, och då primärt om problemet med högerextremism. <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-normaliseras-radikalhogerns-propaganda-pa-natet-forklads-som-humor" target="_blank">Högerextrem propaganda normaliseras på internet</a>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/over-250-politiker-kan-kopplas-till-hogerextremism" target="_blank">riksdagsledamöter med högerextrema kopplingar</a>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/289-politiker-med-hogerextrem-koppling" target="_blank">politiker med högerextrema kopplingar</a>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/johansson-hotet-fran-hogerextrema-grupper-valdigt-orovackande" target="_blank">hotet från högerextrema grupper</a>, <a href="https://www.google.com/search?q=h%C3%B6gerextrem+site%3Asvt.se&sxsrf=ALiCzsZ8S4-0KP9tqyCmxH3lvdOc1zQD6A%3A1667032832758&ei=AOdcY73vLcuxrgTftbGABw&ved=0ahUKEwi978yehYX7AhXLmIsKHd9aDHAQ4dUDCA8&uact=5&oq=h%C3%B6gerextrem+site%3Asvt.se&gs_lcp=Cgxnd3Mtd2l6LXNlcnAQA0oECEEYAUoECEYYAFD0DVj3R2DcSWgKcAB4AIABOIgBhQiSAQIyMJgBAKABAcABAQ&sclient=gws-wiz-serp" target="_blank">och så vidare</a>. De betydligt färre sidorna om vänsterextremism handlar om att de är ett <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vit-makt-rorelsen-dubbelt-sa-stor-som-den-autonoma-vanstern" target="_blank">mindre problem</a> än högerextrema eller att de <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/experten-extremt-ovanligt-att-hitta-automatvapen-hos-vansterextremister" target="_blank">inte är lika beväpnade</a>. Även problematiseringen av vänsterextremismen också finns där, så får de 9% av artiklarna om vänsterextremismen <a href="https://www.google.com/search?q=v%C3%A4nsterextrem+site:svt.se&sxsrf=ALiCzsbo8zsRpqkd6I6BCI1eNN_SsiwUOQ:1667033495063&ei=l-lcY7a6A_HwrwSElJ6oDg&start=0&sa=N&ved=2ahUKEwj24bTah4X7AhVx-IsKHQSKB-U4ChDy0wN6BAgBEAQ&biw=1920&bih=937&dpr=1" target="_blank">sin beskärda del av relativisering</a>.<div><br /></div><div>Sveriges Radio (SR) har i skrivande stund 509 sidor som handlar om politisk extremism, där <a href="https://www.google.com/search?q=h%C3%B6gerextrem+site%3Asr.se&oq=h%C3%B6gerextrem+site%3Asr.se&aqs=chrome..69i57.5056j0j7&sourceid=chrome&ie=UTF-8" target="_blank">95%</a> handlar om att högerextremismen är ett problem, <a href="https://www.google.com/search?q=v%C3%A4nsterextrem+site%3Asr.se&oq=v%C3%A4nsterextrem+site%3Asr.se&aqs=chrome..69i57.3718j0j7&sourceid=chrome&ie=UTF-8" target="_blank">5%</a> handlar på något vis om vänsterextremism.</div><div><br /></div><div>Som förklaring till snedfördelningen kan man tänka sig att både SR och SVT är neutrala, och att högerextremism är ett mycket större problem än vänsterextremism, rent objektivt. Man kan också tänka sig att det finns en viss vänsterlutning inom SR och SVT, och med den en viss blindhet inför problemet med vänsterextremism. När man tittar på hur judar identifierar gärningspersoner som utsätter dem för religiöst motiverade brott (hatbrott) är muslimer och vänsterextremister betydligt mer representerade än högerextremister. Det betyder naturligtvis inte att det finns något som är bättre med högerextremism än vänsterextremism, men det kan betyda att SR och SVT kan ha ett narrativ som avviker från samhället de företräder. Att media är vinklat kan bli ett problem när någon påstår sig tala från en upphöjd position när det gäller trovärdighet, så som SR och SVT gör.</div>Anders Hesselbomhttp://www.blogger.com/profile/15878921412961747514noreply@blogger.com0