Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vidskepelsens arrogans

Av pedagogiska skäl brukar jag välja att diskutera problemet med gudstro genom att exemplifiera med tron på ett annat övernaturligt väsen än en gud. Den som tror på något, t.ex. Gud, tenderar att vara mindre hemmablind för logiska inkonsekvenser om man samtalar om något annat än Gud. Problemet gör sig gällande på lite olika vis, beroende bakomliggande teologi.

Tillåt mig exemplifiera med ett resonemang från den skapelsetroende Eric Hovind som jobbar med osäkerhetsfaktorn. Han brukar fråga naturalister om de inser att allt de tror sig veta skulle kunna vara inkorrekt? Eftersom Hovind har rätt i att allt en person kan ha fel i allt, så är även naturalistens frånvaro av gudstro föremål för att vara felaktig, även om ateisten gör ett bra jobb i att legitimera varför han inte tror. Så även om vi inte kan påvisa att Gud finns, kan vi ha fel om vi inte tror att han finns. Alltså är teism lika legitimt som ateism och alltså kan Gud finnas utan att vi vet om det.

Att vi kan lära oss något om vår omvärld genom att studera den, är ett antagande som naturalisten inte kan bevisa, men det är ett användbart antagande som fungerar i väldigt många situationer. I mångt och mycket håller Hovind med om detta, men han kan inte acceptera detta antagande fullt ut i ett läge där varken naturvetenskapen eller filosofin gör ett bra jobb att peka ut möjligheten att något gudomligt väsen kan existera. Därför betonar Hovind att det vi vet kan vara fel.

Men vad är det som säger att det bor välsinnade gudar i det gap av okunskap som Hovind har målat upp? Det skulle lika gärna vara ett utrymmer befolkat av illasinnade drakar. Givetvis finns inget som garanterar att förståelsegap befolkas av just gudar - det blir vi tvingade att ta på tro. Och om vi blir tvingade att ta det på tro, varför inte låta våra föreställningar om den ovetbara delen av verkligheten få vara öppna och härledda från det vi faktiskt vet? Nästan alla fenomen som vi har studerat, har visat sig ha naturliga orsaker, och de resterande har inte visat sig ha övernaturliga. Erfarenheten säger oss att vi lever i en naturlig värld, och det finns inga logiska invändningar mot detta antagande.

Hur hanterar troende detta? Per Ewert hänvisar till att ingen seriös filosof någonsin hävdat att drakar existerar, eller ens har existerat, och att det därför är både nedlåtande och löjligt att ta upp dem för diskussion (Fritt tolkat, i Gud och hans kritiker, 2012, nämns inga drakar men bl.a. påskharen). Den hemmablindhet som är så svår att tränga igenom, är helt plötsligt som bortblåst. Jag skulle önska att den som tror på Gud, har detta i åtanke när andan faller på att försvara sin gudstro, då den som inte tror på Gud har exakt samma förhållande till Gud som till drakar. Det finns alltså ett pris i förlorad trovärdighet som man måste vara beredd att betala, om man vill försvara sin tro.

Gud finns, på samma sätt som drakar finns. Det saknas evidens för existensen av både gudomliga väsen och för drakar, både gudomliga väsen och drakar förekommer som litterära karaktärer, inte minst i Bibeln. "Ty av ormens rot skall en kobra komma, den skall föda en flygande drake."

Kommentarer

  1. Är det verkligen så att vi kan ha fel om allt? Efter att ha lyssnat på Hovind jr och hans kompis Sye Ten Bruggencate har jag försökt komma på ett scenario där allt vi tror oss veta är fel och jag har ärligt talat inte lyckats. Fast nu är ju jag inte någon större filosof så... Deras argument verkar mest vara ett försök att gå på offensiven och få tyst på ateister.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D