Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Det är hög tid att slopa barnbidraget

Jag anser att barnbidraget har spelat ut sin roll. Om man slopar barnbidraget, så finns det annat man kan göra för pengarna som frigörs. Sådant som verkligen gynnar den som behöver stöd.

Svenskens fertilitetsgrad är ganska låg, omkring 1,7. För en bibehållen befolkning behöver fertilitetsgraden ligga på 2.1. 1,7 är ett snittvärde. Det finns grupper av kvinnor som skaffar färre barn och det finns grupper av kvinnor som skaffar fler barn. Den kvinna som skaffar 0-2 barn kommer att förlora betydligt mindre pengar på ett slopat barnbidrag än den kvinna som skaffar 5-6 barn, särskilt givet flerbarnstillägget. Det innebär att det ekonomiska incitamentet att sänka fertilitetsgraden inte påverkar den som redan planerat att skaffa få barn lika mycket som det påverkar den som har planerat in många barn i sitt liv.

För ett barn handlar det om 1.250 kronor i månaden och för sex barn och 11.740 skattefria kronor i månaden (barnbidraget på 1.250:- gånger 6 plus flerbarnstillägg på 4.240;-) för barn under 16 år.

De pengar som frigörs när Försäkringskassan inte längre behöver betala ut barnbidrag kan användas på ett par olika poster. Föräldrapenningen kan höjas kraftigt. Föräldrapenningen betalas ut under betydligt kortare tid, så den borde kunna höjas med mer än de pengar som annars hade gått ut till barnbidrag. Jobbskatteavdraget skulle kunna höjas. Jobbskatteavdraget gynnar både låginkomsttagare och arbetslinjen, och arbetslinjen i sin tur gynnar samhället i stort. Barnbidraget däremot, är ett platt bidrag. Oavsett hur rik eller fattig du är, oavsett hur mycket eller lite du tjänar, är bidraget lika stort. Det innebär att det är ett större ekonomiskt incitament för en låginkomsttagare att skaffa många barn än det är för en höginkomsttagare, eftersom barnbidraget har större chans att ersätta annan inkomst för en som tjänar lite pengar. Oavsett hur pengarna tjänas, ger bidraget ett incitament att dra på sig sådana utgifter som fler barn faktiskt är, till den som tjänar minst.

Och det är den som tjänar minst som har mest att vinna på att faktiskt få behålla sina pengar - skatt drabbar ingen rik. Den hundralapp man jobbar ihop till är lika bra som den hundralapp man får i bidrag, om inte lite bättre. Den nuvarande regeringen har t.ex. stora problem med att försöka sekretessbelägga elstödet, men det är ett konstruerat problem som vi inte hade behövt att bekymra oss om, om vi hade haft sänkt skatt på el, alltså billiga elräkningar istället för dyra elräkningar med ett elräkningsbidrag.

Jag anser därför att ett avskaffat barnbidrag, ett höjt jobbskatteavdrag och en höjd föräldrapenning är billigare för kollektivet, slår ut mer rättvist och gynnar arbetslinjen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D