Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Skrytet över hindren för kärnkraft har tystnat

Den pågående desinformationen om svensk elförsörjning kommer inte nödvändigtvis av illvilja, utan av tvång. Om man erkänner att energipolitiken misskötts under de senaste två mandatperioderna, så kritiserar man indirekt Socialdemokraterna, och bryter således den lojalitetsplikt som finns inom deras partikultur. Det kommer med ett pris. Annika Strandhäll fick inte jobbet som miljö- och klimatminister för att hon är expert klimatfrågor, utan för att hon under många år varit lojal mot partiet i varje offentligt uttalande. Självklart måste man så ha ett svar på varför elen idag, i ett Sverige med färre kärnkraftverk, är en klassmarkör.

Under många år, från 1980-talet fram till för några år sedan, hade Sverige, tack vare kärnkraftverken, en överproduktion av el. Det banade väg för elektrifieringen av samhället, och det minskade koldioxidutsläppen. Dessutom var el något som alla hushåll hade råd med.

Som alltid när politiken misskötts är det samhällets svaga som drabbas. En tjänsteman med en månadslön på 40.000:- bryr sig inte särskilt mycket om elräkningen helt plötsligt landar på 4000:- istället för 1500:-. För en socialbidragstagare spelar elpriset inte heller någon roll. Men för andra är det katastrof, t.ex. vanliga knegare. Jag vill kommentera några osanningar och några halvsanningar jag har kommit i kontakt med.

I syfte att skydda S-regeringen från sina egna dåliga beslut, har Sveriges periodvisa nettoimport förklarats med att köp- och sälj är ett naturligt inslag på en fri internationell marknad. Det är naturligtvis sant, men ett underskott, om än tillfälligt, placerar landet i en beroendeställning till en marknad som inte är särskilt fri. I många länder, även Sverige, är staten en stor spelare i elbranschen, och privatägda bolags intressen kontrolleras genom punktskatter, och i Sverige punktmarkeras kärnkraften. En fungerande energipolitik ger en bättre position på den marknaden.

Stundtals påpekas det att elen just nu är billig, och att det är vindkraftens förtjänst. Även idag kan elen faktiskt vara hyfsat billig en varm och blåsig dag, även idag har vi för det mesta en nettoexport av el. Men något som utmärker vindkraften är just att elen är billig ibland och att vi nettoexporterar när det blåser. En ökad elektrifiering av samhället, oavsett om det handlar om telekommunikation, spårvagnar, bilar eller fossilfritt stål, kräver en kontinuerligt högre elproduktion än dagens. Vanliga arbetare som betalar sin egen elförbrukning kräver kontinuerligt sansade priser istället för glesa låga momentalpriser.

När kärnkraften lyfts fram som dyr brukar man styrka påståendet utan hänsyn till de punktskatter som riktas mot kärnkraftverk, trots att dessa skatter kontrolleras av riksdagen och kan ändras. Och när kärnkraften lyfts fram som långsam, räknas tid för miljöprövning in, vilket man inte gör när man beskriver tiden det tar att bygga vindkraftsverk. Dessutom pratar man mycket hellre om avfallet från en kärnreaktor än om de farliga nanopartiklar som mekaniken i ett vindkraftverk släpper ut i det hav det står i.

Vi vet redan, både från teorin om utbud och efterfrågan, och från vår erfarenhet mellan 1980-talet fram till 2020, att en överkapacitet trycker ner priset. Det som utmärker den perioden är både vår kärnkraft och våra rimliga elpriser. Anledningen till att socialdemokrater och miljöpartister inte längre skryter om hur de satte hinder för världens bästa elsystem, är att detta ofrånkomligen kommer upp i en sådan diskussion. Och även SVT jamsar med. Just nu anser man att det är ett problem när två av landets kärnkraftreaktorer är avstängda på grund av reparation, men vågar inte riktigt koppla elbristen till att betydligt fler reaktorer stängts permanent i förtid. Nej, den förväntas vi tro att den beror på att det byggs för få vindsnurror. Annars är man en del av kärnkraftslobbyn.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D