Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills.

1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns

2. Ingen vet hur gravitation fungerar

3. Religion är som filosofi

1. I meningsutbytet har vi redan konstaterat att vetenskap i praktiken är ateistisk, men rent formellt agnostisk. Ja, man kanske redan har bestämt sig på förhand att inte överväga magi i sina förklaringsmodeller, men jag är helt övertygad om att detta kommer att ändras när någon formulerat en vettig hypotes om övernaturligt ingripande. Vid det här laget kan vi nog lugnt konstatera att det inte kommer att hända - jag hoppas såklart att jag har fel.

2. Det finns mycket vi tror oss begripa, för vi tagit fram förklaringar som antingen kan testas och/eller är kompatibelt med annat vi tror oss veta. Det finns även mycket vi inte begriper, vilket är en chans för anhängare av en kunskapsluckornas gud. Men som jag konstaterade är det en hittills outnyttjad chans.

3. Ja, med en viktig skillnad: Filosofi måste vara internt konsekvent. Självmotsägelser och mysticism är varmt välkomna inslag inom religion, men dålig filosofi.

4. Kvantfysik är komplicerat

4. Den mänskliga hjärnan är komplicerad, därför tänker sig många att självmedvetenheten kanske är ett övernaturligt inslag i vår verklighet. Spöken, andar, själar, med mera. Kvantfysik är komplicerat, därför tänker sig många att yttervärldens beståndsdelar är orkestrerade av gudar, änglar och demoner. Det säger något om hur människan tänker, men ingenting om verklighetens beskaffenhet.

5. Om någon skulle bevisa att Gud finns, skulle du då tro på det?

6. Anser du mirakel inte är riktiga mirakel, utan kanske inbillning eller lögn? Det är naturalistisk bias.

7. Att påstå att de flesta påstådda mirakel antingen är har en naturlig förklaring eller en okänd förklaring, är ett cirkelargument

8. Du har en snäv definition av religion

5. Ja, naturligtvis. Uppenbarelser och mirakler skulle inte övertyga mig, eftersom tanken på övernaturliga väsens existens inte riktigt är kompatibel med annat som jag tror mig veta. Men ett gott argument eller god evidens, skulle få mig att ändra uppfattning, naturligtvis.

6. Ja, mirakel är förmodligen antingen inbillning eller lögn. Och även om jag är ärlig med min naturalistiska bias, som vuxit sig stark efter år av bedrägliga påståenden om magiska ingripanden, är jag inte sämre än att jag kan ändra mig. Men helt ärligt, om en vas välter omkull, ligger det närmare till hands att skylla på katten än på ett spöke, det erkänner jag.

7. Ett cirkelargument är ett argument där slutsatsen är en premiss. Det jag försökte förmedla här, är att man inte kan säga säkert att ett mirakel verkligen är ett mirakel i ordets rätta bemärkelse, innan man vet att så är fallet.

8. Nej, men här diskuterar vi bara en liten del av vad som kan betecknas som religion, nämligen religiösa dogmer som konkurrerar med naturvetenskapen om att förklara verklighetens beskaffenhet. Ämnet för diskussionen, om vetenskapen verkligen bortser från gudar och gudomliga ingripanden eller inte, är ett sådant exempel. De allra flesta vetenskapliga teorier tar inte in någon gud som en del av sin förklaringsmodell, men det finns olika religioner som gör det. Det blir naturligtvis ingen konflikt om man gör det poetiskt, vilket till och med Albert Einstein gjorde. Men det är en konflikt om man verkligen tror att gudomliga väsen ingriper, för då introducerar man en obevisad hypotes i förklaringen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate.

Kommentarer

  1. Jag upplever att du har citerat mig fel och inte gör rättvisa åt mina resonemang i ditt inlägg. Det kan vara så att du missförstått, så därför ska jag förtydliga några punkter. Jag sa aldrig ”ingen vet hur gravitationen fungerar”, jag sa, ”ingen vet varför gravitationen fungerar”, det är två väldigt olika saker. Och att koka ner mitt resonemang till ”kvantfysiken är komplicerad” gör inte rättvisa åt min kommentar, jag återkommer till detta. Jag sa inte heller att ”religion ÄR filosofi” utan jag menade att religion använder filosofi. Och när jag sa ”du har en snäv definition av religion” syftade jag endast på uttalandet ”religion och vetenskap är motsatser”, inte att du personligen har en snäv uppfattning av religion. Du säger själv att det endast är en del av religion vi diskuterar. Därför är det ett rent språkligt fel att säga ”religion och vetenskap är motsatser”. Det gör varken religion eller vetenskap rättvisa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I frågan om att beskriva hur verkligheten är beskaffad är religion och vetenskap varandras motsatser. Du kan t.ex. studera skälen bakom "Jesus är Guds son" och "C-vitaminbrist orsakar skörbjugg" så kommer du se rakt motsatta metoder. Beträffande "ingen vet hur gravitationen fungerar" och "ingen vet varför gravitationen fungerar" får du gärna utveckla skillnaden, och hur den spelar roll.

      Radera
    2. Vi vet hur, alltså på vilket sätt, gravitationen fungerar. Det är kortfattat en kraft som drar samman objekt med stor massa. Men vi kan omöjligt förstå varför det är så. Gravitationen är helt enkelt en av de fyra grundkrafterna som bara finns. Det bara är så. Det finns ingen förklaring bakom gravitationen. Det finns ingenting som kan förklara var lagarna kommer ifrån, varför de är som de är. Vi kan fråga oss ”varför faller äpplet till marken?” och svaret blir då ”jo, på grund av hur gravitionen fungerar”, men frågar man sedan vidare ”varför fungerar gravitationen så?” då finns det inget svar.

      Alltså, HUR gravitationen fungerar kan man beskriva med matematiska formler. Men varför den fungerar, det kan man inte svara på. Detta är inte något jag hittar på, det är ett faktum. Jag skrev i nedanstående kommentar mer ingående om just de fundamentala krafterna.

      Radera
  2. För att fördjupa mitt resonemang om ”kvantfysik” och ”metafysik” så har jag här skrivit en ganska lång och väldigt filosofisk text:

    Det fysiska universumet bygger på fyra fundamentala krafter som styr hur naturen fungerar på den mest grundläggande nivån. De grundkrafterna som vi känner till är:

    1. Gravitation: kraften som drar samman alla massiva objekt. Den beskrivs av Newtons gravitationslag.
    2. Elektromagnetism: kraften som styr interaktionen mellan elektriska och magnetiska fält. Den beskrivs av Maxwells ekvationer.
    4. Stark kärnkraft: kraften som håller samman protoner och neutroner i atomkärnan.
    6. Svag kärnkraft: kraften som styr sönderfallet av vissa typer av nukleoner, såsom neutroner. Den ger bl.a. upphov till stjärnornas fusion.

    Tillsammans beskriver de fyra grundkrafterna vår värld, från hur planeter rör sig i rymden till hur atomer är uppbyggda och hur radioaktivt sönderfall sker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...alltså finns Gud? Eller vad säger du här?

      Radera
    2. Texten fortsätter i nästa kommentar, man kan inte skriva hur långt som helst i en kommentar

      Radera
    3. Ok, då tror jag din poäng både är formulerad och ostyrkt. Det är så man skiljer falska påståenden från korrekta - falska omringas av ord som egentligen inte bevisar något om något.

      Radera
    4. Beskrivningen av grundkrafterna är endast en ”bakgrund” till mitt fortsatta resonemang. Det hade förstås inte behövts om du redan kände till dem. Men det kan jag inte veta.

      Radera
    5. Så jag förstår inte riktigt vad du menar med att mitt påstående ”omringas av ord som inte bevisar något”. Grundkrafterna bevisar inte något i sig, men jag använder dem i mitt resonemang senare.

      Radera
  3. De fyra grundkrafterna har vi kommit fram till genom undersökningingar av principer som styr naturen, men det är oklart varför just dessa lagar och principer finns. Det är en gåta som inte har någon fullständigt tillfredsställande förklaring. En teori som försöker förklara varför de fyra grundkrafterna existerar är den så kallade "teorin om allt". Enligt den här teorin försöker man få en enda gemensam teori som beskriver alla de fyra grundkrafterna samt alla andra krafter och fenomen i universum. Det finns olika teorier om vad en teori om allt skulle kunna innehålla, men ingen av dem har hittills bevisats. Det fortsätter att vara en av de stora gåtorna i fysiken och en mål för forskare världen över. En del tänker att en sådan teori skulle motbevisa Gud. Men om man nu lyckas koka ner de fyra krafterna till en grundlag, så kan en teori ändå inte svara på frågan varför just den grundlagen existerar på samma sätt som man just nu inte kan förklara de fyra grundkrafterna. Det enda denna ”teori om allt” kan göra, inom naturvetenskapens ramar, är att göra om de fyra grundkrafterna till en. Vad skulle det ha för konsekvenser för Gudstron? Ingen alls. För återigen, Gud är utanför dessa ”lagar”. Inte bortom lagarna, utan mer som jag tidigare uttryckt, att Gud innesluter lagarna. Att det finns en grundlag som styr mekaniken i universum ändrar inte på giltigheten i den idén. Naturvetenskapen kan inte gå utanför sitt eget regelvärk. Det betyder inte att det inte kan finnas något utanför det regelverket. Ja, varför skulle det inte kunna finnas något utanför? De fyra grundkrafterna, ja, de bara existerar. Det kan lika gärna finnas något ännu yttre som ”bara existerar”. Alltså Gud. Jag säger ”lika gärna” eftersom självaste förekomsten av grundkrafterna är oförklarlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gissar att du inte behöver styrka dina påståenden om guds attribut, utan gör dem i syfte att motivera varför du inte behöver göra det. Du har rätt till dina åsikter, men endast goda argument kommer att påverka min uppfattning.

      Radera
    2. När jag säger Gud menar jag alltså Gud som universums skapare och upprätthållare. Det är så jag definierar begreppet Gud i denna diskussion.

      Radera
  4. Antingen är den yttersta verkligheten bara: universum. De fyra grundkrafterna och materia, de bara existerar, poff, and that’s it. Det finns inget före och inget efter, naturlagarna och materia i sig är självaste grundpelaren för existensen själv. Eller, så är den yttersta verkligheten ett slags medvetande som skapat naturlagarna. För att återkoppla till det jag skrev i kommentarerna till förra inlägget så är kvantfysikern Max Plancks teori om universum att det måste finnas ett intelligent medvetande som upprätthåller allt. Detta säger han utifrån uppfattningen att våra medvetanden i sig är grunden för materians existens. Han menar alltså att det inte finns något självständigt materiellt universum. Universum utan en observatör fungerar inte. Detta kan man göra filosofiska argument för. Allt vi observerar och allt som vi ser som verkligt blir till genom vårt medvetande. Ett träd finns bara till därför att vi ser, känner, och hör det etc. Av samma anledning kan vi inte heller föreställa oss ett sjätte sinne. Vad skulle det ha för sensation? Det går inte att tänka sig en sensation utanför de sinnen som vi redan har. (Man kan ju i och för sig se exempelvis känslor som ett sjätte sinne, but that’s besides the point). Därför är det fullt legitimt att tänka att medvetendet har en mycket större roll, eller rent av är grundläggande. Ett träd är bara verkligt i våra ”huvuden”. Det uppenbara problemet som uppstår i detta filosofiska resonemang är detta: vi vet att trädet existerar självständigt, utanför vårt medvetande, eftersom vi inte är ensamma med att se trädet. Vi har gemensamt kommit överens om att det står ett träd där och trädet måste då alltså vara något utanför oss som vi endast observerar. En alternativ lösning på detta är det som de flesta någon gång tänkt lite på skoj ”tänk om jag är den enda som egentligen finns och allt händer i mitt huvud”. Isåfall vore det bara logiskt att säga att detta ”huvud” också är den yttersta verkligheten och det enda som existerar. Det finns alltså egentligen ingen självständig materia. Men de flesta tänker förstås att detta inte är fallet, det finns andra människor. En annan lösning är det som österländska religioner generellt tänker: att verkligheten är ett slags kollektivt medvetande och att idén om en egen själ (atman) är en illusion. En ytterligare lösning är det som Max Planck (och Gudstroende) verkar argumentera för, att den yttersta verkligheten är ett medvetande inom vilken allt annat, inklusive våra mänskliga medvetanden, ryms. Vi har ett kollektivt medvetande i det avseende att vi har en gemensam upplevelse av verkligheten. Men det finns alltså också ett yttre, mer fundamentalt, medvetande som skapar denna gemensama upplevelse. Det finns ett slags matrix som upprätthålls av det jag skulle kalla, Gud. För någon som aldrig tänkt sig verkligheten ur detta perspektiv kan det låta konstigt, men viktigt att poängtera är: det gör inte verkligheten mindre verklig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan ha skapats av Gud i vår nuvarande form förra torsdagen, med falska minnen, i en värld som ser naturlig ut. Men vetenskapen gör antagandet att verkligheten är som den verkar vara, alltså gudfri. Det kan vara fel, men det är det antagandet som görs.

      Radera
    2. Ja visst är världen som den verkar vara. Men den metafysiska teori jag beskrev här gör som sagt inte världen mindre verklig. Vi kan tänka vidare på det där med ”värlen är som den verkar vara”. Vad innebär det egentligen? Hur verkar den vara? Det jag beskrev här, om att medvetandet kan vara grundläggande. Varför tycker du att det ”inte verkar vara så”?

      Radera
  5. Schrödingers katt är en gåta som används inom kvantfysiken för att illustrera de märkliga egenskaper som kvantpartiklar kan ha. Gåtan används för att illustrera hur kvantpartiklar, som till exempel elektroner, kan ha flera olika tillstånd samtidigt innan de "observeras". En elektron kan till exempel befinna sig på flera olika ställen samtidigt innan den "mäts" med hjälp av en apparat. Detta koncept, som kallas superposition, är en central del av kvantfysiken, men det kan vara svårt att förstå eftersom det strider mot vårt vanliga sätt att tänka om verkligheten. Jag uppfattade ditt svar på min kommentar om kvantfysiken som att du menar att problemet ligger människans sätt att tänka om verkligheten. Alltså att det är ett människligt fel att tro att kvantfysiken är ologisk. Detta håller jag helt med om! Att vi inte förstår kvantfysiken ännu beror på att människan inte tänkt helt rätt beträffande naturens principer. Vi märker att dessa partiklar inte följer den typen av logik som vi använder för att förklara andra fenomen.

    Det finns mer att förstå! Jag vill inte kalla mirakel ”övernaturliga”. Jag tycker precis som du att allt har en förklaring. Men jag kan också se begränsningen i vad naturvetenskapen kan förklara och komma fram till. Den behöver kompleteras med annat för att man djupare ska kunna förstå livet:)
    Vad jag vill säga med detta är att Gudstro är en metafysiskt legitim teori om den yttersta verkligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Jag vet inte, alltså Gud" är svagare än "jag vet inte, alltså vet jag inte". Men jag gillar "god of the gaps"-resonemanget, eftersom det ger oss mindre gud att bekymra oss för ju mer vi vet. Förr hade gud mer ansvar än idag, idag antar vetenskapen att han inte finns alls när man förklarar hur verkligheten är beskaffad. När man tittar på de artiklar beskriver yttervärlden och som använder gud, så är det nästan alltid bildligt talat.

      Radera
    2. Ok, såhär är det. Det jag försökt i alla kommentarer med alla filosofiska resonemang är inte att bevisa att Gud finns. Så du kanske läste dem med fel glasögon. ”Jag vet inte, alltså vet jag inte”. Det stämmer. Vi kan med vetenskapen inte visa om Gud finns eller ej. Det är rent av omöjligt på grund av hur naturvetenskapen är uppbyggd. Det jag har försökt visa är att Gudstro inte är ett mindre legitimt alternativ, eftersom man måste välja det ena eller det andra. Det finns absolut ingeting, rent naturvetenskapligt, som gör att det ena är mer troligt än det andra. Därför behöver man använda en annan typ av resonemang och forskning om man vill komma närmare ett svar. Det kan exempelvis vara filosofi, som jag använt lite här, eller erfarenheter, eller annat.

      Radera
    3. Ps: det kan också ha varit svårt att följa mitt resonemang om du läste alla mina kommentarer som självständiga. Jag borde ha förtydligat att de skulle läsas sammanhängande. Du kanske kan läsa igen isåfall :) Jag gillar inte att bli missförstådd😅

      Radera
    4. Om vetenskapen inte är kapabel att visa om gud finns, så förmodar jag att du sitter på bättre verktyg? Annars kan man bortse från övernaturliga väsen även utanför vetenskapen, och bara gå vidare med livet.

      Radera
    5. Ja, verktygen är det jag skrev som exempel. Filosofi, personlig erfarenhet, andra människors erfarenheter, historieforskning m.m :) Med det sagt vet jag att jag inte kan övertyga dig om att tro på Gud. Min enda förhoppning med denna ”debatt” är att du ska få mer förståelse för troende. Det är väldigt nedvärderande att jämföra tron på Gud med tron på tomten osv. Teism är en ”vetenskapligt” legitim uppfattning som är värd att respekteras och inte förkastas som irrationell.

      Radera
    6. Om jag vore hinduistisk kreationist, vad skulle få dig att säga att Gud inte finns på riktigt och att det är Brahmas förtjänst att vi är här, att Vishnu sköter naturlagarna och att Shiva väntar på att riva ner världen? Det är ju tydligen vetenskapligt legitimt med magiska väsen. Det är precis det argumentet du kan skriva om till kristendomen och använda på mig. Hur lyder det argumentet? (Jag bortser ifrån att det är väldigt nedvärderande av dig att inte argumentera för hinduismen.)

      Radera
  6. Jag förstår inte riktigt vad du menar. Kan du förtydliga det första du skrev

    SvaraRadera
    Svar
    1. Innan vi lägger något nytt på bordet:

      1. Vetenskapen räcker inte för att upptäcka gud.

      2. Du har upptäckt gud.

      Är en rimlig slutsats att du personligen kommer till bättre slutsatser än den samlade vetenskapen?

      1. Teism är vetenskapligt.

      2. Hinduism är teism.

      Är det en rimlig slutsats att icke-hinduer inte accepterar vetenskap?

      1. Vetenskapen kan inte förklara hur gravitation fungerar.

      2. Att vi inte vet allt, lämnar öppet för att gud finns.

      Är det en rimlig slutsats att kunskap utplånar gud, och att t.ex. åska således inte längre kan anses vara ett gudomligt ingripande?

      Radera
    2. Jag har sagt att naturvetenskapen inte kan svara på frågan om Gud. Vad säger att ateism är det neutrala alternativet? Som om man undviker att välja genom att inte välja Gud? Agnostisism är det mest neutrala, (för att återgå till vad debattens först handlade om).
      Det finns teorier om Gud inom metafysik. Även om filosofi inte använder sig av samma metoder som naturvetenskapen för att samla in data, så handlar det ändå om att försöka förstå verkligheten och få svar på grundläggande frågor om den, vilket kan ses som en form av vetenskapligt tänkande.
      Den teori jag beskrev förut, om att medvetandet är grunden för verkligheten, är en vedertagen filosofisk teori - idealism.
      När du säger att ”vetenskapen gör antagandet att verkligheten är som den verkar vara, alltså gudfri”, då håller jag inte med. Vad jag försökt säga hela tiden är att vetenskapen i praktiken inte antar någonting i fråga om Gud. MEN, det betyder inte att man inom annan typ av vetenskap (om man nu kan klassar filosofi som vetenskap, det vet jag inte) faktiskt kan uttrycka teorier där Gud är ett alternativ. Så nej, jag säger inte att jag vet mer än vetenskapen.

      Angående det där om ”icke-hinduism” som ovetenskapligt: Teism förnekar inte naturvetenskapen. Ateism förnekar inte heller naturvetenskapen. Båda alternativ är legitima. Naturvetenskapen är agnostisk. Så, nej, det är absolut inte en rimlig slutsats att icke-hinduer inte accepterar vetenskapen. Det som blir fel i slutsatsen är att du använder ekvivalens mellan ”hinduism” och ”vetenskap” istället för, implikation. Att teism är vetenskapligt legitimt betyder inte att allt vetenskapligt legitimt är teistiskt. ”Det regnar → gatan är blöt” är en implikation, det betyder inte att det regnar varje gång gatan är blöt. Både ateism och teism är naturvetenskapligt legitimt eftersom naturvetenskapen inte har ett svar.

      ”Att vi inte vet allt lämnar öppet för att gud finns”. Det finns saker vi inte KAN veta genom att mäta och undersöka, det finns en gräns där vetenskapen övergå till det teoretiska. Och återigen antar du att ateism är neutralt. Jag håller inte med om att kunskap utplånar Gud. Att vi lär oss om hur skapelsen fungerar gör mig ingenting i frågan om Gud.

      Radera
    3. 1. Naturvetenskapen kan inte svara på om det bor enhörningar på månen.

      2. Att inte tro att det bor enhörningar på månen är inte det neutrala alternativet.

      Är det korrekt att säga att man är neutral om man försanthåller hypoteser utan grund? Du säger att teismen inte förnekar naturvetenskapen, samtidigt som du upprepade gånger (felaktigt) sagt att vetenskapen inte kan svara på om det finns gudar eller ej. Det är helt uppenbart att du vill ha och äta kaka, inte för att du vill ha en korrekt förståelse för verklighetens beskaffenhet, utan för att du tror att du måste rädda ansiktet på universums skapare. För mig är det helt ointressant.

      Radera
  7. Människor har varit på månen, det är ingen som påstår att de sett enhörningar på månen.
    Du jämför tron på Gud med tron på enhörningar som är kända för att vara påhittade. Att det hade kunnat finnas hästar med horn är egentligen inte otroligt (Det finns ju valar med horn som ser ut som enhörningar, väldigt söta). Skilladen är att enhörningar är en vedertagen fiktiv varelse, vi vet att de är påhittade. Du hade lika gärna kunnat säga Kalle Anka. Men rymdvarelser då? Är det så otroligt att tro på dem? Fastän vi saknar bevis?
    Det är förstås osannolikt att rymdvarelserna är precis så som man antar att de är. Ju fler attribut vi ger dem desto mindre troligt (såvida man inte tror på multiversum). Att det kan finnas rymdvarelser, det är däremot inte så otroligt. Det är ett argument man kan använda mot religion som hävdar sig veta saker om Gud. Det är mer ett agnostiskt argument än ett ateistiskt. Vad är chansen att människor har rätt Gudsbild, om nu Gud finns. Vad är chansen att du har rätt om att rymdvarelserna ser ut som enhörningar?
    Skilladen är, om man tar kristendomen som exempel, så baseras den Gudsbilden på en uppfattning att Gud uppenbarar sig själv. Det är BARA så vi kan veta något om Gud. Tänk om det kom hit rymdvarelser och visade sig. Då kan vi ju veta saker om dem. Då har vi ju sett dem. Men jag förstår att från ditt perspektiv verkar religioner vara uppdiktade. Du tror att människor ljuger eller inbillar sig. Jag kan inte få dig att tro på Gud på detta sätt. Jag kan bara återigen peka på att frågan om Gud kokas ner till erfarenhet snarare äm naturvetenskap. Jag kan tillägga att jag inte tror att alla okristna människor ljuger eller inbillar sig heller när de har andliga upplevelser. För mig är det uppenbart att det finns en andevärld, men det kan bara erfarenhet få dig att tro på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu vet vi ju om guds ursprung också. Så om det är viktigt, kan vi avfärda gud. Dessutom får inte gud vara osynlig om inte enhörningarna får vara det. Det är inga små tankefel som har smugit sig in här, så det får bli en längre text strax.

      Radera
    2. Jag förstår inte ditt svar. Min poäng är ju att Gud eller andar inte alltid är osynliga/ohörbara.

      Radera
    3. Jo, de är alltid osynliga/ohörbara. Om gudar och andar hade varit märkbara i den naturliga världen, hade även naturvetenskapen känt till dem. Då hade de inte varit religion att tro på dem.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D