Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Varför röstar man S och varför röstar man SD?

Jag har länge försökt att förstå varför svensken söker sig till Sverigedemokraterna (SD), ett parti som jag förmodligen aldrig kommer att rösta på. Tittar man på gruppen svenskirakier så är SD det mest populära partiet. Jag reagerade på det, och fick förklarat för mig att "även svenskirakier kan vara rasister", vilket inte kändes som en komplett analys, om ens en särskilt begåvad sådan.

Svensk socialdemokrati har skapats för den svenske arbetaren, och ett av uttrycken för detta är reglerna som gör att invandrad arbetskraft som tagit emot för låg lön, fått för lite semester, eller vad det nu kan vara för något, blir utvisad. På det viset kan inte invandrare förstöra arbetsvillåren på den svenska arbetsmarknaden, för den svenska arbetaren. "Svenska jobb åt svenskar" var en gammal paroll.

Sedan reglerna instiftades har förutsättningarna för industriarbete raserats. Nu dignar vi på allvar under skatter, regler och avgifter. Den svenska marknaden har hanterat detta genom att styra om till mer kvalificerad verksamhet. IT-konsultation istället för gemtillverkning, mjukvara istället för häftstift och högskoleingenjörer inom kärnkraft istället för skotillverkning.

Generellt sett är Sverige idag framgångsrikt i områden där stöd från utländsk arbetskraft behövs för att täcka upp vår egen bristande kompetens. Det är inte jättekonstigt att reglerna som ska säkra svenska jobb åt svenskar uppfattas som ett obekvämt spöke för den som kommer in utifrån som stöd. Den ene som arbetat hårt inom vården, efter den andre som är en nödvändig mjukvarukonsult, utvisas på grund av administrativa fel som inte alltid ens är deras eget fel, utan deras arbetsgivares. Att inflyttad arbetskraft som vill bidra till samhället inte anser sig gynnas av klassisk socialdemokrati, är inte jättekonstigt.

Men hur kommer det sig att svensk socialdemokrati verkar tilltala övre medelklass och bidragstagare, medan arbetarklassen verkar söka sig till SD? SD är exempelvis mycket större bland LO:s medlemmar än de är i samhället i övrigt. Och röstar verkligen iranier på SD för att de är rasister?

Jag tror att bidragstagare gagnas av ett parti som tar hand om dem som står utanför samhället, vilket Socialdemokraterna (S) gör. Detta erkänner jag samtidigt som jag måste tillstå att jag förmodligen aldrig kommer att återvända som S-väljare. Samtidigt gynnas den övre medelklassen av att det finns lite kaos "på golvet" som bidrar till narrativet att ett högt skattetryck är bra för att många behöver hjälpas. Arbetarklassen drabbas hårt av beskattning, och gynnas inte av ett högt inflöde av potentiell konkurrens till deras försörjning, men den övre medelklassen varken hotas av nyanlända eller har finansiella problem att betala för dem via skattsedeln.

Den övre medelklassen är en stor grupp, så S är såklart ett stort parti. Arbetarklassen är (fortfarande) en stor grupp, så SD är rimligtvis också ett stort parti. Som jag sa, kommer jag nog aldrig rösta på SD, och aldrig upprepa misstaget att rösta S, men jag är helt övertygad om att fenomenet med S- och SD-röstandet inte är det första fenomenet någonsin man kan förstå korrekt genom att skrika "rasist" efter folk på gatan. En seriös analys behövs även här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...