Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Varför röstar man S och varför röstar man SD?

Jag har länge försökt att förstå varför svensken söker sig till Sverigedemokraterna (SD), ett parti som jag förmodligen aldrig kommer att rösta på. Tittar man på gruppen svenskirakier så är SD det mest populära partiet. Jag reagerade på det, och fick förklarat för mig att "även svenskirakier kan vara rasister", vilket inte kändes som en komplett analys, om ens en särskilt begåvad sådan.

Svensk socialdemokrati har skapats för den svenske arbetaren, och ett av uttrycken för detta är reglerna som gör att invandrad arbetskraft som tagit emot för låg lön, fått för lite semester, eller vad det nu kan vara för något, blir utvisad. På det viset kan inte invandrare förstöra arbetsvillåren på den svenska arbetsmarknaden, för den svenska arbetaren. "Svenska jobb åt svenskar" var en gammal paroll.

Sedan reglerna instiftades har förutsättningarna för industriarbete raserats. Nu dignar vi på allvar under skatter, regler och avgifter. Den svenska marknaden har hanterat detta genom att styra om till mer kvalificerad verksamhet. IT-konsultation istället för gemtillverkning, mjukvara istället för häftstift och högskoleingenjörer inom kärnkraft istället för skotillverkning.

Generellt sett är Sverige idag framgångsrikt i områden där stöd från utländsk arbetskraft behövs för att täcka upp vår egen bristande kompetens. Det är inte jättekonstigt att reglerna som ska säkra svenska jobb åt svenskar uppfattas som ett obekvämt spöke för den som kommer in utifrån som stöd. Den ene som arbetat hårt inom vården, efter den andre som är en nödvändig mjukvarukonsult, utvisas på grund av administrativa fel som inte alltid ens är deras eget fel, utan deras arbetsgivares. Att inflyttad arbetskraft som vill bidra till samhället inte anser sig gynnas av klassisk socialdemokrati, är inte jättekonstigt.

Men hur kommer det sig att svensk socialdemokrati verkar tilltala övre medelklass och bidragstagare, medan arbetarklassen verkar söka sig till SD? SD är exempelvis mycket större bland LO:s medlemmar än de är i samhället i övrigt. Och röstar verkligen iranier på SD för att de är rasister?

Jag tror att bidragstagare gagnas av ett parti som tar hand om dem som står utanför samhället, vilket Socialdemokraterna (S) gör. Detta erkänner jag samtidigt som jag måste tillstå att jag förmodligen aldrig kommer att återvända som S-väljare. Samtidigt gynnas den övre medelklassen av att det finns lite kaos "på golvet" som bidrar till narrativet att ett högt skattetryck är bra för att många behöver hjälpas. Arbetarklassen drabbas hårt av beskattning, och gynnas inte av ett högt inflöde av potentiell konkurrens till deras försörjning, men den övre medelklassen varken hotas av nyanlända eller har finansiella problem att betala för dem via skattsedeln.

Den övre medelklassen är en stor grupp, så S är såklart ett stort parti. Arbetarklassen är (fortfarande) en stor grupp, så SD är rimligtvis också ett stort parti. Som jag sa, kommer jag nog aldrig rösta på SD, och aldrig upprepa misstaget att rösta S, men jag är helt övertygad om att fenomenet med S- och SD-röstandet inte är det första fenomenet någonsin man kan förstå korrekt genom att skrika "rasist" efter folk på gatan. En seriös analys behövs även här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Sverigedemokraterna och åsiktskorridoren

Nej, jag tror inte än på att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti, men oavsett om Yougovs undersökning stämmer eller inte, så ger den en fingervisning av hur det kan gå för oss. Jag tror att åsiktskorridoren är en viktig orsak till deras framgång. Det är med lite åsiktskorridoren som det är med Gud. Det spelar ingen roll om den finns eller inte, den har sina konsekvenser ändå. Även en icke-existerande Gud kan vara trodd på och även en icke-existerande Gud kan vara låtsaskompis eller mental snuttefilt åt en troende. Även en icke-existerande åsiktskorridor kan utgöra ett enormt problem för den som råkar kliva utanför, vilket brukar visa sig när det handlar om de uppenbara problemen Sverige har med migrationspolitiken. Den är dyr och ineffektiv. Visst, den göder opportunister som Bert Karlsson, men den är långt ifrån optimal. Även då kritiken mot flyktingpolitiken kommer från annat håll än SD, kanske rent av i syfte att komma till bukt med problemen så att vi kan hjälpa f