Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vad beror MSB:s oförmåga på?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uttryckt att de önskar ett anslag på 27 miljarder kronor per år för att klara av beredskapen i dessa dystra tider. Vad kostar en myndighet egentligen?

Jag har ungefär 30 yrkesverksamma år i ryggsäcken, och de två senaste åren har ägnats åt den it-tunga Transportstyrelsen, som kostar skattebetalarna 2-3 miljarder kronor per år. Transportstyrelsen är min första offentliga arbetsgivare, jag har tidigare engagerat mig i den privata sektorn. Därmed har jag inte någon större koll på vad olika myndigheter kostar, men Transportstyrelsen redovisar alla summor på sin hemsida, så jag har aldrig behövt att fundera något över just den kostnaden.

Det måste vara väldigt lite, eftersom MSB nu vill öka sitt anslag till 27 miljarder per år? De senaste åren har MSB redovisat att Sveriges beredskap är god. I februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina, och nu är inte Sveriges beredskap längre god, så MSB vill ha högre anslag. Jag förstår det. Men förstod inte MSB att tillstånd ibland inte är rigida?

MSB har på ungefär en månad gått från uppfattningen att Sveriges beredskap är god till att Sveriges beredskap är undermålig, och därför vill man ha ett höjt anslag. Så vad kostade MSB skattebetalarna när MSB ansåg att beredskapen var god? 4 miljarder per år.

Den mest rimliga förklaringen till helomvändningen är naturligtvis att anta att SMB består av en samling idioter, som inte alls är så jäkla väl förberedda som de säger. Det kanske rent av är den hela sanningen, men är man lite konspiratoriskt lagd, skulle man kunna tänka sig att det finns en grad av inställsamhet, som av någon mystisk anledning försvunnit under den senaste månaden (som bl.a. har bjudit medborgarna på ett regeringsskifte).

För min del väljer jag att lita på MSB, men jag vill gärna veta varför beredskapen är god både under fredstid och under det drygt första halvåret under krigstid, för att sedan behöva mångdubblad finansiering. Som medborgare är det lätta att falla in i tanken att eventualiteter av krig skulle ingå i bedömningen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler

I Sydsvenskan har ett meningsutbyte om samhälle, religion och sekularism pågått en tid, och igår gav Joel Halldorf replik till Anders Ekström som tycker att samhället behöver mindre religion . Halldorf skriver: "Ekström oroas över religionens ökade synlighet, eftersom han förknippar religion med irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler." Att man har en religion betyder naturligtvis inte att man har någon irrationell övertygelse, att man drivs av subjektiva känslor eller förespråkar orimliga regler, men allt detta är tämligen utmärkande för just religion. Speciellt monoteism. En irrationell övertygelse skulle kunna vara gudstro, eller tro på religiösa fenomen som jungfrufödsel, profeter, återuppståndelse eller dualism. Ibland lyfts tvivel fram som en förmildrande omständighet, men tvivel följer naturligt från tro på ting man vill ska vara sant, men inte ser något bevis för, och är därför absolut inget tecken på intellektuell styrka. Inte alla re...

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...