Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vad skulle hända om S krånglade lika mycket som M, Göran Greider?

Det finns två läger som skriver grabbiga hö-hö-kommentarer om Ulf Kristersson sedan riksdagsvalet 11/9. Den ena sidan är de som räknar ner från valnatten efter ny kärnkraft. De talar raljerande som om han redan är statsminister i en ny regering. Den andra sidan är de som inte tror att Kristersson kommer att kunna bilda en regering. Åh, förslaget ska presenteras om tre dagar, och det är ännu inte presenterat, hö-hö! T.ex. skriver Göran Greider:

Hade (s) krånglat så länge med regeringsbildning hade det med all säkerhet varit full anti-s-storm nu i alla medier.

Anders Lindberg skriver:

Alltså borde allt kunna gå på ett par dagar. Och innan valet framställdes denna regeringsbildning som en promenad i parken. Så varför tar allt sådan tid?

Idag vet vi inte om Kristersson lyckas presentera ett förslag till ny regeringen för riksdagen på torsdag. Vi vet inte ens om Sverige kommer ha en M-ledd regering när regeringsbildningen är klar. Om han aldrig tillträder som statsminister (vilket han faktiskt inte gjort än) varför är det under hans ledning förutsättningar för ny elförsörjning ska skapas?

Om Kristersson verkligen lyckas presentera ett förslag till ny regering på riksdagen (som kanske rent av accepteras riksdagen), vad händer då med allt raljerande om att han är mer långsam än Socialdemokraterna? Man skulle kunna misstänka att Greider och Lindberg vet något som vi inte vet, men oddsen för något sådant finner jag gigantiska. Och det finns som sagt fortfarande en chans vi har ett regeringsförslag på torsdag och ett godkännande från riksdagen på måndag, helt enligt plan.

Apropå Göran Greiders fråga, vad hade hänt om Socialdemokraterna lagt så här mycket tid på att krångla? Ingenting, faktiskt. Vi behöver inte backa längre än till förra riksdagsvalet, 2018, för att hitta ett exempel. Valet hölls 9/9 och Stefan Löfven lät hälsa att han inte tänkte lämna sin post. 25/9 inleddes talmansrundorna, och återkommande gånger fick Löfven uppdraget att bilda regering, varpå kohandel skedde. Löfven lockade med bl.a. försvagad arbetsrätt och fri hyressättning på nya hyresrätter för att komma åt de hägrande ministerposterna. Han vann sin acceptans med 115 gröna röster och 153 röda. (Acceptans är färre än 175 röda röster.) Så vi vet alltså precis vad som händer om S krånglar: Greider har inga problem med det. Då tittar man gärna på orsaker, yttre omständigheter och förmildrande faktorer. Det är allt som händer.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler

I Sydsvenskan har ett meningsutbyte om samhälle, religion och sekularism pågått en tid, och igår gav Joel Halldorf replik till Anders Ekström som tycker att samhället behöver mindre religion . Halldorf skriver: "Ekström oroas över religionens ökade synlighet, eftersom han förknippar religion med irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler." Att man har en religion betyder naturligtvis inte att man har någon irrationell övertygelse, att man drivs av subjektiva känslor eller förespråkar orimliga regler, men allt detta är tämligen utmärkande för just religion. Speciellt monoteism. En irrationell övertygelse skulle kunna vara gudstro, eller tro på religiösa fenomen som jungfrufödsel, profeter, återuppståndelse eller dualism. Ibland lyfts tvivel fram som en förmildrande omständighet, men tvivel följer naturligt från tro på ting man vill ska vara sant, men inte ser något bevis för, och är därför absolut inget tecken på intellektuell styrka. Inte alla re...

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...