Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vad kostar public service?

Förr var tv-licensen en kostnad som hushållen betalade till Radiotjänst i Kiruna. Den som inte hade en tv-mottagare behövde inte betala, och möjligheten att praktisera civil olydnad om man var missnöjd (eller bara inte tittade på någon av public service-kanalerna) var inte längre bort än ett brev.

Idag är tv-licensen ersatt av en skatt som heter public service-avgiften. Eftersom det är en skatt, är det inte längre hushållen som betalar, utan individerna. Beloppet är i skrivande stund 1.327 kronor per år för den som har en månadsinkomst på minst 11.000 kronor i månaden före skatt, annars 1 procent av den inkomst man har.

Dessa pengar finansierar anslaget som går till de svenska public service-bolagen, som är omkring 8.600.000.000 kronor per år. Pengarna går till tv-underhållning, melodiradio, nättidningar, streamingtjänster, podcasts, samhällsprogram och nyhetsprogram. De tre mottagande bolagen är SVT (drygt 5 miljarder), SR (drygt 3 miljarder) och UR (knappt en halv miljard kronor per år). Det fjärde statliga public service-bolaget, TV4, finansieras med reklam. Inget bolag finansieras av en frivillig abonnemangsavgift, som är fallet med t.ex. Netflix.

I vissa fall är anslagen ganska legitima, i andra fall används de för att möta konkurrensen från privat media. Man vill locka in tittare genom att sända samma typ av lätt underhållning som konkurrenterna, eftersom man tror att det är sådant folk vill ha. Sanningen är nog snarare att marknaden för lite mer seriösa program är förstörd av statlig närvaro.

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe
6 kommentarer
Läs mer

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar
30 kommentarer
Läs mer