Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Nästa generationsskifte kommer innebära försämrad välfärd

Denna text handlar inte om individer, den handlar generaliseringar kring tendenser inom olika åldersgrupper i yrkeslivet. När Migrationsverket hade sitt generationsskifte och 80-talisterna kom in så halverades produktionstakten (antal hanterade ärenden per vecka). Under generationsskiftet i skolan gick ingångslönerna upp så mycket att de motsvarar äldre lärare med 15 års yrkeserfarenhet. Trafikverket i Malmö kan inte alls tillsätta en tredjedel av personalen som behövs på ledningscentralen. Och jag vet själv hur svårt det är att tillsätta en någorlunda kvalificerad tjänst. Med tanke på personalbristen kan man inte tro att vi i skrivande stund har 7,7% arbetslöshet, och den siffran skulle förmodligen vara aningen högre om definitionen av arbetslöshet inte vore så generös - den som arbetar 1 timme per vecka är inte arbetslös. Bland de yngre arbetstagarna, sena 80-talister eller 90-talister finns även tendenser att vilja komma in vid 8:30 och att ibland sjukskriva sig för trötthet! Igen, detta är generaliseringar, och det finns gott om individer födda på 1990-talet som är extremt plikttrogna, kompetenta och arbetsamma, men det finns verkligen alldeles för mycket "chillande" bland yngre arbetstagare.

60- och 70-talisterna tenderar ha lönekrav som rimmar bättre med deras kompetens, deras arbetsuppgifter och deras yrkeserfarenhet. Det finns en betydligt större benägenhet att vilja förstå arbetet som ska utföras, och att vilja underkasta sig de arbetsvillkor som gäller. Är man trött för att man har sovit dåligt, varit uppe för sent eller tagit en öl för mycket kvällen innan, så lägger man på yrkesleendet och biter ihop. Och så ser man till att vidta de förändringar i privatlivet för att det ska passa med yrkeslivet! Inom den branschen jag var verksam (mjukvara) arbetar man gärna med arbetslag som består av 1-2 seniora personer och 3-4 juniora, som kan luta sig mot de seniora. På det viset håller man ner kostnaden och får en önskvärd kunskapsspridning, men det är svårt att anställa både juniora och seniora datorprogrammerare. De juniora har lite för höga krav på sina privilegier som anställd, och de seniora är ofta viktiga för sin nuvarande arbetsgivare, och sitter därför i en väldigt bra sits. Men om något negativt händer inom organisationen, t.ex. en försämrad företagskultur, vinstnedgång, eller vad det kan vara, är det ofta de nyckelpersoner man vill ska stanna, som får erbjudanden från konkurrenter.

Nu är det inte många år kvar innan 60-talisterna börjar gå i pension, och ett nytt generationsskifte uppstår. Vi kommer att ha svårt att möta kraven som ställs på näringslivet för att välfärden ska kunna upprätthållas på nuvarande nivå. Svensk välfärd bygger på att pengar kommer in i systemet utifrån, och för att pengar ska komma in behöver vi klara konkurrenskraften på de produkter och tjänster vi säljer. På den punkten har vi varit så pass framgångsrika att det gemensamma, utan problem har kunnat finansiera mer än bara välfärden: Religion, föreningar, pressen, med mera. Framöver kan det däremot bli svårt att hålla nivån, om vi inte lyckas minska gapet mellan arbetsbristen och arbetslösheten. Ett kortsiktigt plåster på såret kan vara att erbjuda de som är i pensionsålder att jobba kvar några år, vilket vissa säkert vill, men det löser inte den utmaning svensk ekonomi står inför.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...