Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Kalle Anka började 15:05

SVT skriver att man flyttar Kalle Anka på julafton från 15:00 till 15:05 för att många slår på tv:n kl. 15:00 och därför missar när julvärden tänder ljuset, och mycket riktigt var det så - Kalle Anka drog igång 15:05. Jag tror att det är en onödig ändring, eftersom de som vill ha sällskap av julvärden förmodligen ändå har tv:n på, och den som vill se Kalle Anka antagligen inte kommer låta sig luras av ett så pass enkelt knep - de slår på 15:05 om Kalle Anka börjar kl. 15:05. Men varför vill staten att jag ska titta på när en julvärd tänder ljuset? Hade jag velat se det, hade jag förmodligen slagit på tv: 14:55, som var den gamla tiden. Men det är klart, numera är det inte en trött Arne Weise som sitter framför en röd kuliss och pratar, nu bjuder staten på en avancerad studio, flera kameravinklar och ett antal Chesterfield-fåtöljer.

Utanför statstelevisionen har vi ett lackmustest: Hur reagerar olika människor när staten vill att du ska titta på deras program? Tidsändringen på fem minuter är ju verkligen ingenting att bråka om, så vad bråkar man om? Det handlar om hur du reagerar när staten bistår med saker du inte bett om. Är du den som kritiserar ändringens orsak, eller är du den som lydigt ser de program staten serverar och hånar den som blir irriterad över klappen på huvudet? Jag tillhör, med viss tveksamhet, den första kategorin, och skulle inte ens kommentera saken om fri media valde att flytta tiden, oavsett orsak. Men när staten gör det, är det en fråga som bör kommenteras, för grundtanken med staten var att den skulle serva oss, inte få oss att titta på deras tv-program. Walt Disney låter förresten SVT visa Kalle Anka gratis mot att de, under sändningen, får göra reklam för sina nya filmer. Så inte heller denna gång handlar det (bara) om pengar, utan om principer.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...