Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Aftonbladetmatematik sjunker över tid

Sverigedemokraterna har till stor del Aftonbladet att tacka för sin framgång. Under pandemin har tidningen vänt partiet ryggen, och deras tillväxt stagnerat, men nu verkar det som att Aftonbladet återigen kämpar för SD:s sak. Senast var det Jehna Al-Moushahidi som utmålade SD som kriminella (vilket i relation med t.ex. S är sant). Hur gick det för Al-Moushahidi? Sådär. All data förhåller sig till den rasistiska BRÅ-rapporten som utmålar personer födda av invandrare som mer kriminella än snittet. Låt oss läsa Al-Moushahidis analys.

1. "Var sjunde SD-politiker har åtalats för brott" - totalt, inte avgränsat på någon period, så som BRÅ-rapporten. Men det är ändå en anmärkningsvärd siffra. Av samtliga Sverigedemokraters politiker har 14% åtalats! 14% motsvarar 1/7.

2. "...sju procent av alla kandidater inom partiet har någon gång blivit åtalade för brott" - totalt, inte avgränsat på någon period, så som BRÅ-rapporten. Det är ändå en anmärkningsvärd siffra. Av samtliga Sverigedemokraters politiker har 7% åtalats! En klar förbättring sedan ingressen, och betydligt bättre än de grupper som BRÅ pekar ut som mest kriminell. 7% motsvarar ungefär 1/14.

3. "Det är alltså fler än var tjugonde förtroendevald runtom i landet" - Av samtliga Sverigedemokraters politiker har alltså 5% åtalats! 5% motsvarar 1/20.

I kronologisk ordning blev alltså 14% till 7% och 7% till 5%. Syftet med texten var att hävda att sverigedemokrater är mer kriminella än befolkningen i snitt, men trots att det är sant misslyckas Al-Moushahidi med räkningen! Frågan är om detta säger något om annat som Aftonbladet påstår, eller om Al-Moushahidi är one bad apple?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...