Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Alla ska ha det lika jävligt?

Det är absolut solklart att många skaffar politiska visioner som inte är baserade på visionen om att alla ska ha det så bra som möjligt, utan på ideologier man har vuxit fast i, av en eller annan anledning. Jag tror att det var när Maria Ripenberg för en tid sedan lade ut texten om varför man inte ska kontakta nätdoktorer på Nerikes Allehandas ledarsida.

1) Det kostar landstinget en slant, underförstått att vård inte får kosta för mycket. Är inte Sverige ett rikt land, där våra gemensamma utgifter blir extra legitima om de går till välfärd? Ett besök på vårdcentralen kostar faktiskt också en slant, så det ska såklart inte heller missbrukas.

2) Läkaren är för tillgänglig, underförstått att medborgaren måste få slita lite. Jag har haft en del incidenter som krävt läkares uppmärksamhet, och jag är glad för att sjukvården är så tillgänglig som den är. Jag kan också tillstå att nätläkaren jag vid ett tillfälle valde att kontakta, var så svår att få tag i, att jag prioriterade att försöka gå via utkastarna på vårdcentralen.

Men det verkar vara genomgående. Höga skatter motiveras av att staten behöver ha inkomster och av att beskattning har en utjämnande effekt. Vi vet att volym är viktigt när inkomsterna ska vara höga, och att ett högt skattetryck snarare kan hämma ekonomin och således skatteintäkterna. Vi vet att en skatter främst tynger ner den ekonomiska friheten för den med låg inkomst, men det verkar inte spela någon roll. Om man verkligen bryr sig om välfärd, ser man till att använda skatteintäkterna klokt, man höger inte skatten ytterligare en gång! Helst skulle man prioritera ned skattetrycket och prioritera upp välfärden när medlen ska fördelas.

Den som betvivlar skattens hämmande effekt bör känna till några experiment. I Finland ökade alkoholkonsumtionen när man provade att sänka skatten på alkoholhaltiga drycker. I Sverige skryter Miljöpartiet om hur olönsam kärnkraften är, vilket är ett sätt att säga att straffskatterna faktiskt fungerar. Av samma skäl är skatten på bilbränsle skyhög. Företag vill anställa utan att förlora lönsamheten, fondsparare vill ha avkastning så att mer pengar kan investeras i fonder, och så vidare.

Skatt skapar klassklyftor, och Sverige, som har ganska höga skatter, har således också ganska stora klassklyftor. Klassklyftorna kan givetvis inte försvinna helt, för om alla alltid har lika mycket pengar att röra sig med, försvinner en viktig motivation för entreprenörer att driva företag, och en viktig motivation för arbetstagare att faktiskt gå till jobbet. Det måste göra någon skillnad för den som kan bidra så att den väljer att göra det.

Men generellt sett ska inte gemene mans pengar användas till priviligierade människors hobbys.

Presstöd kan ersättas med sänkta arbetsgivaravgifter, så slipper den vanliga knegaren finansiera någon annans Dagens Nyheter. Trossamfundens olika bidrag kan ersättas med en medlemsavgift, så slipper den vanliga knegaren finansiera någon annans tro. Den vanliga arbetaren får mer ekonomisk frihet, och pengarna som samlas in genom olika beskattningar, kan läggas där alla har glädje av pengarna, nämligen på välfärden. Allt från sjukvård och barnomsorg till utbildning och polis. Som sig bör.

Beskattning är ett misslyckande, men nu får vi höra vår statsminister säga att det "finns utrymme". Vi har det alltså inte tillräckligt jävligt än?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...