Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Y-axelsaktivism

Hur y-axeln skalas i ett diagram kan avslöja vilket narrativ man har. Det kan nämligen förändra formen på diagrammet i fråga till att se ut som något som passar in i vad man vill (eller absolut inte vill) signalera. Som exempel tänkte jag visa Socialdemokraternas valresultat mellan åren 1968 och 2018. Först vill jag visa ett diagram som någorlunda visar vad som faktiskt har hänt. Detta diagram är skalat från 60% till 0%, vilket passar bra. 60% är tillräckligt för att ge plats åt deras bästa resultat under perioden (50,1%) och det visar att de ligger en bra bit från noll (28,3%) i senaste valet.


Ett incitament att fibbla med y-axeln är att du vill ge sken av att något förhåller sig på ett sätt som inte stämmer överens med verkligheten. Om mitt budskap är att Socialdemokraterna havererar, kan jag dra till med denna skala:

Genom att låta y-axeln stanna på 28% istället för 0%, ger jag sken av att partiet har nått en bottenplacering. Om jag istället vill säga att Socialdemokraterna är betydelselösa, använder jag ett onödigt högt värde i y-axeln. Det ger sken av att kurvan är platt och att den innehåller låga siffror. Här går min skala upp till 400%, trots att det uppenbarligen inte behövs.

Alla tre ovanstående diagram säger samma sak, men de signalerar helt olika saker. Jag behöver inte ha en y-axel som går upp till 400%, men det ger en effekt som jag önskar. På samma sätt, om Sveriges Television vill ge sken av att antalet rapporterade dödsfall på grund av coronaviruset är lågt, borde man förvänta sig att de använder ett omotiverat högt värde på y-axeln. Och mycket riktigt, detta kunde vi se i Rapport 2/2 i år:

Bilden kommer från Peter Dahlgrens Twitter-konto.

Det har alltså aldrig registrerats mer än 150 dödsfall på en dag, men y-axeln ger plats för 400 stycken. För att man vill signalera att få dödsfall har registrerats, trots att så inte är fallet. Norges, Danmarks och Finlands dödsfall skulle knappast synas alls i den här skalan, och detta sätt att presentera data är en effektiv motvikt till hur illa det ser ut när man jämför Sverige med dessa länder. Igen, ser ut, inte (nödvändigtvis) är - det data som presenteras är korrekt, det jag pratar om är vad man vill signalera.

Bara några veckor tidigare (19/11 förra året) nöjde man sig förresten med att 200 som maxvärde på y-axeln istället för 140 som vore rimligt med hänsyn till hur antalet dödsfall såg ut då, med ett toppvärde på ungefär 100.

Bilden kommer från Peter Dahlgrens Twitter-konto.

Men när antalet rapporterade dödsfall ökade, behövde tydligen kurvan se plattare ut. Sveriges Television själva hävdar att de inte kan klippa av y-axeln och förstora diagrammet, eftersom det då inte skulle få plats i bild, så där är även för deras medarbetares skull jag exemplifierar med Socialdemokraternas valresultat ovan. Journalisten Emanuel Karlsten konstaterar att även TV4 spelar samma spel som SVT.

Vi har fått lära oss att SVT:s vinkel alltid ska förmodas vara Den Objektiva Vinkeln, och så kanske det är, men vinkeln finns där. Det är ofrånkomligt. I ett fungerande medielandskap granskar redaktionerna varandras publikationer i en tävlan om göra solida och korrekta framställningar. I Sverige har vi mediehus med statliga mandat som påstås tala från en högre höjd än fri media. Det får dem själva att fördunkla sina agendor som ofrånkomligen finns där, och det kan i värsta fall skapa misstänksamhet mot den som med rätta ifrågasätter dem. Det som sker nu, att deras agenda granskas, är något bra. För när man betraktar SVT är de inte mer objektiva än någon annan. Det är bara något som påstås för att ge legitimitet åt de orättvisa anslagen de har blivit tilldelade.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...