Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dr. Sanna Ehdin är förmodligen grundlöst rädd för det artificiella

Häromdagen skrev dr. Sanna Ehdin ett öppet brev till statsministern och generaldirektören för Folkhälsomyndigheten med anledning av att man kommer att erbjuda vaccination mot Covid-19. Ehdin företräder det alternativmedicinska och konspiratoriska perspektivet i vaccinationsfrågan, och påpekar att hon har ett ansvar mot sina hundratusentals följare på sociala medier att presentera svar på frågorna i sitt brev. (Ehdin har 22.000 följare på Instagram, 1.200 följare på Twitter och 54.000 följare på Facebook, med en stor överlappning. Det hon beskriver som hundratusentals följare är i själva verket ungefär 80.000 stycken, men det är en publik så god som någon.)

Även om hennes öppna brev gör en del felaktiga antaganden, så ställer jag mig helt bakom att man ska ställa frågor till makten när man vill ha svar, och jag hoppas givetvis att Folkhälsomyndigheten tar sig besväret att svara, eftersom Sanna Ehdin då får en chans att lugna sina följare på sociala medier. Och hon skriver att ett samtycke (i detta fall att vaccinera sig) kräver kunskap, vilket hon har rätt i.

Sanna Ehdin lägger mycket emfasering på att vaccinet måste vara säkert, och att det inte får innehålla något farligt. T.ex. innehöll svininfluensavaccinet kvicksilver, som är mycket giftigt. Det är inte riktigt sant, eftersom det är molekylernas konfiguration som avgör dess funktion (tänk t.ex. att natrium och klor är mycket giftigt, men natriumklorid är ett livsmedel) men kvicksilverföreningen tiomersal är faktiskt mycket giftig. Det påverkar vilka gränsvärden man sätter (det är dosen som gör giftet), men Ehdins oro här verkar snarare handla om RNA och nanoteknik. Pfizers vaccin innehåller ingen del av viruset, utan snarare genetisk kod som beskriver viruset för cellerna. Men jag kan inte se att detta är ett argument för (eller emot) någon farlighet. Andra strategier för att framställa vaccin innefattar också väldigt små byggstenar, även om framställandet av ämnet använder grövre metoder. Transistorerna i en modern Intel-processor är förresten inte större än 14 nanometer, så det är förmodligen inte storleken som sådan utan det artificiella som skrämmer Ehdin.

Ehdin frågar varför Folkhälsomyndigheten inte lägger några resurser på "friskmedel" och exemplifierar med gratis C-vitamin, D-vitamin och zink. Kostråd utfärdas främst av Livsmedelsverket, som har ett anslag på 360 miljoner kronor om året, och Socialstyrelsen, som har ett anslag på 800 miljoner kronor om året. Så det läggs faktiskt ganska mycket pengar på att svensken ska äta rätt. Men det är generellt sett ganska problematiskt att dela ut något gratis. Staten och dess verksamhet försörjs av företag som beskattas, så marknaden måste fungera för att staten ska fungera. En vaccination är ett avgränsat projekt, så det kan fungera att skattefinansiera det, men mat är ett återkommande behov, så matproducenter måste kunna tjäna pengar på sitt arbete.

Så från att vara rädd för nanoteknik och syntetisk framställda molekyler går Sanna Ehdin över till att tipsa om att äta C-vitamin, som råkar framställas genom syntetisering ur glykos. Om det artificiella verkligen vore farligt, man kan få i sig "naturligt" C-vitamin genom att äta en apelsin!

Jag hoppas att Sanna Ehdin får svar, och om hon inte hade blockat mig hade hon haft ännu fler följare på sociala medier.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...