Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Produktionskostnad/vinst-förhållandet för misslyckade uppföljare

Det är ofta ett säkert kort inom filmindustrin att göra en uppföljare, eftersom man kan spela an på en framgång. Det blir ett slags varumärkesexploatering som inte alltid utnyttjar sin fulla potential. Ibland blir inte uppföljaren lika bra som sin föregångare, och här är tre exempel på hur budget förhåller sig till bruttointäkt i filmserier som inte lyckades följa upp sitt original. De filmer som inte når upp till 1,0 har alltså inte dragit in pengarna de kostade att producera, och här är tre exempel på "dåliga uppföljare". Så här ser en flopp ut:

Highlander, inspelningsbudget och bruttointäkt (miljoner dollar):


Förhållande, inspelningsbudget och bruttointäkt:


Stålmannen, är en filmserie som varit igång sedan 1940-talet, men för de tidigaste filmerna är det inte riktigt känt vilka pengar som var inblandade, så här är inspelningsbudget och bruttointäkt (miljoner dollar) en bit in i serien, när Christopher Reeve klev in i serien:


Förhållande, inspelningsbudget och bruttointäkt:


Här ser vi exempel på där pengarna som står på spel varit så extremt framgångsrik i sitt ursprungsförfarande, så att jag var tvungen att introducera en decimal. Och trots att uppföljaren var en total flopp, så har den så pass stöd från sitt varumärke att siffrorna framöver varit svarta. Precis som i fallet med Stjärnornas krig, så har vi inte riktigt facit för filmserien än, för fler filmer är planerade i serien.

Alla helgons blodiga natt, inspelningsbudget och bruttointäkt (miljoner dollar):


Förhållande, inspelningsbudget och bruttointäkt:


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D