Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Behöver vi statlig underhållning för relevansens skull?

Nu efterlyser jag bättre argument för att fortsätta ösa kopiösa mängder pengar ner i det svarta hål vi kallar "public service" - ett namn som känns mindre och mindre rättvisande för varje dag som går. För några dagar sedan skrev Mats Örbrink en mycket bra text som utmanade just den extrema kostnad som är kopplad till SVT, SR och UR och igår kommenterade kulturministern Amanda Lind frågan i en politisk ordväxling i Aktuellt.

Örbrink skriver att smala program ska produceras även framöver och Amanda Lind säger att smala program behövs i ett försvar av den höga kostnaden. Men varför måste t.ex. SVT ha en svulstig nöjesavdelning för att sända smala program?

Örbrink skriver att man brukar hänvisa till relevans. Om inte SVT sänder breda program, så är avsändaren irrelevant även för de smala programmen. Han avfärdar sedan argumentet om relevans så här:
Med samma logik skulle Kungliga Operan låta Håkan Hellström regelbundet sjunga för att institutionen skull vara relevant för breda delar av befolkningen, och Dramaten då och då visa buskis med Stefan och Krister.
Dramaten skulle verkligen bli mer relevant om den visade buskis med Stefan och Krister. Fler skulle engagera sig, och fler skulle prata om den i sociala medier, och Dramaten skulle vara mindre elitistisk. Frågan är bara varför Dramaten måste vara relevant ur det perspektivet? Kulturministern säger att relevansen inte får tappas, och att den hängs upp på "det breda", vilket alltså underförstått är program som inte har karaktären av just public service, utan nöje.
Om vi ska värna uppdraget som är public service då måste vi värna det breda uppdraget. Annars riskerar public service att tappa i relevans.
Varför behövs den relevansen? Till den grad lätt underhållning leder till relevans, kan jag inte förstå varför just SVT ska stå för leveransen, när den privata marknaden lika gärna kan axla det ansvaret. Jag tror att typiska public service-program bär på en egen relevans, som inte alls behöver hängas upp på Doobidoo eller Tro, hopp och kärlek.

Dramaten är relevant för sina dramaföreställningar, och att inte alla är intresserade av dem, behöver inte vara elitism. Ett program som gör Sveriges Television relevant som leverantör av public service-tv är t.ex. Snillen spekulerar (som från början leddes av den nyligen bortgångne Bengt Feldreich, och som idag leds av den nästan otroligt skärpta och charmiga Zeinab Badawi). En annan programserie som jag gärna lyfter fram som exempel när jag pratar med fördelen med SVT och public service-tv är Dokument utifrån. Att tro att man måste hala in tittare till dessa program via Kronérs sommargäster är en elitistisk tanke - de båda programmen delar säkert en viss andel publik, men båda programmen kan stå på sina egna ben. Det ena kanske för att det rimmar väl med SVT:s uppdrag, det andra kanske för att det bär på en kommersiell gångbarhet.

Kommersiell tv behöver inte vara reklamfinansierad, det har prenumerationstjänsterna (t.ex. Netflix och HBO) visat. Kommersiell tv behöver inte heller vara speciellt dålig, vilket t.ex. TV4 har visat med Solsidan. Men den behöver vara just kommersiellt gångbar, vilket är bra för konsumentmaktens skull. För resten har vi public service.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...