Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Graham's hierarchy of disagreement: Det finns inga skäl att tro att Gud finns

Programmeraren Paul Graham har skrivit en kort essä om förmågan att inte håll med, betitlad "How to disagree". Jag har aldrig riktigt känt mig som den tilltänkte mottagaren, utan läste den inför min första offentliga debatt eftersom min meningsmotståndare absolut ville vara säker på att jag skulle veta hur man agerar när man inte håller med. Graham formulerade sju nivåer av precision på ett refuserande av en ståndpunkt, men skalan har sedan dess kompletterats med ytterligare en nivå. Dessa nivåer kan illustreras som en pyramid, enligt följande:


Jag har stött på de flesta nivåer (8-2). Svaret på påståendet "det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud" kan besvaras på följande sätt:

Nivå 8, att kasta milkshakes:

- Det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud.
- ~Kastar milkshakes~

Nivå 7, öknamn:

- Det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud.
- Bög!

Nivå 6, personangrepp:

- Det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud.
- Du är ateist!

Nivå 5, vädjan till ton:

- Det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud.
- Du respekterar inte min tro!

Nivå 4, motsägelse:

- Det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud.
- Gud finns visst!

Nivå 3, motargument:

- Det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud.
- Om inte Gud finns, vem har då uppfunnit moralen?

Nivå 2, refusering:

- Det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud.
- Den vetenskapliga artikeln Y hävdar att Gud faktiskt finns.

Nivå 1, refusering av huvudpoäng:

- Det finns inga skäl att tro på Gud, alltså tror inte jag på Gud.
- Det finns skäl att tro att Gud finns eftersom X.

Jag har som sagt stött på de flesta nivåer, så jag vet vad Y är och varför den är ogiltig. Men jag har aldrig stött på X. Det är därför jag anser att begreppet "vetenskaplig skeptiker" innefattar "ateist".

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D