När jag var ung var betal-tv nytt. Det innebar att man mot en månads- eller årsavgift fick se fri (som i speech) tv. I Sverige slog det inte speciellt hårt, eftersom det ansågs vara osocialistiskt att frivilligt betala för underhållning som konkurrerade med den statligt reglerade underhållningen, som då representerades av SF, SR och SVT.
Sedan 1980-talet har socialismen utsatts för konkurrens i Sverige. Idag finns t.ex. den finansiella liberalismen, som trots att den vunnit ungdomens hjärta, aldrig riktigt lyckats bli modern. Idag är betal-tv "the shit", och man nöjer sig sällan med en betaltjänst - Netflix och Spotify är något slags minimum, och det har till och med diskuterats att studiestödet ska täcka betal-kanalerna. Så trots att socialism är det politiska system man helst bekänner sig till, så är marknadsliberalism det man hungrar efter.
Idag, när statskassan inte räcker till allt den kanske borde räcka till, är statliga åtaganden föremål för diskussion. Förevändningarna att använda skattepengar till webb-, tv- och radioinnehåll har varit 1) public service, 2) jag vill ha det och 3) kvalité.
När vi betraktar radiokanalen P3 ur detta perspektiv, ter det sig naturligt att den bör lyftas ur skattefinansieringen och istället infinna sig som en av staten tillhandahållen betaltjänst, likt Svenska kyrkan. När det gäller Svenska kyrkan måste alla betala för tjänsterna de tillhandahåller (begravning), men medbestämmanderätten över organisationen är reserverad deras medlemmar. Dessutom måste alla betala för insamlingen av medlemsavgiften.
Beträffande P3 är detta en vettig lösning. Istället för att alla ska betala för innehållet, borde alla (som när det gäller Svenska kyrkan) betala för insamlingen av anslaget, men endast de som vill lyssna betalar en extra summa som täcker verksamhets- och produktionskostnaderna.
1) P3 är inte public service i ordets rätta bemärkelse - P3 spelar populärmusik och producerar ungdomsprogram. Ungefär som Mix Megapol.
2) Det du vill ha vill du naturligtvis betala för.
3) Kopplingen mellan kvalité och kostnad är antingen inte kausal (tänk på diskussionen om vinster i välfärden) eller så räddas den upp av punkt 1 och 2.
Det finns alltså inga skäl att flytta välfärdspengar till P3.
Sedan 1980-talet har socialismen utsatts för konkurrens i Sverige. Idag finns t.ex. den finansiella liberalismen, som trots att den vunnit ungdomens hjärta, aldrig riktigt lyckats bli modern. Idag är betal-tv "the shit", och man nöjer sig sällan med en betaltjänst - Netflix och Spotify är något slags minimum, och det har till och med diskuterats att studiestödet ska täcka betal-kanalerna. Så trots att socialism är det politiska system man helst bekänner sig till, så är marknadsliberalism det man hungrar efter.
Idag, när statskassan inte räcker till allt den kanske borde räcka till, är statliga åtaganden föremål för diskussion. Förevändningarna att använda skattepengar till webb-, tv- och radioinnehåll har varit 1) public service, 2) jag vill ha det och 3) kvalité.
När vi betraktar radiokanalen P3 ur detta perspektiv, ter det sig naturligt att den bör lyftas ur skattefinansieringen och istället infinna sig som en av staten tillhandahållen betaltjänst, likt Svenska kyrkan. När det gäller Svenska kyrkan måste alla betala för tjänsterna de tillhandahåller (begravning), men medbestämmanderätten över organisationen är reserverad deras medlemmar. Dessutom måste alla betala för insamlingen av medlemsavgiften.
Beträffande P3 är detta en vettig lösning. Istället för att alla ska betala för innehållet, borde alla (som när det gäller Svenska kyrkan) betala för insamlingen av anslaget, men endast de som vill lyssna betalar en extra summa som täcker verksamhets- och produktionskostnaderna.
1) P3 är inte public service i ordets rätta bemärkelse - P3 spelar populärmusik och producerar ungdomsprogram. Ungefär som Mix Megapol.
2) Det du vill ha vill du naturligtvis betala för.
3) Kopplingen mellan kvalité och kostnad är antingen inte kausal (tänk på diskussionen om vinster i välfärden) eller så räddas den upp av punkt 1 och 2.
Det finns alltså inga skäl att flytta välfärdspengar till P3.
Kan du verkligen separera P3 från Sveriges Radio som helhet i det här resonemanget?
SvaraRaderaJa, och det var inte ens svårt.
Radera