I en global värld är det svårt att få nationella monopol att fungera bra, och frågan om Systembolagets monopolskydd bör ställas nu när vi vet att alkoholmonopol inte leder till minskad alkoholkonsumtion. Magdalena Greger får ungefär fyrahundratusen kronor i månaden för att vara verkställande direktör på Systembolaget, vilket innebär att hon får en tjänstemans årslön som månadslön för att driva ett företag under ganska enkla förutsättningar: Sprit är lättsålt, staten skyddar marknaden. Men världen förändras, och även om det är smärtsamt, så bör vi förändras med världen. Visst är det lönsamt för staten att äga företag som säljer en produkt som folket vill ha under skyddet av ett monopol, men idag importeras en stor del av den alkohol som förr såldes av Systembolaget av företag på Internet. I ljuset av att Svenska staten nyss låtit avreglera spelmarknaden, kanske det kan vara läge att även syna alkoholmonopolet i sömmarna.
Svenska staten påstås kunna bjuda ett bredare utbud än den fria marknaden. Detta är inte sant, men det läggs en del pengar på att sälja in det budskapet genom reklam. Vi vet att utbud är en konkurrensfaktor och att fri konkurrens ger ett bättre utbud, men tack vare monopolet slipper vi uppleva det. Det ger oss istället möjligheten att ta monopolets försvarares ord för att så inte är fallet, i påkostade reklamfilmer. Upplevt utbud räcker för den svenske konsumenten. Du kanske har hört att "det är trångt på hyllorna" när du frågat efter en sort som utgått? Säljer det inte bra, så ska det inte bidra till sortimentet. Det är aldrig trångt för 49 pallar Carlsberg, men det är definitivt för trångt för 6 flaskor Great Divide Yeti. Och när man ville sälja en centraleuropeisk nationaldryck med persika, så önskade man den klarfiltrerad för att den skulle "attrahera rätt målgrupp". Myten om det goda utbudet vilar tungt på monopolet och på reklamen om det. Och om så verkligen vore fallet, är statens uppgift verkligen att sörja för folkets möjlighet att variera sitt alkoholintag?
Systembolagets personal antas vara oslagbara på att inte sälja till berusade och att begära legitimation, men jag är övertygad att en certifiering kan ställa samma krav på t.ex. en ICA-anställd. För nog skulle det vara bättre att en lanthandel får liv genom att kunna erbjuda rött vin till sina kunder, än att kunderna tvingas åka till stan när alkohol ska inhandlas? Inte bara för att den lokala handlaren får sälja vinet, utan för att ärendet dit kan generera en ökad andel av lokal inhandling av övriga varor - givetvis mot att man gått kursen där man får lära sig att inte sälja till berusade och begära legitimation av den som ser ung ut. Den som värnar för Systembolagets väl kan tänka att konkurrensen kanske hanteras av att de förbättrar sitt utbud ytterligare, vilket i slutändan kanske ger Magdalena Greger ytterligare hundra tusen kronor på sin månadslön.
Svenska staten påstås kunna bjuda ett bredare utbud än den fria marknaden. Detta är inte sant, men det läggs en del pengar på att sälja in det budskapet genom reklam. Vi vet att utbud är en konkurrensfaktor och att fri konkurrens ger ett bättre utbud, men tack vare monopolet slipper vi uppleva det. Det ger oss istället möjligheten att ta monopolets försvarares ord för att så inte är fallet, i påkostade reklamfilmer. Upplevt utbud räcker för den svenske konsumenten. Du kanske har hört att "det är trångt på hyllorna" när du frågat efter en sort som utgått? Säljer det inte bra, så ska det inte bidra till sortimentet. Det är aldrig trångt för 49 pallar Carlsberg, men det är definitivt för trångt för 6 flaskor Great Divide Yeti. Och när man ville sälja en centraleuropeisk nationaldryck med persika, så önskade man den klarfiltrerad för att den skulle "attrahera rätt målgrupp". Myten om det goda utbudet vilar tungt på monopolet och på reklamen om det. Och om så verkligen vore fallet, är statens uppgift verkligen att sörja för folkets möjlighet att variera sitt alkoholintag?
Systembolagets personal antas vara oslagbara på att inte sälja till berusade och att begära legitimation, men jag är övertygad att en certifiering kan ställa samma krav på t.ex. en ICA-anställd. För nog skulle det vara bättre att en lanthandel får liv genom att kunna erbjuda rött vin till sina kunder, än att kunderna tvingas åka till stan när alkohol ska inhandlas? Inte bara för att den lokala handlaren får sälja vinet, utan för att ärendet dit kan generera en ökad andel av lokal inhandling av övriga varor - givetvis mot att man gått kursen där man får lära sig att inte sälja till berusade och begära legitimation av den som ser ung ut. Den som värnar för Systembolagets väl kan tänka att konkurrensen kanske hanteras av att de förbättrar sitt utbud ytterligare, vilket i slutändan kanske ger Magdalena Greger ytterligare hundra tusen kronor på sin månadslön.
Kommentarer
Skicka en kommentar