Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Hold-and-modify compression

A photograph usually requires 24 bits (3 bytes) per pixel. One strategy for reducing memory is to reduce the number of bits used to describe the color of each pixel, but that also reduces the number of possible colors that the format can display. A high-resolution image on the Amiga 500 typically consist of a table of 16 colors, which often is a bit too few colors for most photographic images. This is a 24-bit oroginal:


And this is the 4-bit 16-color version, that could be displayed on an Amiga:


In the 16-bit version, each pixel is a 3-byte color description, but in the 4-bit version, each pixel is a reference to a color in a 16-records long table of color. The decrease of memory consumption causes a rather obvious loss in image quality.

Hold-and-modify (HAM) allows for displaying more colors than the 16 colors stored in the table. The Amiga implementation of HAM uses a 16-color palette, and the byte array that make out the image data uses two control bits and four data bits. The control bits decide if the next four bits of the byte describes a color set (an index reference), a red modify, a green modify, or a blue modify. The last two bits per byte are not used.

So, a while a regular 16-color image uses 4 bits per pixel (a reference to a color in the table), a HAM image uses 6 bits per pixel, and if the first two is a color set, then the next four are still just a reference, like all pixels are in a regular 16-color image. But the other control bits indicate that the next four bits carries information on how the pixel color is different from the pixel to the left. It could be that it contains more red or less green, and so on, allowing up to 4096 colors to be displayed.

This method works very well on photographic images, but sharp edges may cause bleeding colors, because any pixel that is not a reference to a color table depends on its neighbor to the left. But the method works well for displaying full color images using only 6 bits per pixel instead of 3 bytes.

The artifact can be observed in this classic HAM animation by Ken Offer (1987):

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar