Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Roks feministiska hedersanalys

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) är paraplyorganisationen för kvinnojourer i Sverige. De fick min uppmärksamhet första gången då förre ordförandens syn på män presenterades i media: män är djur, män är vandrande dildos.

I förrgår skrev deras nye ordförande (vars manssyn för mig är okänd) en debattartikel där hon låter hälsa att "våld i hederns namn varken har med etnicitet, religion eller ens ett specifikt lands kultur att göra". Extraordinära påståenden kräver som bekant extraordinära bevis. Att värderingar och åsikter inte kan odlas inom en grupp, är ett extraordinärt påstående. Så låt oss undersöka hur Roks styrker detta:
"Det finns upplysta, tänkande och moderna människor i alla kulturer. Precis som det finns outbildade, inskränkta och bakåtsträvande människor i alla kulturer."
För att bedöma ett påståendes korrekthet kan man härleda konsekvenser från vad som påstås, och jämföra dessa med hur verkligheten faktiskt ser ut.

Det finns "tänkande och moderna människor" i många kulturer. Naturligtvis inte i alla kulturer, men i de kulturer som rimligen innefattas av Roks intresse är detta sant. Det finns "outbildade, inskränkta och bakåtsträvande" överallt, givetvis. Påpekandet av dessa förekomster styrker dock inte påståendet att olika kulturer är likvärdiga i frågan om hedersvåld.

Tvärt om, i Anita Sarkeesians video Women as Background Decoration: Part 1 - Tropes vs Women in Video Games berättas följande, 30 minuter in, fritt översatt:
"Med andra ord, att konsumera media som betraktar kvinnor som objekt eller sexuella leksaker, påverkar starkt hur vi uppfattar och behandlar kvinnor omkring oss."
Hon påpekar vidare att det finns en koppling mellan att inte tro på medias påverkan och att vara extra utsatt för den. Vi har alltså att göra med två påståenden: Roks anser att idéer inte odlas inom grupper som därför förblir neutrala i frågan om hedersvåld, medan Sarkeesian anser att idéer sprids från media till människor. Även om Sarkeesian skulle överskatta medias inflytande över våra tankar, så tror jag att det är tryggt att säga att Roks underskattar kulturers inflytande över densamma. Skulle Roks ha rätt, skulle synen på feminism vara densamma mellan olika kulturer, vilket inte är fallet. Saudiarabien och Norge skulle kunna betraktas som två ytterligheter.

Och om Sarkeesian har rätt, borde man kunna visa på skillnaden i sexism hos de som spelar respektive inte spelar datorspel. Jag stänger inte dörren för att hon verkligen har rätt, men vi vet inte innan frågan är undersökt. Att ett påstående passar ens åsikter, räcker inte för att det betraktas som sant.

Kommentarer

  1. Kvinnorna har hållit oss alla utvecklade.

    https://bjornsminusblogg.com/2016/04/14/vara-kvinnor-gillar-inte-neandertalare/

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Sverigedemokraterna och åsiktskorridoren

Nej, jag tror inte än på att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti, men oavsett om Yougovs undersökning stämmer eller inte, så ger den en fingervisning av hur det kan gå för oss. Jag tror att åsiktskorridoren är en viktig orsak till deras framgång. Det är med lite åsiktskorridoren som det är med Gud. Det spelar ingen roll om den finns eller inte, den har sina konsekvenser ändå. Även en icke-existerande Gud kan vara trodd på och även en icke-existerande Gud kan vara låtsaskompis eller mental snuttefilt åt en troende. Även en icke-existerande åsiktskorridor kan utgöra ett enormt problem för den som råkar kliva utanför, vilket brukar visa sig när det handlar om de uppenbara problemen Sverige har med migrationspolitiken. Den är dyr och ineffektiv. Visst, den göder opportunister som Bert Karlsson, men den är långt ifrån optimal. Även då kritiken mot flyktingpolitiken kommer från annat håll än SD, kanske rent av i syfte att komma till bukt med problemen så att vi kan hjälpa f