Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Fem saker om kemi att känna till innan man börjar prata om vetenskap

Jag blev mycket glad över att läsa bloggposten "5 simple chemistry facts that everyone should understand before talking about science", skriven av den anonyme bloggaren som huserar på The Logic of Science. Skribenten konstaterar att många argument som används mot vetenskap kan avhjälpas med lite grundkunskaper i kemi, och listar därför fem ting man bör känna till om kemi innan man uttalar sig om vetenskap.

1. Allt är gjort av kemikalier. All mat, organisk eller ej, består av kemikalier. Längden på en kemikalies namn säger inget om dess farlighet. I princip allt vi stoppar i oss innehåller deoxiribonukleinsyra, eftersom i princip allt vi stoppar i oss en gång har levt. Kanske som oxe, kanske som druva.

2. Det är dosen som gör giftet. Alla kemikalier är ofarliga under en viss dos, och alla kemikalier är farliga över en viss dos. För att kunna säga att en substans är giftig för att den innehåller en viss kemikalie, måste man veta vilken dos av kemikalien som är giftig, och vilken dos som finns i substansen.

3. Det finns ingen skillnad mellan den naturliga och den kemiska versionen av en kemikalie. Det säger snarare något om kemikaliens historik. H2O är vatten oavsett var molekylen sattes ihop. Och av vem.

4. Naturliga kemikalier är inte automatiskt bättre än artificiella kemikalier. Man kan tycka att sådant som inte finns i naturen inte ska konsumeras, men naturen är fullproppad med sådant som inte ska konsumeras. Cyanid och arsenik är mycket giftigt redan vid mycket små doser.

5. En kemikalies egenskaper bestäms av andra kemikalier som kemikalien binds till. T.ex. så exploderar natrium vid kontakt med vatten och klor är är mycket giftigt redan vid små doser. Men sammansättningen natriumklorid är vanligt koksalt.

Denna basala kunskap gör många diskussioner onödiga. För en utveckling av dessa punkter, läs den längre ursprungstexten, som följs av en lång diskussion.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar