På SVT:s debattsida låter man ärkebiskop Antje Jackelén ge sin syn religion och politik.
Inte helt oväntat vill Jackelén ha in mera trolldom och vidskepelse i politiken. Först använder hon ordet "tvärvetenskaplighet", vilket betyder samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner, och således inte är ett uttalande om vilken roll den som tror på övernaturliga väsen och fenomen bör ha.
Sedan nämner hon etik. Etik är inte heller något som har med vidskepelse eller religion att göra, men här pratar hon som om det vore självklart att det är den som är oförmögen att skilja på sant och falskt, som ska konsulteras.
Senast för fjorton dagar sedan var det en kristen som påminde mig om att god teistisk moral kan inhämtas från Jahves femte budord som förbjuder slentrianmässigt mördande, precis som om ateister hade samma problem som teister på den här punkten. Om vetenskap kan vi lite blygsamt säga att läkare inte lägger någon värdering i huruvida det är bättre att inte ha ont i magen än att ha ont i magen, utan endast är personer som praktiserar sin kunskap om önskemålet är att slippa magont. På samma sätt kan man blygsamt säga att vetenskapen generellt inte kan uttala sig om huruvida olika sätt att agera har mer eller mindre önskvärda konsekvenser, bara att olika sätt att agera har olika konsekvenser. Sam Harris har kritiserats för sin tro att vetenskapen kan bilda sig en uppfattning även här, men oavsett om man håller med Sam Harris eller ej, är ödmjukheten inför att man kan ha fel något önskvärt. Teologers kompetens ligger inte i att veta det ovetbara, inte i att besitta kompetens som är otillgänglig för den kunnige, utan i bristen på ödmjukhet - alltså det tillkortakommande som historiskt sett har varit associerat med föreställningen att man har en personlig relation med Universums skapare. Det är således önskvärt med mindre religion i politiken, inte mer.
Inte helt oväntat vill Jackelén ha in mera trolldom och vidskepelse i politiken. Först använder hon ordet "tvärvetenskaplighet", vilket betyder samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner, och således inte är ett uttalande om vilken roll den som tror på övernaturliga väsen och fenomen bör ha.
Sedan nämner hon etik. Etik är inte heller något som har med vidskepelse eller religion att göra, men här pratar hon som om det vore självklart att det är den som är oförmögen att skilja på sant och falskt, som ska konsulteras.
"Och jag har många gånger fått höra, de andliga, de teologiska perspektiven, är oerhört viktiga, annars fixar vi inte våra utmaningar. Och nu är det upp till bevis. Almedalen får inte vara en parentes. Det som sägs i solskenet här i Visby, måste också bli verklighet i höstrusket Malmö, i Stockholm, i Borlänge, i Östersund och i Luleå."Just den fantasivärld som kristna lever i, är ganska platt. Man kan säga att Jackeléns budskap dalade en aning när hon gick från "tvärvetenskaplighet" till "de andliga, de teologiska perspektiven", eftersom teistisk etik aldrig imponerat på någon förr.
Senast för fjorton dagar sedan var det en kristen som påminde mig om att god teistisk moral kan inhämtas från Jahves femte budord som förbjuder slentrianmässigt mördande, precis som om ateister hade samma problem som teister på den här punkten. Om vetenskap kan vi lite blygsamt säga att läkare inte lägger någon värdering i huruvida det är bättre att inte ha ont i magen än att ha ont i magen, utan endast är personer som praktiserar sin kunskap om önskemålet är att slippa magont. På samma sätt kan man blygsamt säga att vetenskapen generellt inte kan uttala sig om huruvida olika sätt att agera har mer eller mindre önskvärda konsekvenser, bara att olika sätt att agera har olika konsekvenser. Sam Harris har kritiserats för sin tro att vetenskapen kan bilda sig en uppfattning även här, men oavsett om man håller med Sam Harris eller ej, är ödmjukheten inför att man kan ha fel något önskvärt. Teologers kompetens ligger inte i att veta det ovetbara, inte i att besitta kompetens som är otillgänglig för den kunnige, utan i bristen på ödmjukhet - alltså det tillkortakommande som historiskt sett har varit associerat med föreställningen att man har en personlig relation med Universums skapare. Det är således önskvärt med mindre religion i politiken, inte mer.
Kommentarer
Skicka en kommentar