Kristen underlåtenhet

Igår publicerade Aftonbladet en förfärande artikel om en sköterska som inte vill utföra abort, med hänvisning till samvetsfriheten. Samvetsfrihet på jobbet innebär att personer med religiösa övertygelser ska kunna slippa vissa arbetsuppgifter, om dessa strider mot den religiösa övertygelsen. Visst låter det som underlåtenhet snarare än samvetsfrid?

Sköterskan säger till tidningen att hon tror "att man kan hjälpa en kvinna som blivit våldtagen på andra sätt", vilket är ett uttalande som egentligen bara säger något om en politisk hållning, och således inte är relevant i frågan om varför hon inte ska inte ska behöva utföra aborter.

Men så säger sköterskan något intressant. Detta handlar inte om religion. "Jag är med i Pingstkyrkan men tror inte det skulle spela någon roll vilken kyrka jag är med i. Det här kommer från mig." Visst påstår hon att hennes åsikter stöds av Bibeln, men den skitboken stödjer ju även barnamord, och detta med abort kommer ju enligt uppgift från sköterskan själv.

Då finns det alltså en allmän fråga om vilka skyldigheter man har. Vad kan arbetsgivaren kräva? Sköterskan kan ge några egna exempel där man måste underkasta sig sin arbetsgivare. Enligt henne bör inte t.ex. Jehovas vittne ha rätt att vägra att ge blodtransfusioner, och en ortodox muslim bör inte ha rätt att vägra att behandla kvinnor.

Tänka sig vilken tur att hennes moraliska uppfattning gör att just hon och de som tycker som hon ska befrias från vissa obekväma handlingar! Låter det inte fortfarande mer som underlåtenhet än samvetsfrid? Sköterskan anser vidare att samvetsfrihet är "väldigt tydligt definierat" och att det handlar om "frågor om liv och död". Jehovas vittnen och blodtransfusioner? Nej, i nästa mening handlar det inte längre om frågor om liv och död generellt, utan om "aborter och dödshjälp" specifikt.

Så inte nog med att denna sköterska ska ha specialregler, andra som anser sig ha lika goda skäl, ska inte ha specialregler! Samvetsfrihet verkar vara en ganska dålig idé, och om den ska införas, måste man utgå ifrån att även t.ex. ateister eller muslimer kan ha ett samvete.

Uppdatering 2014-11-15: Läs gärna texten "Samvetsfrihet - Foten i dörren för pro-life" på Uvells blogg.

Jag vill även belysa en kommentar från Humanistbloggen:

"[Sköterskan] ingick en deal med landstinget att de skulle betala en lång specialistutbildning åt henne så hon slapp ta studielån i utbyte mot att hon efter genomgången utbildning förband sig att arbeta åt det finansierande landstinget under en viss tidsperiod.

När hon fått sin gratis utbildning och det blev dags att uppfylla den egna förpliktelsen, dvs arbeta åt landstinget, meddelade hon plötsligt att hon vägrar utföra de arbetsuppgifter som landstinget enligt lag måste tillhandahålla. Är det brist på barnmorskor så är det inte bara brist vid förlossningar utan vid aborter också. Och varför ska en anställd kunna dumpa alla de tunga och svåra arbetsuppgifterna på sina kollegor för att man bara vill ägna sig åt det som är roligt?

[Sköterskan] har aldrig varit tvingad till någonting. Däremot har hon lurat landstinget att betala en utbildning åt henne när hon vetat redan från början att hon inte tänkte utföra de arbetsuppgifter som förband sig att utföra. Landstinget borde stämma henne på utbildningskostnaden."

Uppdatering 2014-11-18: Fredrikssons klarspråk om samvetsfrihet