Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 89 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den åttionionde.

Istället för att utrota religion, ska folk få bra utbildning så att de kan välja vad de ska tro på.

Både i del 33 och 47 nämner jag att (ny)ateister antas vilja utrota religion. Inom vissa religiösa kretsar är ateisters önskan att utrota helt vedertagen, vilket en apologet lät mig förstå under samtal. Som ett litet konstruktivt tips till mig, föreslog han att jag kanske skulle låta folk tro vad de vill, istället för att försöka utrota religionen.

Önskan att låta folk tro vad de vill och önskan att låta folk få tillräcklig kunskap att dra sina egna slutsatser är inte olika formuleringar av samma sak. Om man nu antar att apologeten i fråga förstår att vad man tror inte har någon inverkan på hur något är, så brukar en önskan om att låta folk tro vad de vill, vara ett uttryck för föreställningen att vissa frågor inte är vetenskapliga frågor, vilket innebär att man kan tro vad man vill i religionens namn, utan att man för den sakens skull har fel i någon vetenskaplig fråga (non-overlapping magisteria).

Innan jag kommenterar dessa skillnader, vill jag bara säga att det inte spelar någon roll för frågan om Guds existens att många tror att Gud finns. Gud finns inte bara för att många tror det, och Gud förblir icke-existerande även om t.ex. en prominent vetenskapsman börjar tro på honom. Det som möjligtvis kan vara intressant att diskutera i ett samhälle där många tror på Gud, är t.ex. till vilken grad staten ska subventionera gudstroendes uttolkningar av Guds vilja. Förre civilministern, kristdemokraten Stefan Attefall, sörjde för att gemensamma medel avsattes för att tillgodose monoteismens religiösa behov, och drev frågan om ökade anslag till församlingar som odlade en viss form av tro. Beloppet vi är beredda att betala för att tillgodose troende, är givetvis öppen för diskussion.

Att låta någon tro (eller inte tro) vad man vill, är en fråga om tankefrihet. Men när denna frihet åberopas av en apologet, brukar det snarare handla om t.ex. deras rätt att påstå saker om Gud inför sina (i bästa fall) eller andras barn. Vad tycker Gud om dig? Vad tycker Gud om homosexualitet? Varifrån kommer människan? Det brukar också handla om deras rätt att slippa få svar på tal.

Att låga någon bli tillräckligt informerad för att kunna dra egna kvalificerade slutsatser, låter vackert när vi pratar om objektiv leverans av information till individer stora nog att ha utvecklat förmågan att tänka kritiskt. Men i kyrkans värld handlar det snarare om en ensidig och subjektiv vädjan till barn. Kyrkans barntimmar, söndagsskola och konfirmation. Kyrkans fokus på barn kan förklaras dels av insikten att man måste rekrytera till sin religion och dels om att det är lättare att rekrytera någon som kan lita på auktoriteter. Att få en vuxen människa att börja tro på ett övernaturligt väsen, är ett mycket tuffare företag.

Och varifrån kommer människan, förresten? Jo, vi är skapade i vår nuvarande form, åtminstone tills vi förmår att ifrågasätta det.

Nassim Nichol Taleb skrev följande på Twitter: "What fundamentalists & atheists have in common is a literal, nonmetaphorical, epistemic, categorical interpretation of religion." Och visst har han rätt, men problemet är att detta kan sägas om vilket mytologiskt väsen som helst. "What fundamentalists & aunicornists have in common is a literal, nonmetaphorical, epistemic, categorical interpretation of mythology." Trots allt, den som betraktar älvor som ett väsen som är så pass subtilt och så pass svårt att detektera, att deras existens är identisk med en icke-existens, kan mycket väl beskriva älvor som verkligen existerar. Gud är inte ett unikt mytologiskt väsen - rökridåer skapas lite var stans.

Föregående - Nästa

Kommentarer

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björn, notera att serien heter "dåliga försök att legitimera religion".

      Radera
    2. Ja, ja, men tack för klargörandet. Skriver om stycket för att undvika missförstånd.

      Först tack för ditt ambitiösa mastodontverk vilket närmar sig de 100 inläggen. Ska försöka beta av dem peu ὰ peu. Har börjat. Du skriver nu:

      "I stället för att utrota religion, ska folk få bra utbildning så att de kan välja vad de ska tro på."

      Hur denna gentila och till synes oskyldiga mening försåtligen missbrukas av de religiösa ger du grundliga belägg för. Om den verkligen omsattes i praktiken vore det ju religionernas död. Deras fortvaro är avhängig just bristfällig utbildning i kritiskt tänkande.

      Utbildning ’på riktigt’ ska börja redan i förskolan. Viktigt för elever som kommer från religiösa hem. Att tillåta religiösa lärare är ett svek mot barnen; ett slags intellektuell pedofili. I andra för staten (samhället) kritiska uppgifter sovras ansökningar från personer bort vars åsikter kan bedömas tillhöra en femtekolonnare. Vad är viktigare än våra barn?

      Radera
  2. Jag kan erkänna att jag ser mer pragmatiskt än kulturellt på religion och kan därför inte förstå intresset av att nästan ursäktande förhålla sig till den. Jultomten har de flesta vuxna människor fått ett rimligt förhållande till och till asagudarna i de flesta fall, men till denna rövarhistorien bidrar tom Humanisterna med sin relativism. Bara tänk....att ha en rörelse och blogg om motstånd till tandfeism. Eller en antikorkistisk rörelse....Sic. Något mer ovetenskapligt kan jag knappast tänka mig....

    SvaraRadera
  3. Vill man legitimera religion....skall man ta den på allvar...typ Patrik L. Jag håller i det fallet helt med BBM...... sagor skall man inte ens avfärda, de är alldeles för skrattretande för det...

    SvaraRadera
  4. Samma gäller vilseledda fysiker. Ger man deras ord den minsta betydelse, så legitimeras deras villfarelse, någonting som är dödssynd i psykiatrin. Be dem bara bevisa sin ståndpunkt. Kan de inte det, kalla dem virrpanor offentligt och bli avstängd från den relativistiska bloggen. Peace of cake.

    SvaraRadera
  5. De intellektuella religiösas vanligaste ursäkt är, att de som inte är hjärntvättade...saknar förmåga att förstå det, de hjärntvättade förstår. Mycket sanningsenligt och rena persiljan.... Folk som samtalar med Napoleon dagligen, tror faktiskt att de är de enda som kan det.... Man blir importerad.

    SvaraRadera
  6. Detta är naturlgtvis bara en personlig reflexion och all likhet med verkligheten är slumpmässig och uppdiktad. Liksom eventuell sanningshalt.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D