Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Evolution: Ingen konflikt mellan katolsk tro och vetenskap?

Organisationen Catholic Answers (CA) svarar på frågor om den Katolska kyrkans teologi. Eftersom kristendom i sin sämsta form kan stå i vägen för människans vilja att ta till sig av vetenskapliga teorier såsom evolutionsteori, är det bra att CA redogör var Katolska kyrkan står i den frågan.  CA målar upp tre grundläggande positioner man kan besitta.

1. Arterna är skapade i sin nuvarande form, alltså det vi kallar för skapelsetro eller kreationism. Ofta handlar skapelsetro om föreställningar som saknar förankring i verkligheten.

2. Skapelse genom evolution - teistisk evolution - som innebär att den evidens vi ser för vårt biologiska släktskap med livet på jorden verkligen är korrekt, och att Gud är den kraft som övervakar och kontrollerar skeendet.

3. Ateistisk evolution, som definieras som "utveckling genom slumpmässiga krafter allena".

Jag själv är en stor anhängare av ett fjärde alternativ, där vi tänker oss samma händelseförlopp som i position 2 och position 3, men istället för gudomlig styrning eller "slumpmässiga krafter allena", så tänker jag på Charles Darwins viktigaste vetenskapliga gärning: Evolutionens drivkraft är det naturliga urvalet. Detta alternativ saknar gudomlig översyn, men slumpen spelar en roll även här. Inte som kraften som driver utvecklingen, utan som förändrare av det material på vilket ett urval kan ske.

CA anser att frågan antagligen aldrig kommer att nå konsensus inom Katolska kyrkan. Man nämner att Katolska kyrkan odiskutabelt menar att Universum är skapat av Gud, men att frågan om hur detta gick till, är mer öppen. Synen på biologisk evolution är ungefär densamma. Alltså, människan är skapad av Gud, och om vi har utvecklats från lägre varelser, vilket vi faktiskt har, så är det Guds verk.

Om man accepterar biologisk utveckling, så är det människans kropp som har utvecklats, inte hans själ. Denna är ett resultat av Guds skapande, vilket man styrker med ett citat från Pius XII (påve under 1940- och 50-talet) som säger att "the Catholic faith obliges us to hold that souls are immediately created by God", vilket CA alltså fortfarande verkar anse vara den aktuella hållningen. Katolska kyrkan tillåter skapelsetro och teistisk evolution, men "inte ateistisk evolution under några omständigheter".

Jag anser att denna hållning är olycklig, men samtidigt vet vi inte om evolution genom naturligt urval är vad man åsyftar med "ateistisk evolution", eller om detta skulle kunna övervägas som ytterligare ett acceptabelt alternativ. Det som talar för att evolution genom naturligt urval är det som åsyftas med "ateistisk evolution", är just att det naturliga urvalet är en naturlig kraft - inte en gudomlig kraft. Det som talar mot att evolution genom naturligt urval är vad som åsyftas, är beskrivningen av "ateistisk evolution" som något som drivs av slumpen.

Hemligheten bakom att undvika en konflikt mellan katolsk tro och vetenskap anses ligga i att båda respektive discipliner ska hålla sig på sin kant, vilket låter väldigt klokt. Religionen får gärna vara en konkurrent i frågor kring "bör", medan vetenskapen ska få ha sitt monopol i frågor om tings varande. En omformulering av mitt sista påstående, kan både förtydligande och förvirra: För att uttala sig om tings varande, bör man angripa ämnet vetenskapligt.

Jag tror mig se en intressekonflikt i t.ex. frågan om evolution, eftersom evolution genom naturligt urval enligt mig är en gudafri teori, samtidigt som Katolska kyrkan inte accepterar "ateistisk evolution".  Så om Kyrkan äger en fråga, såsom arternas uppkomst, och vetenskapen tar över den genom att erbjuda en naturlig förklaring, så kan det mycket väl finnas en konflikt, antingen om var gränserna för religionens och vetenskapens domäner egentligen går, eller rent av i frågor om tings varande, då trots allt "ateistisk" säger något om tings varande.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D