Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 80 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den åttionde.

Professor Richard Swinburne menar att Gud verkligen finns, och han har rationaliserat sin tro genom att formulera ett argument i boken The Existence of God (2004) - en insats som är långt mer imponerande än vad t.ex. William Lane Craig någonsin kläckt ur sig. Swinburne använder sig av sannolikhetslära (Bayes teorem) för att styrka sin föreställning om Gud, vilket är ett smart drag, eftersom sannolikhetsberäkningar har en tendens att ge önskad utdata, givet att man justerar sitt indata. När sannolikheten för Guds existens, konstateras att det finns fenomen som är övermäktiga för vetenskapen att hantera.

Så lämpligt! Gud finns, och anledningen till att det inte verkar så, beror på att frågan är övermäktig för vetenskapen! Men det finns ingen anledning till oro - där vetenskapen slutar, där tar Richard Swinburne vid. Vi är alltså i goda händer!

Egentligen skjuter Swinburne sig i foten, för den där påstådda övermäktigheten borde få honom att avstå att använda vetenskapliga argument för att hävda Guds existens - det var ju övermäktigt! Man måste istället ta Guds existens på tro, precis som man måste göra med alla andra icke-existerande väsen och fenomen man vill tro på.

Nu kan vi inte veta med full säkerhet att det inte existerar något väsen som kvalificerar in på våra lite mer snälla definitioner av "gudomligt väsen", det enda vi vet säkert är att absolut inget tyder på det. Och eftersom inget tyder på att Gud finns, har vi ingen rätt att hävda det om vi vill bli tagna på allvar. Hitchens rakblad säger oss att det som kan antas utan evidens också kan avfärdas utan evidens.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...