I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte
låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle.
Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den
åttionde.
Professor Richard Swinburne menar
att Gud verkligen finns, och han har rationaliserat sin tro genom att formulera
ett argument i boken The Existence of God (2004) - en insats som är långt mer
imponerande än vad t.ex. William Lane Craig någonsin kläckt ur sig. Swinburne
använder sig av sannolikhetslära (Bayes teorem) för att styrka sin
föreställning om Gud, vilket är ett smart drag, eftersom
sannolikhetsberäkningar har en tendens att ge önskad utdata, givet att man
justerar sitt indata. När sannolikheten för Guds existens, konstateras att det
finns fenomen som är övermäktiga för vetenskapen att hantera.
Så lämpligt! Gud finns, och anledningen till att det inte
verkar så, beror på att frågan är övermäktig för vetenskapen! Men det finns
ingen anledning till oro - där vetenskapen slutar, där tar Richard Swinburne
vid. Vi är alltså i goda händer!
Egentligen skjuter Swinburne sig i foten, för den där
påstådda övermäktigheten borde få honom att avstå att använda vetenskapliga
argument för att hävda Guds existens - det var ju övermäktigt! Man måste
istället ta Guds existens på tro, precis som man måste göra med alla andra
icke-existerande väsen och fenomen man vill tro på.
Nu kan vi inte veta med full säkerhet att det inte existerar
något väsen som kvalificerar in på våra lite mer snälla definitioner av "gudomligt
väsen", det enda vi vet säkert är att absolut
inget tyder på det. Och eftersom inget tyder på att Gud finns, har vi ingen
rätt att hävda det om vi vill bli tagna på allvar. Hitchens rakblad säger oss att
det som kan antas utan evidens också kan avfärdas utan evidens.
Föregående - Nästa
Föregående - Nästa
Kommentarer
Skicka en kommentar