Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 28 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den tjugoåttonde.

Om Gud finns, är han det naturligaste i världen. Han kan därför ha guidat den evolutionära processen, och således vara direkt ansvarig för att livets mångfald ser ut som det gör. Denna föreställning kallas för teistisk evolution, och är en kompromiss mellan den vetenskapliga förklaringen till arternas mångfald - evolutionsteorin - och tron att Gud skapade arterna. Eller, om nu Gud faktiskt finns, så är teistisk evolution en potentiell vetenskaplig förklaring. Om Gud finns, är han ju det naturligaste i världen, och då är han väl en giltig komponent i en naturvetenskaplig förklaring? Nja.

Hur Gud skapar, är en fråga för naturvetenskapen. Frågan är utredd till den grad att vi känner till det gemensamma ursprunget som allt som lever idag delar, och vi känner till den evolutionära processen. Frågan kommer aldrig att avgöras i varje liten detalj - nödvändigheten av vetenskapligt arbete kommer aldrig att avstanna, men att livets mångfald förklaras av det naturliga fenomenet evolution, är inte längre öppet för diskussion. Många vetenskapsmän skulle sätta kaffet i halsen om det visade sig att ett övernaturligt allsmäktigt väsen som drog i trådarna i bakgrunden, men den frågan är inte avgjord. Med utgångspunkt av vad vi vet idag, och vilka bevis vi har tillgång till idag, finns inget som tyder på detta. Tvärtom, evolutionsteorins förklaringskraft är så stark, att den kan förklara hur strukturer går från enkelhet till komplexitet, och hur egenskaper uppstår, förbättras och förfinas, helt utan att övernaturliga krafter alls behöver åberopas.

Om du skulle råka vara skapelsetroende när du börjar läsa, kommer du vara skapelsetroende även när du slutar. För även om du förstår hur evidensläget ser ut, vilket du kanske redan vet, var det inte evidens som fick dig att bli skapelsetroende från början. Det var religion. Men om du är skapelsetroende, kommer du aldrig mer att säga att evolution är en grundlös hypotes - det är en mycket välbevisad vetenskaplig teori, som saknar alternativ. Det pågår ständig debatt bland vetenskapsmän om evolutionsteorin, och hur olika detaljer egentligen är tänkt att fungera, var de kommer ifrån och hur det kunde ha gått till. Vissa detaljer betraktas som avklarade, medan man fokuserar mer på dem som man inte förstår. Riktigt spännande kan det bli, när en förklaring till något tidigare okänt fenomen formulerats, och det visar sig att man hela tiden har haft fel om något annat. Men sannolikheten för att någon forskare som lever idag ska lyckas stjälpa evolutionsteorin som förklaring till arternas mångfald, är obegripligt liten. (Det finns kreationister som pratar om "minimal sannolikhet" som ett problem för vissa led i evolutionsteorin, men här har du den riktigt låga sannolikheten: Att någon kommer på att evolution inte förekommer. Det är en högoddsare.)

Om Gud är naturlig, är även han föremål för vetenskapen. Läran om Gud, teologi, är inte speciellt besvärad av huruvida Gud finns eller inte, och många teologistudenter utgår ifrån premissen att han faktiskt finns. Teologi är inte är vetenskap i den bemärkelsen man normalt menar med vetenskap. Alltså, att utveckla objektiv kunskap, är inget man kan göra utifrån den subjektiva premissen att Gud finns - om Guds existens vore vetenskap, skulle evidensen för Guds existens vara en faktor att ta hänsyn till i forskningen. Att han finns, skulle inte vara en premiss. William Lane Craig har redogjort för de absolut bästa argumenten för Guds existens, och dessa är mycket undermåliga, så om teologi verkligen vore "vanlig" vetenskap, skulle det antagligen ingå i grundskoleutbildningen att få höra att Gud inte finns på riktigt, utan blott var en litterär karaktär i en religion bland många. På de premisserna kan även jag acceptera Guds existens.

Men teorin som förklarar arternas mångfald, hade den plats för Gud? Hade den plats för gudar över huvudet taget, oavsett vilken religion de tillhör? Nej, även Gud skulle existera, och hans existens var bortom alla rimliga tvivel, är det ändå problematiskt att vara nöjd med att hänvisa till en skapare. Fokus ska fortfarande vara hur något gått till.

X kan inte ha uppstått utan inverkan från en intelligent agent, alltså är X skapat av denna agent.

Till detta brukar man lägga till att de flesta (?) tror att denna agent är Gud. X kan vara vad som helst. Ögat. En bakterieflagell. Ett protein. Käkbenet på en giraff. Ovanstående argument är den absolut enklaste formen av komplexitetargumentet. Komplexitetargumentet är ett tacksamt argument, för biologi är komplicerat, men det har smugit sig in en del fel här.

Ett fel är att detta är en vädjan till okunskap, argumentum ad ignorantiam. Att vara nöjd med ett sådant svar, är inte vetenskapligt. Det är bara att säga att man inte vill ta reda på något mer (alltså, vädjan till okunskap) eftersom den förklaring man bestämt sig för ("alltså är X skapat av denna agent") hotas av ny kunskap. Genom att betrakta vetenskapen strikt som en förklaring till hur något gått till, inte av vem, kan man ta in ny kunskap utan att riskera att sina övernaturliga föreställningar hotas.

Ett annat fel är att detta inte följer, non sequitur. Det finns inget i premissen ("X kan inte ha uppstått") som pekar ut just kristendomens gud Jahve. Inte heller kan man säga "alltså är X skapat av ett övernaturligt väsen", eftersom det inte heller pekar ut kristendomens gud.

Dessutom, är detta en begäran om utgångspunkten, petitio principii. Slutsatsen, alltså är X skapat, kan nästan avläsas ifrån premissen X kan inte ha uppstått utan inverkan från en intelligent agent. Om vi formulerar om detta till att istället bli ett följande argument (inte non sequitur), klarar vi oss ifrån detta problem. Typ, "X kan inte ha uppstått av sig självt, alltså är X skapat av Gud." De andra felen kvarstår fortfarande, och komplexitetargumentet är inte heller giltigt, vilket kommer att demonstreras. I boken "Gud och hans kritiker" gör pseudonymen Filip Flagell en lång utläggning som kokar ner till just komplexitetargumentet. Naturen är vacker och en cell är komplicerad. Till och med biologen Richard Dawkins pratar om avancerad information. Komplexitet.

Enligt Filip Flagell är det inte Dawkins kompetens inom biologi som gör att han accepterar evolutionsteorin, han gör det för att han är frenetisk, och för att han är ateist (F. Flagell, Gud och hans kritiker, s 214.) Men vilken världsåskådning man har, troende eller ateist, hindu eller kristen, behöver verkligen inte spela någon roll. Om man besvärar sig med att argumenten ska följa, och inte hänger upp sin Gud på kunskapsluckor, spelar inte världsåskådning någon roll. Vi har, till mycket stor del, biologen och tillika katoliken Kenneth R. Miller (känd för sina insatser mot Intelligent Design-rörelsen) att tacka för ett domslut på att skapelsetro inte är vetenskap, trots att Miller själv anser att människan är skapad av Gud. Frågan om evolution handlar alltså inte om Gud, varken om Guds existens eller om Guds icke-existens. Varken om den kristna guden Jahve, eller om någon annan religions gud eller gudar. Frågan om vilken livsåskådning man har, hör inte hit. Är du kristen biolog, förväntas du lämna Jahve utanför ditt arbete och är du muslimsk biolog, förväntas du lämna Allah utanför ditt arbete. Det samma gäller eventuella asatroende biologer.

Gör du inte det, blir förvisso din världsbild en fråga som påverkar ditt arbete, men då är det främst din professionalism som kommer att ifrågasättas, inte din världsbild.

Många skapelsetroende som inte accepterar att DNA blir bättre och bättre på att bygga sina fordon - alltså inte accepterar att DNA får bättre och bättre anpassade kroppar - kan faktiskt ändå acceptera att språket har ett darwinistiskt ursprung. När ett språks brukare blir geografiskt separerat i nya grupper, utvecklas dessa grupper oberoende av varandra, men inom varje grupp gynnas användbara ord. Idag finns facklig termologi som delas av personer med samma yrken, och dialekter dör ut, eftersom de inte längre är isolerade, tack vare telefon, tv och Internet. Om gudar skulle finnas på riktigt, anser jag att man inte bör stänga dörren för att även de har ett darwinistiskt ursprung med mammagudar och pappagudar.
Men apropå gudstro och acceptans för evolutionsteorin, så har jag själv haft förmånen att samtala med Miller och Samuel Varg Thunberg om hur gudstro och evolution kan samexistera, och min hållning i frågan är faktiskt att det finns inslag som harmoniserar illa i en uppfattning där både gudshypotesen och evolutionsteorin accepteras (samtalet arrangerades av Samuel Varg Thunberg för Skeptikerpodden, avsnitt 54). Jag anser att det säger emot varandra på några punkter. Samtidigt måste jag förhålla mig till att det finns människor faktiskt tror på Gud, och faktiskt accepterar evolutionsteorin. Men i och med denna serie, argumenterar jag för att Gud faktiskt inte finns. Jag anser inte att några gudar alls finns på riktigt.

Kreationister brukar ibland påstå att skapelsetro och gudstro inte är speciellt ovanligt bland vetenskapsmän. Hur många vetenskapsmän som tror på Gud är inte relevant för frågan om det naturliga ursprunget, men speciellt naturvetare tenderar att tro på Gud i lägre utsträckning än folk i allmänhet i samma land. De exakta siffrorna beror på vilka frågor som ställs, men förmodligen tror 1/3 av alla vetenskapsmän på Gud i USA, vilket kan jämföras med att uppskattningsvis 3/4 av alla innevånare i USA tror på Gud. När det gäller skapelsetro är stödet mycket mindre. Listan "Dissent from Darwinism" (Discovery Institute - en amerikansk tankesmedja som försvarar skapelsetro, främst varianten Intelligent Design). har använts som belägg för att det finns många vetenskapsmän är kreationister, men denna lista med ungefär tusen namn utgör bara en mycket liten del av vetenskapsmännen i USA. Dessutom har de skrivit på att man ska förhålla sig skeptisk till att slumpmässiga mutationer och naturligt urval har det förklaringsvärde som evolutionsteorin hävdar, vilket man naturligtvis ska. De har alltså inte skrivit under på att de är kreationister. Som svar till Dissent from Darwinism finns "Project Steve" (på initiativ av NCSE -National Center for Science Education är en intresseorganisation, starkt allierad med American Association for the Advancement of Science, som syftar till att försvara den vetenskapliga grunden i skolsystemet). Project Steve tar fasta på att omkring 1% av alla vetenskapsmän heter Steve, och projektet listar drygt 1200 vetenskapsmän som heter Steve och säger sig acceptera evolutionsteorin tack vare dess överväldigande evidens. Rent konkret skriver de som heter Steve under på denna text: Evolution is a vital, well-supported, unifying principle of the biological sciences, and the scientific evidence is overwhelmingly in favor of the idea that all living things share a common ancestry. Although there are legitimate debates about the patterns and processes of evolution, there is no serious scientific doubt that evolution occurred or that natural selection is a major mechanism in its occurrence. It is scientifically inappropriate and pedagogically irresponsible for creationist pseudoscience, including but not limited to "intelligent design," to be introduced into the science curricula of our nation's public schools.

Vidare, dr. Brian Alters, författare till boken "Defending Evolution in the Classroom" påstår att 99,9% av alla vetenskapsmän accepterar evolutionsteorin, oavsett område.

Beräkningar som görs på listan "Dessent from Darwinism" mot antalet verksamma biologer (1.108.100 stycken) säger oss att 0,0157% vetenskapsmän med relevant kompetens har skrivit under på uttalandet om skepticism. Men att någon är skeptisk till att slumpmässiga mutationer och naturligt urval har det förklaringsvärde som evolutionsteorin hävdar, betyder inte att man kan utgå ifrån att den personen är kreationist.

Man kan alltså lugnt utgå ifrån att kreationister som påstår sig ha stöd bland vetenskapsmän ljuger. Skapelsehypotesen är en död hypotes, och anledningen till att "Filip Flagell" och de andra är skapelsetroende, är inte en följd av evidensläget, utan en konsekvens av deras förvirrade och naiva uppfattning om den objektiva verklighetens beskaffenhet. Deras tro.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...