Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 12 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den tolfte, som förhåller sig till skapelsetro. Detta specifika argument har använts av en uttalad ateist. Lite bakgrund: En ung skapelsetroende kille berättade för mig, i syfte att förklara varför det är vettigt att tro att jorden blott är några tusen år gammal, hur data från åldersbestämningar egentligen bör gå till.

Tänk dig att du räddar en kista med guldpengar från ett gammalt sjunket skepp. På mynten kan man läsa av vilket år de präglades. På något står det 1510, på något står det 1496 och på något står det 1503. Om du utifrån denna information ska svara på när skeppet sjönk, så är det rimligaste tänkbara svaret att skeppet sjönk 1510 eller senare. Kanske 1511, kanske 1512, men inte 1506, eftersom ett skepp som sjönk 1506 knappast kan bära med sig mynt som präglades 1510. Av detta kan vi lära oss att man alltid ska utgå ifrån den yngsta åldern när man räknar ut när en händelse har inträffat. Om radiometrisk datering av Sveriges berggrund säger oss att jorden är minst 1 miljard år gammal, medan dendrokronologi inte tar oss längre tillbaka än 10 000 år, kan man inte anta att jorden är 1 miljard år gammal, utan snarare omkring 10 000 år.

(Jorden är drygt 4,5 miljarder år gammal.) Om man ska gå på det yngsta eller äldsta datumet borde rimligtvis bero på vilken fråga man ställer. Anledningen till att detta argument kan fungera, trots att det är så extremt förvirrat formulerat, är att utsagan som görs om hur man bestämmer när ett skepp sjönk, faktiskt är korrekt. Men man måste också anpassa svaret till frågan som ställs, och om frågan istället handlar om hur länge mynt har funnits, så måste vi anta att mynt fanns år 1496, och att mynt kanske rent av har funnits längre än 1496.

Varför reagerar inte den skapelsetroende på detta? Varför utvärderar han inte sina föreställningar på nytt? Skapelsetro är religiöst betingat, och precis som andra religiösa dogmer är slutsatsen viktigare än argumenten. Därför vill jag ta denne kreationist i försvar. Om man har ett förlåtande förhållande till religion, har man passerat en gräns som har konsekvenser.

Frågan om kreationism kontra evolution är en vetenskaplig fråga, det är inte ett problem man kan belasta fenomenet religion. Jag accepterar inte detta försvar av religion. Skapelsetro är religiöst betingat. Exemplet med skeppsbrottsanalogin visar hur extremt dåliga argument en annars (till synes) vettig människa kan svälja, för att försvara en fråga han vurmar för. Det beteendet har inget med vetenskap att göra, det har med religion att göra. Sakfrågan är en vetenskaplig fråga, men hur frågan hanteras är ett uttryck för religiöst tänkande. Man skulle kunna tänka sig att hela dispyten om skapelse kontra evolution är en religiös fråga, vilket det finns skapelsetroende som påstår, men av goda anledningar är frågor om verklighetens beskaffenhet naturvetenskapliga frågor.

På detta vis liknar föreställningen att vi är skapade för 6000 år sedan föreställningen att det finns en Gud. Att någon gud över huvudet taget skulle finnas på riktigt, är en befängd föreställning. Gudstro är religiöst betingat, och har andra orsaker än att Gud skulle finnas på riktigt. Man skulle kunna tänka sig att hela dispyten om huruvida Gud finns är en religiös fråga, vilket det bl.a. finns gudstroende som påstår, men av goda anledningar är frågor om verklighetens beskaffenhet naturvetenskapliga frågor.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...