Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 7 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. I den sjunde delen funderar jag på varför jag presenterar 100 dåliga försök att legitimera religion.

Det handlar alltså om att misstänkliggöra skeptikern (som i "den vetenskapliga skeptikern"). Detta legitimeringsförsök används när en apologet vill misstänkliggöra sin meningsmotståndare för att komma undan en sakfråga, t.ex. genom att säga: Varför pratar alltid ateister om Gud? Låt oss vara ifred!

När religion tar sig uttryck på olika vis, kommer personer att förhålla sig till detta uttryck. Sverige är väldigt irreligiöst på många punkter, och med irreligiositeten följer en önskan om sekularism. Vi låter t.ex. ingen religion sätta normerna inom vetenskapen.

Men med irreligiositeten följer också en viss slapphet i synen på religion. Genom föreställningen att religion är ofarligt och utan inflytande, gror en hög acceptans mot teokratiska förhållanden. I Sverige favoriseras vidskepliga religioner ekonomiskt framför sekulära livsåskådningar. Svenska Kyrkan är en församling som närmast har myndighetsstatus, och den offentligt finansierade skolan får gärna vara religiös. Rent effektivt betyder det att elever får lära sig att människan är handgripligen skapade av en gammal krigsgud från mellanöstern för 6000 år sedan - se mer om detta i del 12 som handlar om förhållandet till kreationism.

Och däri ligger även svaret på frågan. Varför pratar ateister om Gud? För att vi förväntas förhålla oss till Gud. De som försöker legitimera religion, och i ännu högre utsträckning, de som tror på Gud, behöver sällan underkasta sig ett övernaturligt väsen som de själva inte tror på, eller religiösa regler kopplade till andra religioner än deras egna. Men de kan själva betrakta sitt land som ett "kristet land". Alltså, givet att ingen muslim tvingar dig att knäböja mot Mecka, är inte detta ett argument mot islam. Givet att ingen kristen kräver att samhället ska finansiera kristna friskolor, är inte detta ett argument mot kristendomen. Men hur ligger det till egentligen? Den underkastelse som apologeterna kräver är anledningen till att skeptiker bryr sig. Det är anledningen till att skeptiker borde bry sig.

Höjden av ironi visar sig när den troende ber att man ska förhålla sig till deras tro, genom att avkräva respekt för tron, och sedan väljer att misstänkliggöra sin meningsmotståndare istället för att själv försöka förhålla sig på ett rimligt vis till skeptikerns icke-tro.

Föregående - Nästa

Kommentarer

  1. Varför pratar ateister om Zeus?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till vilken grad pratar ateister om Zeus? Han är ganska maktlös, så det handlar nog mest om utbildning. Jahve har fortfarande en enorm makt, så då är givetvis frågan om hans existens relevant.

      Radera
  2. Jag tror att du tangerar en mycket viktig poäng här, om att vi är så fria från religion, att folk får för sig att religion är någonting gulligt och harmlöst. I Finland hörde 2011 77,2% av befolkningen till den Ev.Lut.Kyrkan. Ja vågar påstå att majoriteten av dessa hör till kyrkan för att det "hör till", för att föräldrarna skrivit in en, och man orkar inte bry sig/ta ställning till saken.

    Jag upplever ofta att folk tycker det är besvärligt/obekvämt när religion kommer på tal ur ett kritiskt perspektiv. Folk anser att man skall respektera religion, vilket jag anser är helt fel. Man skall respektera sina medmänniskor, och deras rätt att tro, men jag har ingen skyldighet att respektera konsekvenser för samhället och medmänniskor som en persons övertygelse medför.

    Hälsningar från andra sidan av Östersjön.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...