Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 5 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den femte som tar upp en variant av auktoritetsargument. Ha de olika definitionerna av "tro" i åtanke.

Ur ett vetenskapligt perspektiv är det inte motiverat att tro på övernaturliga väsen som varken verkar finnas på riktigt eller har något förklaringsvärde. Som jag nämnde i del 1 i denna serie, användes Higgspartikeln som en hypotes inom fysiken innan man hade lyckas styrka att det verkligen finns någon Higgspartikel. Förutsatt att man inte är fysiker, skulle man ändå framgångsrikt kunna försvara sin tro på Higgspartikeln genom att hänvisa till en kunskapsauktoritet. Detta kan gudstroende ta fasta på i debatt.

Många vetenskapsmän Gud. Alltså, personer med en viss kunskap om värden de lever i, tror på Gud. Då är det väl inte helt tokigt att tro på Gud?

För vetenskapsmän som tror på Gud finns ett problem. Hur kan de motivera sina egna dubbla standarder när det gäller grunden för vad man tror på? Som vi kommer att se i del 6, utvecklar dessa personer förklaringar som handlar om att föreställningar som är religiösa, ska leva ett eget liv, på helt andra premisser. När vetenskapsmannen praktiserar vetenskap, kan han inte säga att Gud finns - detta är blott hans personliga tro. Men om auktoritetsargumentet att "många vetenskapsmän tror på Gud" verkligen är ett giltigt argument, så måsta man genast ta ställning till den uppenbara följdfrågan: Hur kommer det sig att det är en lägre andel som är gudstroende bland vetenskapsmän än det är bland folk i allmänhet? Det beror på att en högre kunskap om hur verkligheten är beskaffad, lämnar mindre utrymme för primitiva vidskepelser om högre makter och övernaturliga väsen. Den som syftar till att legitimera gudstro genom att hänvisa till vetenskapsmän, skjuter sig alltså i foten.

Det finns även en hel del ateister som utpekats som gudstroende, för religiösa anser sig tjäna på att ha dem i sitt läger, inte minst Albert Einstein och Charles Darwin, vilket jag kommer att återkomma till i del 11 i denna serie.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler

I Sydsvenskan har ett meningsutbyte om samhälle, religion och sekularism pågått en tid, och igår gav Joel Halldorf replik till Anders Ekström som tycker att samhället behöver mindre religion . Halldorf skriver: "Ekström oroas över religionens ökade synlighet, eftersom han förknippar religion med irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler." Att man har en religion betyder naturligtvis inte att man har någon irrationell övertygelse, att man drivs av subjektiva känslor eller förespråkar orimliga regler, men allt detta är tämligen utmärkande för just religion. Speciellt monoteism. En irrationell övertygelse skulle kunna vara gudstro, eller tro på religiösa fenomen som jungfrufödsel, profeter, återuppståndelse eller dualism. Ibland lyfts tvivel fram som en förmildrande omständighet, men tvivel följer naturligt från tro på ting man vill ska vara sant, men inte ser något bevis för, och är därför absolut inget tecken på intellektuell styrka. Inte alla re...

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...