Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Människor och tro

Idag medverkade jag i samhällsprogrammet Människor och tro för att diskutera kyrkan och skolan. Programmet finns att lyssna på i 30 dagar (från skrivande stund). Efter programmet chattade jag och prästen Albin Tanke med lyssnarna, med Åsa Furuhagen som moderator. Jag har bevarat chattloggen rakt av, med sina slarvfel och brister.


Åsa Furuhagen: Välkomna till chatten! Våra gäster kommer vara på plats från klockan 15. Skriv gärna en fråga i era inlägg så blir det lättare att diskutera/ Åsa Furuhagen, Moderator
12:25, 14 December 2012

Åsa Furuhagen: Tack för era första frågor! Vill påminna om att hålla inläggen ganska korta och att de gärna ska innehålla en fråga som våra gäster kan svara på. För att det inte ska bli för svårt att följa chatten kommer jag göra en varsam redigering av de längre inläggen så att frågorna blir tydliga.
13:19, 14 December 2012

Åsa Furuhagen: Nu startar chatten. Välkomna Albin Tanke och Anders Hesselbom med era svar!
15:00, 14 December 2012

Religionsfunktionalisten: Diskussionen om kyrkan fokuserar alldeles för mycket på tron (och det är Luthers fel) och alldeles för lite om vilken nytta en religion gör för samhället. Gud är en lika vikig abstraktion som demokrati och rättvisa som inte heller "finns" men som behövs. Och även de abstraktionerna har heliga texter, lokaler, tjänstemän,riutualer, kläder för att fylla speciella funktioner. Att inte låta barnen gå i kyrkan är att montera ner nåt viktigt för hela samhället oavsett vad man tror på.
Anders Hesselbom: Religion har helt klart fördelar, och skulle annars ha fallit bort under evolutionens gång. Anledningen till att jag är restriktiv, är att gudstro också har uppenbara nackdelar. Men varken religion eller andra idéer bör presenteras okritiskt för barn.
15:02, 14 December 2012

Hans Iwan Bratt: Religioner är ideologier. Om skolbarnen ska förväntas delta i religiös skolning vid skolavslutningen så kan det jämställas med att skolbarnen ska delta i arbetarkommunens höstavslutning med sånger som Internationalen och Arbetets söner.
Anders Hesselbom: Ja och nej. Men i grunden tycker jag att det är bättre att man läser om var de olika står, inte praktiserar varandras religion hur som helst.
15:03, 14 December 2012

Anna Gustin: Det är en stor tragedi detta evinnerliga tjat om vi ska få ha våra skolavslutningar i kyrkan eller inte. Varför har denna diskussion över huvud taget kommit igång? Jag tror att det först handlar om hur otroligt rädda vi svenskar är. Vi är så oerhört ängsliga att inte vara rätt så att minsta lilla någon ifrågasätter våra vanor så är vi direkt beredd att backa och sudda ut den vanan. Jag har rest väldigt mycket och varit in i massor av kyrkor och tempel i världen. Ibland får man ta på sig en huvudduk för att få gå in, eller ta av sig skorna. Inget konstigt med det. Olika vanor/traditioner. Människan är en andlig varelse, lika mycket som fysisk.
Anders Hesselbom: Respekt för avvikande trosuppfattningar kan grundas i annat än rädsla och fobi. Jag tror t.ex. inte troende avstår att konvertera till ateister på grund av rädsla för icke-tro.
15:04, 14 December 2012

Torsten Olsson: Dagens diskussion stärker mig i min uppfattning att "Religion är grunden till all osämja"
Albin Tanke:
Hej Torsten. Jag tänker mig snarare att osämja kan leda till fördjupad trångsynthet, oavsett den är religiös eller profan.
15:05, 14 December 2012

Nyckelpigan: Kan vi ha julledigt eller jullov överhuvudtaget med den här logiken?
Anders Hesselbom: Ja, det går bra att ha ledigt över julen. Julen har en historok som går längre tillbaka än kristendomen, och anledning att vila eller fira kan finnas oavsett religiös tro.
15:05, 14 December 2012

Mariamne: Vem är det som inte vill gå i kyrkan på skolavslutningen? Är det muslimer eller anda trosinriktningar och har de överhuvudtaget blivit tillfrågade? Eller är det alla svenska föräldrar som är ateister?
Åsa Furuhagen: Hej! Enligt Människor och tros undersökning till rektorer i grundskolor i hela landet är det ett fåtal elever/föräldrar med annan tro eller ateister som protesterat mot kyrkliga avslutningar. Vi har fått många svar som tyder på att många muslimer tex går till kyrkan och inte har några problem med detta. Men det finns också barn som inte medverkar, den vanligaste gruppen här verkar vara barn till Jehovas Vittnen.
15:06, 14 December 2012

Lena Börjesson: Det är begränsat att tala. Bara om skolavslutning i förhållande till kristen tro. En sekulär skola borde inte ha lovperioder kopplade till religiösa högtider. Ta bort det och låt eleverna söka ledigt av religiösa skäl vid behov. Ex chanukka, avslutning av ramadan. Med vänlig hälsning, Lena Börjesson
Anders Hesselbom:
Eftersom människor är religiösa, är det bra att vara just ledig kring religiösa högtider, så att dessa kan firas. Då kan de firas utan skolas inblandning. Alternativet vore fler semesterdagar, men dels måste ledighet i just skola samordnas och dels finns det en social poäng i att ha lite gemensam ledighet.
15:07, 14 December 2012

Lina: Varför är det så farligt med bön och välsignelse? Är det bättre att vi förbannar barnen (det är ju det som är motsatsen)? Jag betvivlar att någon vaknat med mardrömmar för att de blivit välsignade när skolan varit i kyrkan. Lina (präst)
Anders Hesselbom: Det finns en gyllene medelväg. Att avstå både välsignelse och bön. Mardrömmar är inte problemet, respekten för för avvikande trosuppattningar är nyckeln.
15:08, 14 December 2012

Måns Tånneryd: När Björklund säger att prästen skall berätta för barnen varför vi firar jul undrar jag om han tänker sig att prästen skall berätta om julblot, gårdstomten och varifrån ordet jul kommer eller om han bara skall prata om den kristna delen?
Åsa Furuhagen: Hej Måns, i förra veckans Människor och tro var utbildningsministern med och berättade om att han tänkte öppna för en översyn av lagen och att den ska bli mer tillåtande för kyrkliga avslutningar. Gränsdragningarna återstår och det är något vi får följa upp.
15:09, 14 December 2012

Camilla Grepe: Till Albin Tanke: Svenska kyrkan gör ingen hemlighet av att en tidig och stabil kontakt med barn är nödvändigt för att få konfirmander som ska stanna som betalande medlemmar i framtiden. Men vore det inte bättre för kyrkans renommé om ni skötte dessa kontakter själv, med era egna medlemmar?
Albin Tanke:
Hej Camilla,
Jag tycker det skulle vara mycket olyckligt om någon använder människor som objekt för verksamhet eller medlemskap. Att vi får en så bred och allsidig utbildning som möjligt om religioner och traditioner tror jag är mycket bra. Det minskar rädslor och ökar nyfikenheten på varandras olikheter!
15:09, 14 December 2012

Anna Andersson: Jag tycker att alla skolbarn ska få tillfälle att besöka gudtjänstlokaler med tillhörande förkunnelser för alla de stora religoner under sina skolår. Det ger bra erfarenhet när de senare i livet tvingas på något sätt deltaga i någon form av gudtjänster i dessa religoner. Erfarenhet är väl något som skolan ska förmedla? Självklart ska de som inte får typ kristendom eller isalm hemma få det i genom skolan. Och då måste det vara på riktigt. Även diskutioner om varför vissa inte tror på någon andlighet alls måste få finnas.
Anders Hesselbom: Jag håller med dig. Att få inblick i andras religioner är positivt. Jag vänder mig dock emot att någon specifik religion ska favoriseras när skolan firar avslutning.
15:09, 14 December 2012

Viveka: Hej, jag är född 1958 och har aldrig varit inärheten av en skolavslutning i kyrkan. Det skedde i aulan sâklart. Varför skapa en falsk bid av historien oh lâtsas att det är en tradition ? Kanske är det tradition i vissa kyrkliga trakter i Sverige men inte i Stockholm i alla fall. v£anligen
Anders Hesselbom: Bra påpekande. Det är mycket riktigt inte speciellt utbrett, utan ett problem där det sker, ingen annan stans.
15:10, 14 December 2012

JK: Enligt undersökningar i Sverige saknar 50 till 85 procent gudstro, tror inte på någon gud. Endast 10 procent kopplar julen till Jesus. Svenskarna är inte ett kristet folk. Vet man hur många som faktiskt är kristna i Sverige? Ska inte skolan baseras på vetenskaplig grund?
Anders Hesselbom: Enligt OECD är ungefär 23% monoteister och lika många naturalister. Resten tror på "något". Sverige är sekulärt, inte kristet. Helt rätt.
15:11, 14 December 2012

mlp: vilkent fånigt och larvigt dikusion ... det är klart att kyrkan ska visa vägen för våra nära och kära guds ord är det inte fel att hör på ... har ngon tagit skada av att höra det ??? det burde alla förstå Det är vägen sanningen och livet som alla bude följa...
Anders Hesselbom:
Det är svårt för mig att kommentera vad du mår bra av, det känns som en annan diskussion. Jag mår rätt bra av mina föreställningar, så jag har ingen anledning att ifrågasätta att du mår bra av dina.
15:12, 14 December 2012

Patrik Norrman: Märkligt att detta kommit att diskueras så mycket i termer som svenskhet och krock med andra kulturer... vi är ju ändå rätt många som tar avstånd från kyrkan och dess läror på andra grunder. Själv anser jag att kyrkan i bästa fall varit en bevarare av ett statiskt samhälle och i sämsta fall gjort sig skyldig till svåra brott mot mänskligheten genom historien, och det är inte en tradition jag vill vidarebefordra till mina barn.
Anders Hesselbom:
Ja. Förr förhöll man sig gärna till islam när man pratade om vad som är ok eller inte. Faktum är att det är mest vi naturalister som bråkar om detta.
15:13, 14 December 2012

Mariamne: Barn har ingen aning om något som helst numera. Det förekommer ingen undervisning om kristna värden eller vad som är anledning till våra högtider.
Anders Hesselbom: Det kanske varierar, men om du säger att undervisning i religion är viktigt, så håller jag med dig. Kunskap är otroligt viktig.
15:14, 14 December 2012

Lena Börjesson: Det är begränsat att tala. Bara om skolavslutning i förhållande till kristen tro. En sekulär skola borde inte ha lovperioder kopplade till religiösa högtider. Ta bort det och låt eleverna söka ledigt av religiösa skäl vid behov. Ex chanukka, avslutning av ramadan. Med vänlig hälsning, Lena Börjesson
Albin Tanke:
Hej Lena,
Jag tror det är viktigt för ett samhälle att fira. Vi har behov av våra helgade dagar (helgdagar) och kan för min del gärna ha fler gemensamma från olika relgioner! Men jag tror inte på dina argument att ta bort allt - då kan vi egentligen inte göra något, eftersom så mycket vi gör vilar på kristna grunder... tror t ex de flesta vill ha adventsljusstakar etc i fönstret nu när det är mörkt ute jämt...
15:15, 14 December 2012

Jörgen: Kan det verkligen vara enligt skoldagen att under skoltid låta barnen samla in till, skänka julklappar till religiösa organisationer ? I detta fall läkarmissionen ? Anses det vara undervisning ?
Anders Hesselbom: Aktiviteten är inte konfessionell, och inte problematisk av den anledningen. Jag personligen skänker bara pengar till religiöst neutrala organisationer.
15:15, 14 December 2012

kalle andersson/kallebild: Jag har varit på många skolavslutningar i egenskap av lärare i 40år och som förälder i det schartauanistiska bohuslän. Det som barnen gång efter annan fått höra i vår kyrka är hur syndiga de är, och ibland har prästen skällt ut föräldrarna för att de inte går tillräckligt ofta i kyrkan. Prästerna talar dessutom vid de flesta tillfällen högt över huvudet på ungdomar. Jag har svårt att förstå varför skolungdomarna skall ha avslutning i kyrkan när prästerna varken talar till ungdomarna eller har någon som hels pedagogisk utbildning för att möta barnen. Indoktrinering tycks var det enda de förstår sig på. Totalförbjud skolavslutningar i kyrkor. KalleBild PS. Vad skulle förespråkarna säga om en islamistisk församling erbjöd en skola att ha sin avslutning i deras Moské. DS.
Anders Hesselbom: Jag hoppas att man avstår att fira avslutningar i religiösa lokaler helt och hållet. Då slipper man detta problem. Kyrkor och moskéer kan besökas som en del i undervisningen, inte som en festlig tillställning. Då brister man i objektivitet, och signalerar till barnen att monoteistisk religion är "mysigare" än naturalism.
15:17, 14 December 2012

Nyckelpigan: Kan vi ha julledigt eller jullov överhuvudtaget med den här logiken?
Albin Tanke: Det ligger mycket i det. Vi behöver istället lära oss mer om det religiösa och förstå det ur ett fördjupat perspektiv.
15:17, 14 December 2012

Mariamne: Att "komma ut" med att man är homosexuell eller HIV-smittad är det helt normala. Men kom inte och säg att du tror på Gud eller är kristen i vårt samhälle - det är det högst onormala. Jag tror inte alls att det är av hänsyn till muslimer och andra trosinriktningar som förbudet mot kristna skolavslutningar har kommit till - det är enbart ett outtalat krav från alla ateister i vårt samhälle idag.
Anders Hesselbom: Att säga vad man tror på, säger något om vem du är och hur du uppfattar verkligheten. Därför kan det ha ett pris att presentera en avvikande uppfattning om verklighetens beskaffenhet. Det gäller alla. Att ha HIV är inte en uppfattning om verklighetens beskaffenhet.
15:18, 14 December 2012

kalle andersson/kallebild: Svarar ni endast på frågor som Ni håller med om???????
Anders Hesselbom:
Nej, vi får frågor tilldelade från en moderator. Jag har hållit med om en del saker som sagts, men jag har presenterat en avvikande uppfattning också.
15:19, 14 December 2012

Mariamne: Är det någon som mår illa av en bön till Gud? Vi kan väl vara överens om att det i alla fall bara finns en Gud och den som tror, om han är jude, kristen eller muslim tror väl då på samma Gud?. Den som inte vill och inte tror behöver ju inte be!
Anders Hesselbom:
Detta har inget med skolan att göra. Att praktisera riter är inte utbildning. T.ex. kan man läsa om schamanism utan att kräva att barnen ska slakta en get rituellt.
15:21, 14 December 2012

Anna Gustin: Det är en stor tragedi detta evinnerliga tjat om vi ska få ha våra skolavslutningar i kyrkan eller inte. Varför har denna diskussion över huvud taget kommit igång? Jag tror att det först handlar om hur otroligt rädda vi svenskar är. Vi är så oerhört ängsliga att inte vara rätt så att minsta lilla någon ifrågasätter våra vanor så är vi direkt beredd att backa och sudda ut den vanan. Jag har rest väldigt mycket och varit in i massor av kyrkor och tempel i världen. Ibland får man ta på sig en huvudduk för att få gå in, eller ta av sig skorna. Inget konstigt med det. Olika vanor/traditioner. Människan är en andlig varelse, lika mycket som fysisk.
Albin Tanke: Hej Anna,
jag tror också att människan har andliga behov och denna rädsla för religioner skapar sämre förutsättningar för människor att kunna utvecklas andligt.
I barnkonventionen (artikel 27) talas det om varje barns rätt till andlig utveckling. Jag tycker debatten mer bör fokusera detta!
15:21, 14 December 2012

Ingbritt Hedin: När blir det krav på att Kristusfigurer ska täckas över när skolan besöker kyrkan under skoltid? Man undrar ju vart är vi på väg i Sverige?
Anders Hesselbom: Om syftet med besöket är att lära sig om religionen, finns ingen anledning att täcka över dem. Om syftet är att fira en högtid, finns ingen anledning att gå dit.
15:23, 14 December 2012

Ulf Gustafsson: Ingår det i skolans uppdrag att skola in eleverna i vissa religiösa traditioner, genom att årligen delta i dessa? Om så, vilka religiösa traditioner är detta och hur bestäms det?
Albin Tanke: Hej Ulf,
Skolans undervisning ska vara allsidig och bör enligt min åsikt förespråka mångfald. Det gör man inte med en överdriven "objektivitetstro" och tro att bara man stannar inne i klassrummet så är allt frid och fröjd...
Vi påverkar alltid varnadra även då vi försöker vara objektiva. Därför är det bättre att vi så tidigt som möjligt lär oss att förhålla oss till att vi är olika, har olika tro och olika uppfattningar - det är inte farligt att vi är olika - tvärtom. Om vi lär oss vara i varndras olika rum blir vi också mer gästfria som människor - öppna och nyfikna på varandra istället för rädda.
15:26, 14 December 2012

kalle andersson/kallebild: Svarar ni endast på frågor som Ni håller med om???????
Albin Tanke: nej, svarar på alla vi hinner!
15:27, 14 December 2012
Sefan Nilsson: Kalle! Det är skola och rektor som avgör. Jag tror också att det finns de sm har dåliga erfareheter av skolavsutning skolan.Jag är präst på väg mot pension och har under hela min prästtid haft väldigtgod kotakt med skolorna i in församling. Viss kommer, andra gör det inte. Måga år efteråt kommer vuxna och tackar för de fina skolavslutningarna vi hade. Samhälet har förändrats oc jag förstår att man måste ta hänsyn till varandra. I Birmingham firade ma alla reigiösa helger i skolan. Kristna, muslimer, judar, hinduer, siker m.fl. Där lärde man sig respekt för varnadras tro. Förbjuda! Konstigt tycker jag,
15:27, 14 December 2012

Christina Linnea Örtendah: Först: Det är inte skolan som går i kyrkan utan elever och personal. Denna återkommande diskussion skapar nog fler problem än lösningar. Undrar varför det nästan aldrig finns representanter från andra trosuppfattningar i debatten.
15:27, 14 December 2012

Camilla Grepe: Albin Tanke, du svarar på ett ställe så här: "I barnkonventionen (artikel 27) talas det om varje barns rätt till andlig utveckling. Jag tycker debatten mer bör fokusera detta!" Du kan väl aldrig mena att skolan ska ha ansvar för barnens andliga utveckling??
Albin Tanke: Det är alla vuxnas gemensamma ansvar!
15:28, 14 December 2012

IMY: Varför är ateister så rädda för det vackra och stämningsfulla?Varför är man rädda för att kristna ser Gud som en far där bortom oss och inom oss?Hur skall vi i framtiden kunna förhålla oss till t.ex. våra stora författare om Bibelns innehåll inte lärs ut till våra till våra ungdomar? Det hinner man inte på den korta tid som står till förfogande för religionsundervisningen på gymnasiet t.ex. då alla religioner skall hinnas med. Vänliga hälsningar!
Anders Hesselbom: Jag accepterar inte att du säger att våran invändning är baserad på rädsla eller fobi. En ceremoni i skolan kan vara jättemysig och stämmningsfull utan gudomlig närvaro, och en gudstjänst kan vara jättemysig utan skolans närvaro. Argumenten bygger på sekularism, inte på fobi.
15:29, 14 December 2012

Sefan Nilsson: Jag kan faktiskt stava! Vet inte vad som hände..
15:29, 14 December 2012

Anders Hesselbom: Tack för att jag fick chatta med er! Det var mycket givande!
15:30, 14 December 2012

Albin Tanke:
Tack och hej!
15:31, 14 December 2012

Åsa Furuhagen: Nu avslutar vi chatten för den här gången. Tack alla som bidrog med era inlägg och svar. Fortsätt gärna lyssna och mejla till mot@sverigesradio.se. Trevlig helg!
15:32, 14 December 2012

Knappt 10 minuter av programmet i fråga finns här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Sverigedemokraterna och åsiktskorridoren

Nej, jag tror inte än på att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti, men oavsett om Yougovs undersökning stämmer eller inte, så ger den en fingervisning av hur det kan gå för oss. Jag tror att åsiktskorridoren är en viktig orsak till deras framgång. Det är med lite åsiktskorridoren som det är med Gud. Det spelar ingen roll om den finns eller inte, den har sina konsekvenser ändå. Även en icke-existerande Gud kan vara trodd på och även en icke-existerande Gud kan vara låtsaskompis eller mental snuttefilt åt en troende. Även en icke-existerande åsiktskorridor kan utgöra ett enormt problem för den som råkar kliva utanför, vilket brukar visa sig när det handlar om de uppenbara problemen Sverige har med migrationspolitiken. Den är dyr och ineffektiv. Visst, den göder opportunister som Bert Karlsson, men den är långt ifrån optimal. Även då kritiken mot flyktingpolitiken kommer från annat håll än SD, kanske rent av i syfte att komma till bukt med problemen så att vi kan hjälpa f