Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Guds existens är den centrala frågan

Varför försöker lite mer entusiastiska kristna skapa en dikotomi mellan vetenskap och religiös tro? Det som för oss naturalister kan framstå ett avståndstagande, är egentligen ett sätt att utnyttja redan vunnen legitimitet för att låta ganska konstiga föreställningar få passera. Ett iögonfallande exempel är läraren och apologeten Per Ewert, som gått i bräschen när det gäller att etablera alternativa, mer trosinriktade, vägar till kunskap. Dessa träffar ofta långt ifrån vad som är vetenskaplig konsensus, vilket ger näring åt diskussioner om verklighetens beskaffenhet utanför den vetenskapliga sfären. Jag tänker givetvis på skapelsetro. Huruvida människan evolverats från enklare varelser, är inte en fråga som längre är öppen för diskussion inom naturvetenskapen, men debatten går alldeles utmärkt att föra bland gemene man, när personer med en motstridande trosföreställning vill få gehör för sina tankar och idéer. Ewert är en av skribenterna i boken "Gud och hans kritiker". Där ägnas inte mindre än två kapitel åt komplexitetsargumentet mot evolution, för skapelse. Själv skriver han på Newsmill att det är "väl känt" att designargumentet har fått allt större uppmärksamhet under senare år, dels i syfte att försvara en skapelsetroende lärare och dels i en text som handlar om mer än biologi, nämligen verkligheten som vi känner den.

Men trots att rådande konsensus i många fall är besvärande för den lite mer bibeltrogne, är ändå vetenskaplighet något man betraktar som positivt. Ovetenskaplighet är lika besvärande som distansen till konsensus. Har du någon gång samtalat med en person, och det framgår att personen är kreationist? Om du då frågar honom huruvida han tror på berättelsen om Noaks ark, att jorden är 6000 år gammal, eller något annat som är förknippat med religiös fundamentalism, och han svarar "jag är kristen" eller "jag tror på Gud", då har du fallit offer för ett retoriskt trick. Ett retoriskt trick som utnyttjar det faktum att gudstro är mer allmänt accepterat än t.ex. föreställningen att jorden är ung, eller föreställningen att berättelsen om Noaks ark beskriver en verklig händelse. Du ställer en ja- eller nej-fråga, du får en hänvisning uppåt i förtroendetrappan till svar. Att man är kristen betyder nämligen inte alls att man med nödvändighet tror att jorden är 6000 år gammal, men folk i allmänhet respekterar gudstro i högre utsträckning än de respekterar ungjordskreationism, vilket ungjordskreationisten känner till och utnyttjar. Knepet borde inte fungera, för "jag tror på Gud" är inte alls ett vettigare uttalande än "jag tror att jorden är 6000 år gammal", ur ett intellektuellt perspektiv. Om vi vågar se det, kanske vi slipper bemöta religiösa argument till varför vi måste ha skolavslutningar i kyrkan, varför förhudar måste bort, och varför skapelsetroende församlingar ska få driva grundskolor.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Dåliga försök att legitimera religion, del 98 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den nittioåttonde. Christopher Hitchens och Richard Dawkins (m.fl.) smädar religiösa! Inte minst Sam Harris har anklagats för att ha angripit islam när han var gäst hos Real Time med Bill Maher i oktober 2014, något han givetvis borde göra. Under programmet påpekade Harris bl.a. att anmärkningsvärt många dåliga idéer härstammar från islam. Christopher Hitchens var en vandrande citatmaskin som slog hål på både vetenskapliga och moraliska argument, samt lämnat en utmaning till eftervärlden ( del 49 ) att visa på religionen som inspiration till godhet, som förmodligen aldrig kommer att klaras. Richard Dawkins är den "nyateist" som religiösa helst pratar om, kanske för att de överskattar hans betydelse för rörelsen, kanske för att de är genuint besvärade av hur välskr...