Om du verkligen tror på helvetet och den eviga elden. Eller åtminstone tror att himlen är en bra plats, och ateister inte är välkomna.
Om du verkligen bryr dig om dina medmänniskor. Eller om du har vänner som inte delar din tro.
Rimligen går du inte till jobbet, rimligen är du extremt besvärad och gör allt för att ställa saker "till rätta", rimligen är du mycket missnöjd med situationen. Du lär ju inte gå till ditt jobb - för vad är det mot vetskapen om din väns förlorade evighet?
Hur många tror egentligen på Gud? Ingen.
Om du verkligen bryr dig om dina medmänniskor. Eller om du har vänner som inte delar din tro.
Rimligen går du inte till jobbet, rimligen är du extremt besvärad och gör allt för att ställa saker "till rätta", rimligen är du mycket missnöjd med situationen. Du lär ju inte gå till ditt jobb - för vad är det mot vetskapen om din väns förlorade evighet?
Hur många tror egentligen på Gud? Ingen.
Vad är det att tro på Gud - egentligen, som du skriver? Och måste en tro på helvetet om en är kristen? Är lite nyfiken på hur du definierar kristenhet?
SvaraRaderaSka aktivt försöka att hålla en trevlig ton i den här diskussionen. Inser att min nyfikenhet tvingar mig att kommentera, och om det nu är så, då är det väl lika bra att försöka hålla god ton. Får se hur det går den här gången. :)
Jag tar inte ställning, utan skriver blott att om du t.ex. tror att det ger en fördel efter döden att ha trott, hade det inte varit business as usual för dig, för då hade dina medmänniskors evighet efter döden varit en prioriterad fråga. Den som är övertygad om att man inte överlever sin egen död, såsom jag är, lever inte i en verklighet där mina medmänniskors evighet står på spel. Jag kan ju inte veta vad kristna tror på, och alla tror inte på samma sak, men jag kan ana att det inte är så allvarligt som att medmänniskornas evighet står på spel.
RaderaJa visst, precis som i matematiken kan införandet av konceptet evigheten ställa till det för en hel del annars rätt enkla moraliska uträkningar. Jag kommer spontant att tänka på Nietzsche; han använde ju evigheten, men utifrån andra premisser än de kristna givetvis, för att ge de moraliska frågorna en ny pregnans.
SvaraRaderaDet finns ju kristna och även av kristendomen inspirerade sekter som försvarar missionsbefallningen just med argumentet att det gäller att rädda andras salighet. Det är ju knappast något som finns i grundfåran i Svenska kyrkan, men visst finns de. Och de är ju ofta också snabba att tala just i termer av "äkta" kristendom, som du nämnde i rubriken. Jag gissar att din tolkning av "äkta" då ligger rätt nära "bokstavstroende". Kan det stämma? Då håller jag helt med dig om att det inte kan finnas några som egentligen tror på Gud.
Med "äkta" tänkte jag på vissa grundläggande dogmer. Som namnet på religionen insinuerar, så är det väldigt svårt att motivera varför man är kristen om man t.ex. inte tror på Kristus. Tron att man själv ska överleva sin egen död, kanske är mindre central.
RaderaFör nog märks det när en person verkligen tror att man som kristen överlever sin egen död? De kan inte riktigt låta ateisterna vara i fred, eftersom så mycket står på spel. Ungefär som när en medmänniska märker att en vän missbrukar amfetamin... Så mycket står på spel, så man kan inte bara låta det vara.