Tack Svenska Kyrkan för att ni slutat skylla på Islam!

Eftersom det är skolavslutningstider så är också själakampen i full gång. Av någon anledning är skolorna intresserade av att utnyttja kyrkornas lokaler, och prästerna vill gärna bestämma över hur aktiviteten i kyrkan ser ur. Att prästen bestämmer över vad som försiggår i kyrkan är ytterst rimligt, så jag delar prästernas ilska över att inte få kasta sina besvärjelser över skolbarnen. Skolan vill ha dit dem, det är prästens lokal och krigsguden Jahve är hungrig efter själar. Jag förstår prästerna! Till detta måste man ju också nämna att prästerna verkligen tror att t.ex. en välsignelse är något som verkligen är positivt, vilket betyder att det som vi andra avfärdar som en lite osympatisk arrogans, i själva verket kan vara en vidskeplig människas goda vilja.

Det finns två lösningar till detta problem. Antingen skulle prästerna överväga att respektera Skolverkets syn på religiösa riter i den obligatoriska delen av undervisningen: Skolan skall vara ickekonfessionell. Eller så får skolorna hitta på något annat än att gå i kyrkan på skolavslutningen. Båda alternativen är rimliga, men det sistnämnda är faktiskt vettigast. Speciellt med tanke på att många präster argumenterar för att kyrkan verkligen är en konfessionell lokal, med sina krucifix och sina symboler.

Det gäller också för skolan att komma ihåg att det är rektorn och ingen annan, som ansvarar för att skolavslutningen blir fri från religiös påverkan. En rektor tror sig förstå detta, och då väljer att kontakta en präst... Ja, vad ska man säga?

Prästernas argument för att välsigna skoleleverna, anno 2012, förekommer i två grundformer.

"Kyrkan är en konfessionell lokal." Jag accepterar argumentet, men ser det som ett argument att konfrontera rektorn med sitt ansvar.

"Att skolverket inte subventionerar kyrkans medlemsrekrytering bland barn, är ett uttryck för censur." Nej, det är ett uttryck för regler.

Både 2010 och 2011 sparkade Svenska Kyrkans präster på muslimerna under epitetet att om inte muslimerna har några invändningar så finns inga invändningar, men låt mig vara väldigt tydlig med att det även denna gång är naturalisterna som protesterar. Vi tror helt enkelt inte på någon alfahane i himlen, och vi betraktar det som extremt olämpligt att exponera barn för vuxna som påstår att så är fallet som en del av barnets utbildning.

Detta inlägg utgör "Veckans Utbrott" i Skeptikerpodden avsnitt 80.