Klart Mattias Irving inte vill äta sin egen medicin

Varför opponerar jag mig mot barnmisshandel? Jag är inte ett barn, så jag borde inte bry mig. Det handlar om att ta intryck. Jag förstår hur problematiskt det är för (t.ex.) troende judar att inte få praktisera denna rit, och jag ställer det mot att jag också förstår att barnet inte ska behöva få förhuden bortskuren, något som ofta gör utan bedövning. I sin förvirring har Mattias Irving försvarat denna form av barnmisshandel, vilket orsakade att jag erbjöd mig att skära bort hans förhud. Mattias Irving vill inte att jag klipper förhuden av honom. Han låter dessutom hälsa motstånd mot att ta barns förhud (ofta utan bedövning) bottnar i hemmablindhet och självgodhet. Detta är att angripa spelaren istället för bollen, och det görs när man varken förmår att argumentera för sin ståndpunkt eller byta ståndpunkt. Irving själv hänvisar till sin religion i svaret, men det är väl inte religionen hos den som ska få förhuden bortskuren som någonsin varit öppen för diskussion! Det är en extern agents religiösa föreställningar som bestämmer vems förhud som skärs bort eller inte, och varje gång det sker, begås ett övergrepp mot ett barn. Vuxna människor kan bete sig som små bäbisar redan långt innan någon skär dem i förhuden, men av barn kräver vi mer. Så oerhört mycket mer. I detta fall fick Mattias Irving välja, medan den barnmisshandel som han välsignar, drabbar individer som har rätt till ett ovillkorligt skydd, och som inte själva kan välja. Om Mattias Irving innerst inne är en godhjärtad person, har han demonstrerat hur religiös fundamentalism förgiftar sinnet och fundamentalt undergräver förmågan att tänka klart. Jag respekterar Mattias Irvings vilja, och tänker därför inte behandla honom - en vuxen (?) människa - såsom han anser att små barn kan behandlas.