Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Min kommentar till Mats Selanders svar på frågan om bevis för Guds existens (del 2 av 2)


Min kommentar till Mats Selanders svar på frågan om bevis för Guds existens, fortsättning på denna text.

Moraliska argument
Moraliska argument utgår ifrån våra moraliska intuitioner att rätt och fel inte endast är förankrade i människors vilja. Någonting blir inte rätt bara för att många människor kommit överens om det. Det rätta och det goda verkar istället vara något oberoende av människan. Men vad grundar sig moralen på om det inte finns en god skapare som skapat oss med vissa goda syften? I ett absolut värdeneutralt universum finns det inget objektivt dåligt med att människor våldtas, torteras och dödas. Utan Gud svävar moralen fritt. Men om Gud finns och är god till sitt väsen har moralen en fast förankring. Detta rimmar med hur vi faktiskt upplever moral.

I ett absolut värdeneutralt universum gör det inget att människor torteras, men en moral som har ett naturligt ursprung istället för ett övernaturligt ursprung, behöver inte vara värdeneutral. "Du skall icke mörda för att Jahve har bestämt att man inte ska göra det" fungerar som moralisk guide, och "du skall icke mörda för att det drabbar tredje part" fungerar också. Moral är fortfarande moral när den handlar om hur olika saker förhåller sig till varandra, och en moralisk diskussion behöver inte handla om vad man tror om Jahves vilja, det kan handla om konsekvenser. Om man dessutom är skeptiskt lag, kanske man inte reflexmässigt avfärdar vetenskapliga förklaringar till moralens ursprung, som också är helt naturliga. Normalt är ett vetenskapligt synsätt något som lärare brukar känna sig manade att representera, men Mats Selander har ingen sådan ambition.

Religiös erfarenhet
Religiös erfarenhet är kanske det vanligaste skälet till varför en person börjar tro på Gud. Det finns många olika sorters religiös erfarenhet. Vissa har mystiska upplevelser som är svåra att klä i ord. Somliga har en andlig längtan som möts i förkunnelsen om Jesus och skapar en inre förvandlig som personen själv tolkar som ett starkt bevis för Guds existens. Andra har upplevt konkreta bönesvar som även utomstående har svårt att förklara bort. "Religiös erfarenhet" är alltså ett mångtydigt begrepp.

Detta är inte ett "skäl att tro" utan ett sätt att hantera en upplevelse som är kopplad till kulturell kontext istället för faktisk förståelse för upplevelsen. Om jag tolkar en "mystisk upplevelse" till ett godtyckligt övernaturligt väsen, och sedan listar detta som ett skäl till att hålla detta övernaturliga väsen för existerande, har jag gjort mig skyldig till anekdotisk bevisning. Detta är inte ens ett svagt evidens, det säger inte något om någon annan än den som gör anspråket.

Om Gud existerar finns inget principiellt skäl mot tanken att vi kan veta att Gud finns. Om Gud finns står det självklart öppet för Gud att skapa en värld med varelser som kan veta att Gud finns. Gud kan uppenbara det för dem, antingen genom att tala direkt till dem eller genom att skapa en värld som på ett tillförlitligt sätt pekar på Guds existens. Gud kan dessutom ha skapat dessa varelser med en naturlig benägenhet att forma en tro på Gud.

Om Gud inte finns, å andra sidan, är det svårt att slutgiltigt säga att vi kan veta att Gud inte finns. Med "Gud" menas ju inte ett ting i universum, utan en intelligent, god skapare av universum. Därför verkar det oerhört svårt att principiellt kunna bevisa Guds icke-existens, medan Guds existens, å andra sidan, är principiellt möjlig att både veta och kunna bevisa, givet förstås att Gud finns.

En grundläggande skeptisk hållning (som för övrigt är något man kan förvänta sig av en lärare) gör frågan om Guds existens mycket enkel. Brist på evidens, problematiska anspråk, med mera, säger mig att Gud inte finns. Många skeptiker är ganska besvärade av att Gud är så pass normaliserat i samhället - gudskritik som på ett intellektuellt plan är fullt rimlig kan avstås på grund av att konsekvenserna av sådan kritik skapar oönskade konflikter. Man får helt enkelt välja sina konflikter. Men vill man inte erkänna att Guds existens inte är förenlig med en skeptisk världsbild, kan man åtminstone låta bli att säga att påstå att det finns skäl att hålla hans existens för sann. Det leder oss genast över till frågan om Mats Selanders hederlighet. Är Selander en lärare som sätter sina personliga föreställningar framför sin yrkesheder? Frågan aktualiserar även debatten om religiösa friskolor - se gärna aktuellt nummer av tidningen SANS.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D