Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Min kommentar till Mats Selanders svar på frågan om bevis för Guds existens (del 1 av 2)


Credoakademin är en kristen folkhögskola och Mats Selander är en av lärarna, som här går i god för Guds existens, utan att egentligen ha någon aning om vad han pratar om. Jo, du betalar skatt för detta trams. Frågan är alltså vilka bevis som finns för Guds existens.

Hur man besvarar denna fråga beror i hög grad på vad man menar med att "bevisa". Det är över huvud taget svårt att ge slutgiltiga och hundraprocentigt vattentäta bevis för någonting. Därför talar filosofer hellre om "goda skäl". Låt oss därför omformulera frågan: "Finns det goda skäl för att tro på Guds existens?"

Det är en rimlig omformulering. Hade evidens funnits, hade det varit rationellt att hålla Guds existens för sann. Att vilja hantera fråga, legitimerar frågan varför Mats Selander inte tror på Spaghettimonstret eller Vishnu. Därför att om argument eller evidens för eller emot Guds existens är relevant för om man väljer att tro eller inte, så träffar det alla övernaturliga väsen. Den som tar hänsyn till att det är mer troligt att X finns än Y, väljer givetvis att tro på X, men kanske inte på Y. Om argument och evidens inte är relevanta, blir det korta svaret på ursprungsfrågan: Nej, men det spelar ingen roll - det är en personlig övertygelse som saknar rationell grund.

Vi som arbetar med den här webbplatsen tror att sådana skäl finns. Vi tror till och med att det finns mycket starka skäl att tro på Guds existens. Vi vet att dessa skäl inte har samma övertygande kraft för alla människor, men vi menar att dessa skäl gör det rationellt berättigat att tro på Gud. Vi menar även att varje ärligt sökande person borde anse att dessa skäl är så starka att de rättfärdigar tro på Gud. På denna webbplats kan du fördjupa dig i dessa argument. Här följer endast en kort sammanställning.

Om dessa argument hade funnits, skulle dessa ha presenterats. Om denna korta sammanställning (nedan) är de bästa argumenten eller "skälen", är det inte hederligt att påstå för någon, speciellt inte ett barn, att gudar finns.

Kosmologiska argument
Kosmologiska argument bygger på att universums existens inte är evig eller nödvändig. Utifrån Big Bang-teorin och Termodynamikens andra huvudsats har vi starka skäl att tro att universum inte har existerat evigt bakåt i tiden. Det är även orimligt att tro att universum börjat existera ur ingenting genom ingenting. Ur ingenting kommer ingenting. Därför är det rimligt att tro att universum orsakats av något bortom universum. Kosmologiska argument kan inte bevisa alla Guds egenskaper, men de ger oss skäl att tro på en icke-fysisk (andlig), icke-rumslig, icke-tidslig (evig) och enormt mäktig första orsak till universum.

Termodynamiken beskriver egentligen inte något som har med Gud att göra, och egentligen inte heller något som står i konflikt med en naturalistisk (=gudalös) världsbild. Inte heller önskan om syfte säger något om hur världen är beskaffad. Att något händer, även något tragiskt som t.ex. en bilolycka, kan vara ett uttryck för Guds plan. Men det kan lika gärna också vara ett uttryck av en olycksam serie av händelser. Eller ett uttryck för jultomtens hemliga plan. När man använder ett känt argument, som det kosmologiska argumentet är, bör man även kommentera den vedertagna kritiken mot argumentet, som t.ex. att en orsak inte nödvändigtvis betyder att denna orsak är Gud, och det är Guds argument som frågan gäller. Om Gud antas vara den övernaturliga agenten i fråga, så fort man åberopar en övernaturlig agent, är det just det som ska beläggas som svar på den ursprungliga frågan.

Designargument
Designargument pekar på förekomsten av ordning, komplexitet och information i universum och drar därav slutsatsen att en intelligens måste ligga bakom. Det finns många olika typer av designargument, eftersom det finns många olika saker och företeelser i universum som svårligen förklaras endast med hänvisning till naturlag och/eller slump.

Den primära kritiken mot designargumentet handlar om att komplexitet inte med nödvändighet innebär design. Designade strukturer tenderar att ha färre användningsområden än naturliga strukturer. Designade strukturer tenderar att vara mindre komplicerade än naturliga strukturer. Exakt detta argument avhandlas av professor PZ Myers i denna föreläsning (som förmodligen är en av de roligare föreläsningarna du sett). Den subjektiva uppfattningen om att något är "komplicerat" kan infinna sig när man tittar på strukturer som vi vet är designade (som t.ex. en mikroprocessor) och på strukturer vars ursprung har teorier som inte åberopar design (den mänskliga hjärnan). Således kan inte "jag tycker detta är komplicerat" användas som argument för att ett specifikt övernaturligt väsen har designat tinget i fråga

Fortsättning följer här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D