Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Har jag fallit offer för exotifiering i norska Postens reklamfilm?

En norsk reklamfilm för Posten visar hur en man får besök av jultomten varje jul, och hur det uppstår tycke mellan mannen och jultomten. Filmen får ett lyckligt slut för mannen och tomten får varandra, och inte ett öga är tort för tittarna. Under filmens gång skriver mannen till tomten. Adressen är Jultomten, Nordpolen. Premissen i filmen är alltså att det är den riktiga jultomten som besöker mannen varje jul, och säljbudskapet är att norska Posten kan ta över tomtens uppdrag.

Eftersom inget annat är sagt, tänker jag att den riktiga jultomten har sin fruga, tomtemor, hemma och sköter marktjänsten, medan tomten bedrar henne med en av sina kunder. Men när jag ser hur passionerat och genuint de fattat tycke för varandra, är jag beredd att skriva ut en gammal tomtemor från ekvationen. Och jag tror att mina förutfattade meningar spelar mig ett spratt här.

Hade filmen visat hur jultomten blev förälskad i en ung snygg tjej, skulle jag nog inte tycka att det var så vackert, för då hade jag direkt tänkt på att stackars tomtemor inte var utskriven ur historien. Jag tror att jag, precis som många andra som gillade filmen, kan ha fallit offer för exotifieringen, som jag tror att filmmakarna lagt dit avsiktligt. Det faktum att två män fattar tycke för varandra så passionerat, är så pass fint så att vi helt enkelt glömmer bort att det kan finnas en eventuell tomtemor därhemma. En ung snygg tjej, skulle åtminstone inte ha fått mig att ta ner garden lika lätt.

Kommentarer

  1. Jag blev också lite rörd av filmen.
    Jag håller nog delvis med dig. När jag tänker på hur jag skulle reagera på ditt alternativa scenario så känns det inte alls lika trevligt. Men jag tycker inte att jämförelsen med om han träffade en ung kvinna istället är rättvis.
    Mannen i filmen verkar mer eller mindre jämngammal med tomten och jag mistänker att om han träffade en jämngammal kvinna så skulle jag nog också bli ganska rörd.
    Om vi istället föreställer oss att han träffar antingen en yngre man eller kvinna så tror jag nog att det blir mer rättvist. En yngre man skulle nog fortfarande kännas rätt ok men en yngre kvinna skulle nog tyvärr få mig att (orättvist) känna lite olust.
    Jag vet dock inte om det är för att jag tänker på tomtemor, eller om jag tar illa vid mig av åldersskillnaden.
    Jag har nog tyvärr lite åldersdiskriminering inom mig. Något att jobba bort.

    /Tomas Håkansson (jag orkar inte pula med konton)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan