Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Linköpings universitets påstående om flyktingars bidrag till ekonomin handlar tydligen om bidragstagares bidrag till ekonomin

Linköpings universitet skriver i ett pressmeddelande att Peo Hansen har skrivit en bok om att flyktingmottagandet är en ekonomisk lönsam affär för Sverige. Det kan säkert stämma, men jag blir lite förbryllad av texten i pressmeddelandet.

"En stats utgifter, påpekar [Peo Hansen], kan inte betraktas på samma sätt som ett hushålls utgifter, och inte uttryckas i samma termer. I ett hushåll må spenderade pengar vara förlorade, men när en stat spenderar är detta alltid en inkomst för resten av ekonomin, för kommunerna, företagen och hushållen, eftersom pengarna ju inte försvinner."

Det som skaver är inte flyktingarna utan bidragen - det finns nämligen ingen som tror att flyktingar som arbetar och betalar skatt är en ekonomisk (OBS!) belastning, men här insinueras att en stats pengar kan användas hur som helst då "pengarna ju inte försvinner". Jo, pengar försvinner. Svensk välfärd bygger på att marknaden får pengarna att växa. Över tid är det totala ägarbytet av pengar så pass värdeskapande för den som betalar, så att det betalas mer till Sverige än vad Sverige betalar till utlandet. Om en datorprogrammerare får betalt för att leverera programkod och en bidragstagare får betalt för att inte leverera något alls, är troligtvis datorprogrammeraren mer värdeskapande än bidragstagaren.

Låt oss säga det gemensamma ger 100:- till en person som köper en hamburgare. En bonde har fått en del för att ha slaktat en ko, staten får tillbaka lite genom momsen, och så vidare. Men en liten del äts bokstavligen upp, utan motprestation. Om samma person fått 100:- för en insats, är den insatsen förhoppningsvis värd mer än den lilla del som äts upp. Det är alltså bättre för ekonomin, för kommunerna, företagen och hushållen om det är tjänster och varor som säljs, än att pengar samlas in som skatt och delas ut till behövande.

Och med detta sagt vill jag bestämt understryka att en av de mest grundläggande principer som legitimerar beskattning och bidrag, är att vi vill ha ett samhälle där alla klarar sig, även om de inte kan jobba. Men det jag också vill säga är att det är bra för ekonomin om detta inte behöver göras i för hög utsträckning. Vi måste samla in pengar som täcker behovet för dem som inte kan försörja sig själva, men det är bra för alla om så många som möjligt kan göra det, och ett gott företagsklimat är en mycket viktig faktor för att nå dit. Sverige behöver inte ha så hög arbetslöshet som vi har, och Linköpings universitet behöver inte påstå att detta inte gör något.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D