Hem      |      Om      |     RSS     |      YouTube      |      Twitter      |      Podcast      |     Hall of fame     |      Länkar

söndag 18 juli 2021

De som vill styra din kulturkonsumtion är sällan kvalificerade

Miljöpartiet är ett ganska ungt parti. Det bildades år 1981 och kom in i riksdagen år 1988. Partiets eventuella nazistkopplingar har alltså helt andra skäl än "30-talets vindar" som skulle kunna förmildra Socialdemokraternas och Centerpartiets nazistkopplingar. Det är mer troligt att Miljöpartiets totalitära komponenter leder till en politik som även nazismens totalitära komponenter har lett dem till. Miljöpartiet är för ungt för att ha nazistiska rötter, men de är på vissa punkter tillräckligt vänster för att trilla över och bli extremhöger, och därmed lyckas pricka in några gemensamma intressen, varav ett är kulturen. Fri kultur är kultur som får stå på egna ben på en fri marknad. Den fria kulturen är helt oreglerad, vilket innebär att den utgör allt från lätt underhållning till extremt sofistikerad konst. Genom att beskatta kulturarbetare tillräckligt hårt kommer kulturen bli bidragsberoende och genom bidragsberoendet har makten möjlighet att styra kulturen: Vem som helst ska inte få bidrag, man måste leva upp till vissa krav.

Kulturen antas kunna forma människan till något som makten anser vara en bättre människa. Det intellektuellt slappa sättet att uttrycka detta är att säga att om marknaden får bestämma över kulturen, så kommer folk välja Carola och Yasin istället för Tjajkovskij och Pavarotti, gärna med tillägget "inte jag, men alla andra". Både Miljöpartiet och nazisterna anser att människan formas av kultur, och att god kultur ger goda medborgare. När den goda kulturen ska utropas, är de varandras motsatser, där nazisterna föredrog klassisk realism medan miljöpartisterna föredrar normkritisk kultur. United States Holocaust Memorial Museum skriver detta om nazismen: "The new Nazi aesthetic embraced the genre of classical realism. The visual arts and other modes of 'high' culture employed this form to glorify peasant life, family and community, and heroism on the battlefield. They promoted such 'German virtues' as industry, self-sacrifice, and 'Aryan' racial purity.". Sveriges tidigare kulturminister, miljöpartisten Alice Bah, säger följande: "Om vi menar allvar med att kulturen ska bli det fjärde välfärdsområdet anser vi alltså att kulturen ska vara en betydelsefull del i en grundläggande omställning av samhället ". Den som styr kulturen, styr politiken. Den som styr politiken, har reell makt. Eller som Svenska Dagbladets ledare uttryckte det: "de batikauktoritäras manifest".

I båda lägren är fri kultur en väg till förfall. Om kulturen blir kommersiell så följer den folkviljan och folkviljans kultur leder till lättja och sinnessvaghet. Så långt är nazister och miljöpartister överens, men de förstnämnda ser vägen framåt i tysk tradition, de sistnämnda i intersektionalitet och postkoloniala teorier. Nazisterna visste inte bäst, visade det sig, men den här gången förväntas vi tro att det kommer att bli bra! Sanningen är en annan. Bidragsfinansierad media och statligt finansierad media är antingen det mest andefattiga du kan tänka dig, med Sean Banan, Doobidoo och Melodifestivalen, eller något som skulle klara sig alldeles utmärkt utan bidrag om det inte vore så hutlöst dyrt att anställa i Sverige. Och notera att ryggmärgsreflexen "jag gillar ju Doobidoo" säger något om dess kommersiella bäring, inte något om vad staten borde syssla med.

Att "jag men inte andra gillar bra kultur" räcker för att bra kultur ska överleva, med bravur. Nästan alla människor ser sig själv som ett jag. Men om kulturen vore fri (som i frihet) faller inte bara högerextremismens formning av folket, utan även de batikauktoritäras. Och detta är något bra, för varken högerextremism eller miljöpartism är något som är bättre än folk i gemen. Jag törs garantera att du som läser detta, med extremt stor sannolikhet lyssnar på bättre musik, tittar på bättre föreställningar, dricker bättre vin och ser bättre filmer, än någon miljöpartist och någon regeringsmedlem. De som bjuder på sin vishet genom att beskatta folket och pytsa ut pengarna där de inte själva begriper att de egentligen borde ha placerat dem, är sällan eller aldrig lådans vassaste kniv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar