Ateistkossor skapar kaos i Småland

Tidningen Smålänningen berättar om kossor som tar sig in på Annerstads kyrkogård. Kossorna respekterar inte att de vandrar på helig mark, utan klampar in och förstör som om de vore vilka gudlösa varelser som helst. Murarna runt kyrkogården är bara "ett par decimeter höga" (2 decimenter?), så dessa har definitivt inte hållit några kossor borta, ateister eller ej. Svenska kyrkan, organisationen som brände häxor, organisationen vars förmögenhet härstammar från en tid man enligt lag behövde betala var tionde, organisationen som hade husförhör sin kyrkoordning vars första paragraf lyder:

"Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530, är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593, är förklarad och kommenterad i Konkordieboken samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument."

Det är den kyrkans medlemmar som nu är skrämda av gudlösa kor. Tänk så mycket enklare det vore för mig att visa lite sympati för kointrånget om vi hade pratat om scoutförening eller en gosskör!

Jag är så pass gammal att jag har vuxit upp i skuggan av hotet från Satan. Idag säger Svenska kyrkan att någon djävul aldrig funnits. När jag gick i söndagsskolan var fortfarande Maria en jungfru, syndafloden fortfarande en historisk berättelse och Maria fortfarande oskuld. I framtiden kommer säkert Svenska kyrkan vara stora nog att be om ursäkt, men till dess känns ateistkossor mest som en välförtjänt påminnelse om hur det är att vara den som blir angripen.