Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

En vidrig text om förnedringsrån i dagens Nerikes Allehanda

Dagens ledartext i Nerikes Allehanda av Sofia Mirjamsdotter är cynisk till den grad att man funderar på vad som egentligen rör sig i huvudet på henne. Texten handlar om förnedringsrånen, och börjar att med hånfull ton förminska hela fenomenet.
På senaste tiden är det som om hela Sverige hamnat i en masspsykos vad gäller ungdomsrån. Det pratas om dem, skrivs artiklar, delas filmer där ungdomar förnedrar något stackars offer.
Om man tycker att förnedringsrån är ett samhällsproblem är man en del av en masspsykos. De "stackars" offren ska inte vara fokus utan förmodligen är det grisens smink vi ska se, inte grisen. Sen görs två poänger: Det var värre förr och idag har vi en högre medvetenhet om mobbing, och därför förfäras vi.
Ungdomsrånen har ökat de senaste åren. Men om man går tillbaks till nittiotalet är det tydligt att de var vanligare då. Jag upprepar: ungdomsrån var vanligare i slutet av 90-talet än de är i dag. Det är bra att det finns statistik när minnet sviker.
Det första påståendet skriver Mirjamsdotter utan täckning. Vi vet att brott av olika karaktär har olika anmälningsbenägenhet, och att brott med hög skamfaktor har låg anmälningsbenägenhet. Ett exempel på det är att de allra flesta våldtäkter aldrig ens blir anmälda. Anmälda brott kan inte växlas in till utförda brott, utan vi behöver förlita oss på de undersökningar som görs. Den kategori av förnedringsbrott som som det skrivits om på sista tiden kan inte heller växlas in mot ungdomsrån generellt. Och även om man bortser från dessa faktum, ger det dåligt stöd till tanken att vi inte har något problem. Tvärt om, brott som sker på allmän plats där offer och gärningsman inte känner varandra, är allvarliga hot mot samhället som helhet.
I dag är det inte så. I dag vet vi bättre, och det finns en medvetenhet i hela samhället om hur mobbning och förödmjukelser påverkar en människa för resten av livet. Därför motarbetar vi den sortens beteende.
Jag törs påstå att 70- och 80-talets satsningar i skolan inte har varit förgäves. Det gäller inte bara mobbning, utan även t.ex. rökning. Det har alltid funnits ett visst rättsmedvetande, och de flesta låter sig fortfarande tack och lov uppröras. Förändringen handlar inte om att det allmänna medvetandet, möjligtvis undantaget Mirjamsdotter själv, helt plötsligt vaknat till liv, utan att gärningsmännen nu kan skryta om sina dåd på sociala medier, för andra att ta del av dem. Men även om denna rättsmedvetenhet verkligen är något nytt, så är den något bra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler

I Sydsvenskan har ett meningsutbyte om samhälle, religion och sekularism pågått en tid, och igår gav Joel Halldorf replik till Anders Ekström som tycker att samhället behöver mindre religion . Halldorf skriver: "Ekström oroas över religionens ökade synlighet, eftersom han förknippar religion med irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler." Att man har en religion betyder naturligtvis inte att man har någon irrationell övertygelse, att man drivs av subjektiva känslor eller förespråkar orimliga regler, men allt detta är tämligen utmärkande för just religion. Speciellt monoteism. En irrationell övertygelse skulle kunna vara gudstro, eller tro på religiösa fenomen som jungfrufödsel, profeter, återuppståndelse eller dualism. Ibland lyfts tvivel fram som en förmildrande omständighet, men tvivel följer naturligt från tro på ting man vill ska vara sant, men inte ser något bevis för, och är därför absolut inget tecken på intellektuell styrka. Inte alla re...

Dåliga försök att legitimera religion, del 98 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den nittioåttonde. Christopher Hitchens och Richard Dawkins (m.fl.) smädar religiösa! Inte minst Sam Harris har anklagats för att ha angripit islam när han var gäst hos Real Time med Bill Maher i oktober 2014, något han givetvis borde göra. Under programmet påpekade Harris bl.a. att anmärkningsvärt många dåliga idéer härstammar från islam. Christopher Hitchens var en vandrande citatmaskin som slog hål på både vetenskapliga och moraliska argument, samt lämnat en utmaning till eftervärlden ( del 49 ) att visa på religionen som inspiration till godhet, som förmodligen aldrig kommer att klaras. Richard Dawkins är den "nyateist" som religiösa helst pratar om, kanske för att de överskattar hans betydelse för rörelsen, kanske för att de är genuint besvärade av hur välskr...