Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

En vidrig text om förnedringsrån i dagens Nerikes Allehanda

Dagens ledartext i Nerikes Allehanda av Sofia Mirjamsdotter är cynisk till den grad att man funderar på vad som egentligen rör sig i huvudet på henne. Texten handlar om förnedringsrånen, och börjar att med hånfull ton förminska hela fenomenet.
På senaste tiden är det som om hela Sverige hamnat i en masspsykos vad gäller ungdomsrån. Det pratas om dem, skrivs artiklar, delas filmer där ungdomar förnedrar något stackars offer.
Om man tycker att förnedringsrån är ett samhällsproblem är man en del av en masspsykos. De "stackars" offren ska inte vara fokus utan förmodligen är det grisens smink vi ska se, inte grisen. Sen görs två poänger: Det var värre förr och idag har vi en högre medvetenhet om mobbing, och därför förfäras vi.
Ungdomsrånen har ökat de senaste åren. Men om man går tillbaks till nittiotalet är det tydligt att de var vanligare då. Jag upprepar: ungdomsrån var vanligare i slutet av 90-talet än de är i dag. Det är bra att det finns statistik när minnet sviker.
Det första påståendet skriver Mirjamsdotter utan täckning. Vi vet att brott av olika karaktär har olika anmälningsbenägenhet, och att brott med hög skamfaktor har låg anmälningsbenägenhet. Ett exempel på det är att de allra flesta våldtäkter aldrig ens blir anmälda. Anmälda brott kan inte växlas in till utförda brott, utan vi behöver förlita oss på de undersökningar som görs. Den kategori av förnedringsbrott som som det skrivits om på sista tiden kan inte heller växlas in mot ungdomsrån generellt. Och även om man bortser från dessa faktum, ger det dåligt stöd till tanken att vi inte har något problem. Tvärt om, brott som sker på allmän plats där offer och gärningsman inte känner varandra, är allvarliga hot mot samhället som helhet.
I dag är det inte så. I dag vet vi bättre, och det finns en medvetenhet i hela samhället om hur mobbning och förödmjukelser påverkar en människa för resten av livet. Därför motarbetar vi den sortens beteende.
Jag törs påstå att 70- och 80-talets satsningar i skolan inte har varit förgäves. Det gäller inte bara mobbning, utan även t.ex. rökning. Det har alltid funnits ett visst rättsmedvetande, och de flesta låter sig fortfarande tack och lov uppröras. Förändringen handlar inte om att det allmänna medvetandet, möjligtvis undantaget Mirjamsdotter själv, helt plötsligt vaknat till liv, utan att gärningsmännen nu kan skryta om sina dåd på sociala medier, för andra att ta del av dem. Men även om denna rättsmedvetenhet verkligen är något nytt, så är den något bra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D