En upphovsman är en person (oavsett kön eller könsidentitet) som skapat ett självständigt verk, som t.ex. en bok, ett datorprogram, en film eller ett stycke musik. Ordet "man" är på sätt och vis lite problematiskt, eftersom det kan betyda både "människa" och "människa av hankön". Det är sällan speciellt svårt att förstå vad som åsyftas när sammanhanget är känt, men de två orden är, isolerade från sin mening, helt identiska. Som exempel, vad betyder ordet "man" i detta sammanhang?
"Man får vara försiktig."
Är det ett könsneutralt pronomen, likt "du" eller "jag", som syftar på en människa, eller är det en specifik människa av hankön som ska vara vara försiktig? De flesta klarar nog att se skillnad, men en och annan kan ändå förfäras över ordets likhet med det könsfärgade ordet "man" (substantivet).
En lösning på detta problem (till den grad det ö.h.t. är ett problem) som har anammats av statens mediebolag, är att anta att ordet "man" alltid är könsfärgat, och därför har man börjat säga t.ex. "upphovsman eller upphovskvinna". Detta är inte bra, för det introducerar ett nytt problem.
Det var inte länge sedan man ville komplettera språket med ett könsneutralt pronomen, "hen", som kunde användas istället för "han" och "hon" när kön var okänt eller oviktigt, vilket berikade språket för den som ville använda det. Här har man gjort tvärt om, genom att könsfärga ett ord och därmed skapa behovet av att förtydliga. Istället för att gå från "han eller hon" till "hen" så går man här från "upphovsman" till "upphovsman eller upphovskvinna".
Dessutom måste man nu helt plötsligt börja tänka på könsidentitet och genus, för det kan väl inte vara en fråga om kromosomer som avgör hur upphovsinnehavet ska beskrivas? Ett verk har numera en "upphovsman, upphovskvinna eller upphovsperson av annan könsidentitet". Det råder inga tvivel om att man gjorde svenska människor, kvinniskor eller andra, en större tjänst när man introducerade "hen" än när man introducerade könsfärg på tidigare könsneutrala ord.
"Man får vara försiktig."
Är det ett könsneutralt pronomen, likt "du" eller "jag", som syftar på en människa, eller är det en specifik människa av hankön som ska vara vara försiktig? De flesta klarar nog att se skillnad, men en och annan kan ändå förfäras över ordets likhet med det könsfärgade ordet "man" (substantivet).
En lösning på detta problem (till den grad det ö.h.t. är ett problem) som har anammats av statens mediebolag, är att anta att ordet "man" alltid är könsfärgat, och därför har man börjat säga t.ex. "upphovsman eller upphovskvinna". Detta är inte bra, för det introducerar ett nytt problem.
Det var inte länge sedan man ville komplettera språket med ett könsneutralt pronomen, "hen", som kunde användas istället för "han" och "hon" när kön var okänt eller oviktigt, vilket berikade språket för den som ville använda det. Här har man gjort tvärt om, genom att könsfärga ett ord och därmed skapa behovet av att förtydliga. Istället för att gå från "han eller hon" till "hen" så går man här från "upphovsman" till "upphovsman eller upphovskvinna".
Dessutom måste man nu helt plötsligt börja tänka på könsidentitet och genus, för det kan väl inte vara en fråga om kromosomer som avgör hur upphovsinnehavet ska beskrivas? Ett verk har numera en "upphovsman, upphovskvinna eller upphovsperson av annan könsidentitet". Det råder inga tvivel om att man gjorde svenska människor, kvinniskor eller andra, en större tjänst när man introducerade "hen" än när man introducerade könsfärg på tidigare könsneutrala ord.
Kommentarer
Skicka en kommentar