Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Minskar bilbränderna kraftigt i storstäderna?

Häromdagen publicerade Motargument en bild på Twitter där man påpekar att bilbränderna minskar kraftigt i storstäderna och på bilden förekommer lite siffror om bilbränder per capita. Bilden uppger MSB som källa, så alla siffrorna kan kontrolleras.


Det totala antalet avsiktliga bilbränder har minskat från 1280 år 2009 till 1259 år 2018 (år 2016 hade vi 1641 insatser gällande avsiktliga bilbränder). En blygsam minskning alltså, om än aningen mer imponerande presenterad per capita, eftersom landets befolkning också har ökat sedan 2009. Men den kraftiga minskningen rör storstäderna enligt påståendet på bilden. Jag hittar inte statistik per kommun varken på länken som anges eller på BRÅ:s hemsida, och på bilden anges endast insatserna mot anlagda bränder per capita över åren, vilket blir aningen vilseledande eftersom befolkningen också ändrats över perioden som avses. Men eftersom någon minskning knappt skett i antal, så kanske bilbränderna har flyttat ut på landet? Det är väl inget att vara stolt över! Sen beror ju allt på vilka år man tittar på. Expressen hävdar att bilbränderna ökar kraftigt, med hänvisning till "endast" 843 stycken år 1998, medan SVT hävdar att bränderna minskar, med hänvisning till samma siffror som i bilden i fråga. Oavsett vilket, så handlar det inte om någon kraftig minskning, endast 1,6%. Det är definitivt inte fel att presentera siffrorna per capita, men en minskning per capita behöver faktiskt inte vara en minskning över huvudet taget. Om en mördare skaffar en sambo, har andelen mördare i hushållet minskat med 50%, men antalet är fortfarande 1. Eventuellt handlar inte bilden egentligen om bilbränder, utan om att misstänkliggöra regeringskritik. Om någon är missnöjd med att det brinner bilar, så har man lite väl valda siffror att vifta med.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...