Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Rationella skäl att vara kristen?

Denna fråga kommer upp titt som tätt i debatt. Du kan vara ateist av flera olika skäl. För att du inte blivit tilldelad någon religion, för att du på vansinniga grunder avfärdar en religion, eller för att du av helt rationella skäl avfärdar kristendomens anspråk. Men hur ser det omvända ut? Kan man, av rent rationella skäl, tro att jorden är platt och himlen en kupol? Tro på gud? Tro att arterna är skapade i sin nuvarande form? Tro att en fe förvandlar tappade tänder till femkronor?

Vi vet att intelligenta människor tenderar att vara oförmögna att veta vad som är upp och ner på saker och ting. Mensa, vars medlemmar kommer från de två mest intelligenta procenten av befolkningen, kryllar av personer som odlar galna konspirationsteorier och föreställningar om övernaturliga fenomen som t.ex. demoner och själar i limbo. Att en intelligent person tror något, beror inte på att det är sant. Det beror på att IQ primärt definieras av förmågan att identifiera mönster, vilket reflekteras av inträdesprovet på Mensa, och vidare på intelligenta personers övertro på sina egna föreställningar.

Finns det någon rationell grund att tro på gud? Den som svarar ja på den frågan måste kunna lägga sina föreställningar på hyllan och kunna beskriva hur en värld utan gudar skulle se ut och kunna påvisa att världen ser ut på ett annat vis. Det är inte en slump att man säger att vi har skäl att tro på planeten Jupiter men inte på spöken, att vi har skäl att tro på sparvar men inte drakar, där "tro" betyder att man tror att något finns. Givet någon känd och betydelsefull definition av "finns" och "gud", den mening som slutar med "...alltså finns det rimliga skäl att tro att det kan finnas gudar" har antingen felaktiga premisser eller följer inte till slutsatsen.

Det finns såklart invändningar mot att guds existens ska mätas med samma mått som existens överlag.

Jag tror att en värld utan gudar skulle vara som en död öken, som månen eller som mars. Påståendet är onödigt, eftersom det bara flyttar problemet ett steg bakåt. Jag tror att gud finns är ett grundlöst påstående, jag tror att jorden skulle vara ett ökenlandskap utan gud är ett annat, ungefär som jag tror att öl skulle smaka fisk om det inte vore för de osynliga enhörningarna. Det kan vara så, men detta är inte skäl att tro, det är påståenden. Det som kan påstås utan bevis kan också avfärdas utan bevis, och en hypotes vinner på att blanda in så få andra obevisade hypoteser som möjligt.

När man försöker legitimera sin egen tro ("jag har rationella skäl att tro på gud") vädjas det ofrånkomligen till just tro, vilket är fullkomligt rimligt för den som redan tror. Men om man ska övertyga någon som inte tror, måste argumenten vara starkare. Vilket argument, skulle få dig själv att börja tro på något du inte tror på? Använd det argumentet på gud.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras E...

Finns ett syfte med Universum? En föreläsning du inte får missa!

Den underbara fysikern, professor Sean Carroll , föreläser på temat Universums syfte. Förutom att Carroll är väldigt rolig och kunnig, så kan ett skäl att titta på detta vara att han argumenterar för att det kanske finns mer syfte med Universum än vad en skeptiker kanske är bekväma att erkänna, rent intuitivt. Ett annat skäl att titta på denna föreläsning infinner sig om du både är kristen och intresserad av fysik. T.ex. är inte liv efter döden, himlen eller helvetet, öppna frågor, utan frågor som fysiker vet svaret på. Den som accepterar kvantfältteori måste anse att själen är en kraft som fortfarande väntar på att upptäckas, men några unknown unknowns med dessa egenskaper finns faktiskt inte. Många religiösa och pseudovetenskapliga dogmer är helt enkelt felaktiga. Mycket nöje!

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D...