Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Sverigedemokraternas valfilm

Sverigedemokraternas utmärker sig rejält med sin valfilm inför riksdagsvalet 2018. Dels är den 105 minuter lång och dels handlar den inte om Sverigedemokraterna utan om Socialdemokraterna. Kanske för att man en gång för alla vill få ett slut på fenomenet att socialdemokrater pratar om Sverigedemokraternas rasistiska ursprung i debatt? I så fall kan jag förstå valet, men jag tror att det är ett dåligt val. Det hela kan lätt vändas emot dem. Snart kommer någon anhängare av S skriva en debattartikel om SD och deras ursprung. Och till viken nytta? Vi vet om att svenska politiker mer eller mindre sympatiserade med nazismen i början fram till mitten av 1900-talet, så även om ingen socialdemokrat någonsin har rätt att kritisera Sverigedemokraternas rasistiska ursprung, så är det viktiga vad man tycker idag! Vilken politik för man idag? När det gäller rasism är varken S eller SD fläckfria idag heller, och det är detta som är relevant inför valet i höst. Vi bör känna till vår historia för att lära oss något av den, men den kunskapen bör främst användas när man formar sina åsikter idag. Skulle samma energi läggas på att beskriva hur man vill att samhället ska se ut, och hur man jobbar åt det hållet, skulle det vara mycket lättare för en väljare att rösta. Filmen innehåller en del fel, men låt oss ändå inte glömma rasismen inom S (eller inom Centerpartiet och flera andra riksdagspartier för den delen), men låt partierna använda valarbetet för att företräda sin politik och låt oss väljare använda valet för att blicka framåt - det finns fortfarande goda skäl att inte rösta på SD. Den fråga dock står obesvarad är hur mycket socialdemokrater, centerpartister, med flera, som kallar sina meningsmotståndare för rasister egentligen vet om sin historia? Jag själv röstar på ett mittenparti, men partiets historia gör mig inte till rasist, eftersom jag är öppen för vårt gemensamma förflutna och lär mig något av det. Henrik Arnstad däremot, har sagt att S alltid tagit parti mot rasism. Det är nog inte okunskap, det är nog strategi. Men det hjälps inte, för vi vet bättre.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar