tisdag 31 juli 2018

Faktagranskade åsikter

Yttrandefrihet handlar om möjligheten att göra uttalanden utan risk för repressalier. Samhällen där man "får säga vad man vill men man får ta konsekvenserna av det" är totalitära samhällen, som saknar yttrandefrihet. I fria samhällen är den enda konsekvensen av ord nämligen ord. När någon tycker si, kan någon annan svara med att den tycker så, och gärna argumentera för varför. Det är inte bara helt ok, det är bra, därför det är när tankar, idéer och åsikter möts som de utvecklas - vi gillar olika! "Problemet" med att ordet är fritt och att påståenden bemöts med argument, är naturligtvis att man inte alltid hyser åsikter som står i det vinnande lägets sida. Hur bör detta hanteras?

Antingen får man byta uppfattning och bli anhängare av den åsikt som försvarades bäst, eller så får man stå ut med att inte alltid ha medhåll. Båda dessa alternativ fungerar utmärkt! På sociala medier är det inte lika enkelt. Då dina ord når ut till så pass många, är det alltid någon som tar till med hot, kontaktar din familj eller din arbetsgivare. Det är alltid någon som vill tysta dig, det är alltid någon som tycker att du ska "ta konsekvenserna av dina uttalanden". Dessa personer vill helst att du ska idka självcensur i rädsla för repressalier. Det rimmar illa med FN:s deklaration som säger att yttrandefriheten "innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser".

Motståndet mot yttrandefrihet erkänns aldrig öppet. Resonemangen brukar istället handla om att man ska få säga vad man vill, men man ska använda gott omdöme och bara säga sådant motståndaren mot yttrandefrihet gillar. Inom media kan strategin att kalla sina åsikter för fakta användas. 27/7 påpekade Politifact att Donald Trump har fel när han säger att den amerikanska ekonomin är fantastisk, för att rätt ord är stark. Man kan naturligtvis lika gärna säga att det är Politifact som har fel, genom att motivera sitt ordval. Igår skrev det Dagens Nyheter att Hanif Bali har fel när han säger att 23 000 asylsökande till Sverige 2018 är "abnormt" hög, eftersom den ligger under snittet. Man kan givetvis lika gärna säga att Dagens Nyheter har fel, då Bali kanske jämförde med något annat, t.ex. Sveriges befolkningsmängd.

Man har alltså inte rätt till sin egna fakta, bara för att man ogillar en avvikande åsikt. Det är ganska enkelt att tycka att 23 000 asylsökande är välbalanserad och ofarlig siffra, men även det hade varit en åsikt. Den hade kanske varit välgrundad och den kanske hade fått Hanif Bali att ändra uppfattning, det vet inte jag. Men jag vet att du är överkvalificerad för ditt jobb på Dagens Nyheter om du kan säga vilka av följande påståenden som gör anspråk på att vara fakta och vilka som endast är åsikter:

Få människor söker asyl i Sverige
Många människor söker asyl i Sverige
Gud finns
Gud finns inte

Detta sista stycke vänder sig endast till dig som jobbar på Dagens Nyheter. Fakta beskriver någots varande, t.ex. påståendet att Gud finns eller inte finns. Dessa kan vara korrekta eller felaktiga. Åsikter beskriver vad jag tycker om något, t.ex. att antalet asylsökande är många eller få. Dessa kan vara välinformerade och intelligenta eller oinformerade och korkade, men rent tekniskt kan man faktiskt inte göra sig skyldig till feltyckning. Det är faktiskt helt fel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar